Månad: december 2024

Det finns vänsterextrema politiker som vill lägga ner Bromma flygplats. Man sprider utopier om att det skulle få plats 50 000 bostäder på området där Bromma flygplats ligger.

Vad dessa kakistokrater inte har en aning om är:

1. Det kommer att ta minst 20 år innan man kan bebygga Bromma flygplats. Marken behöver saneras, vilket kommer att kosta enorma summor.
2. Vi behöver Bromma som en beredskapsflygplats. Under kalla krigets dagar fanns det flera militära flygplatser runt om, som till exempel F18 i Tullinge och Barkarby. Idag finns bara F16 kvar i Uppsala.
3. Det är inte första gången sossar påstår att ”vår beredskap är god”. Den här gången är det inte sant heller.

Vad man borde göra istället är att öppna upp Bromma som en ny lågprisflygplats som kan konkurrera med Skavsta. Istället för att folk ska behöva åka ut till Arlanda och krångla, kan de flyga på semester till Thailand direkt från Bromma.

Nu när vi är medlemmar i NATO, kan man även ha några B-52:or stående på Bromma, redo att snabbt nå Moskva i händelse av en eskalering av konflikten med Ryssland.

Jag såg just en film om U137-incidenten som inträffade 1981. Sverige har aldrig varit så nära en konflikt som då. Men det påminner också om den inre fiende som Sverige har – marxismen. Marxismen är ett gift för demokratin. Det är den renaste formen av ondska som kan drabba ett land. Med marxismen kommer skyhöga skatter, låg levnadsstandard och en stat som förföljer oliktänkande.

1981 hette samhällsgiftet VPK och KPML(r). Idag heter samhällsgiftet Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vi medborgare måste solidariskt rensa samhället från marxistisk ondska.

Vänsterpartiet borde betala 100 miljarder dollar i skadestånd till kommunismens offer.

Kan vi lita på Vänsterpartiets politiker? Är de verkligen lojala mot det svenska folket? Under U137-incidenten var det många Vänsterpartipolitiker som spred hemlig information till Sovjet. Idag står vi inför en liknande hotbild. Det är allmänt känt att många Vänsterpartipolitiker inte är lojala mot Sverige. Många av dem har dessutom kopplingar till kriminella klaner som hotar det svenska samhället.

Svaret är NEJ! Vänsterpartiets politiker är vår värsta inre fiende. Deras systemhotande ondska hör inte hemma i ett välfungerande samhälle. Vi måste rensa samhället från marxismen och säkerställa att denna ideologi aldrig får fotfäste igen.

Läser i tidningarna och annan nyhetsmedia att man oroar sig för butiksdöden. Jag förstår varför butiksdöden ens existera.

Idag, om jag vill ha något, åker jag inte till ett köpcentrum som ligger två tunnelbanestationer bort. Istället klickar jag hem det på nätet.

Varför? Om jag åker iväg till köpcentrumet måste jag springa runt och leta efter det jag vill ha. Om jag till exempel ska köpa ett par tofflor i stora storlekar, som 46, och går in i skoaffären, är risken stor att just den storleken är slut. Då måste jag dessutom tjafsa med ett okunnigt butiksbiträde. Många butiker vet man inte ens veta vad de säljer, utan marknadsför bara ett ”varumärke”. Man är otydliga med vad det är för sortsbutik.

När jag istället ska köpa mina tofflor går jag till Amazon. Jag klickar hem dem, och vid min tunnelbanestation finns två postombud och flera paketskåp där jag enkelt kan hämta ut mitt paket. Dessutom kan jag handla på 30 dagars faktura, vilket gör att jag kan betala när jag får lön.

Köpcentrumen behöver börja uppträda mer som en enhetlig verksamhet. Om jag går in på köpcentrumets hemsida ska jag kunna söka i de enskilda butikernas sortiment och se vad som finns i lager. Offlinehandel måste bli mer online, så att säga. Många butiker lever fortfarande kvar i en tid då man tryckte upp ”sortiment” i kataloger och hade det på papper.

Butiker skulle också kunna öka sin försäljning genom att sätta upp QR-koder på sina fönster. Då skulle man kunna bläddra i sortimentet utan att behöva gå in i butiken.

Dessutom måste hyrorna sänkas. Det är extrema hyror för att hyra en lokal i ett köpcentrum. Man skulle förmodligen också kunna öka försäljningen om man försåg centrumen med lokaler som är mer attraktiva för olika typer av hantverkare och andra tjänsteleverantörer – sådant som är svårt att sälja online. Idag är många köpcentrum väldigt lika varandra, med samma butikskedjor i alla centrum.

Läser att svenska fångar har det extra angenämt på julen, samtidigt som vi vanliga svenskar får betala mer och mer i skatt. Svenska fångar verkar leva i en lyxtillvaro.

Det är dags att reformera kriminalvården i Sverige. Det är inte rimligt att en fånge kostar 3500 kronor eller mer per dygn för att hållas inlåst, samtidigt som skatterna höjs för vanliga arbetande svenskar. Det behövs en omfördelningspolitik där mördare och pedofiler får en enklare tillvaro, med fler timmar i ensamhet i cellen. Svenska fängelser slösar enorma mängder skattepengar och verkar inte ha någon ambition att pressa kostnaderna för vad en kriminell får kosta skattebetalarna.

När man bygger nytt inom kriminalvården satsas det på lyxiga celler med egen toalett och självklart en platt-tv i cellen. Är det inte dags att inse att staten inte klarar av att driva en kostnadseffektiv kriminalvård? Borde inte staten sätta ett kostnadstak för vad en kriminell får kosta samhället och sedan låta en privat aktör ta över och se till att verksamheten både går med vinst och skyddar samhället från kriminella?

Om man privatiserade fängelserna skulle det vara enklare att begränsa kostnaden för vad en kriminell belastar samhället med. Privatägda fängelser skulle dessutom kunna effektivisera verksamheten, till exempel genom att skala upp kriminalvården och få in fler fångar per cell. På så sätt kan dygnskostnaden för oss skattebetalare sänkas. På en cellyta av 9 m² kan man exempelvis få in fyra fångar. Om fångarna dessutom sitter inlåsta i sina celler 23 timmar per dygn, skulle personalbehovet minska. Det är en win-win-situation: de privata fängelserna gör en vinst och skattebetalarna slipper betala lika mycket för att hålla farliga människor inlåsta.

Dessutom finns det många tjänster inom kriminalvården som skulle kunna bli premiumtjänster. Till exempel skulle besök av anhöriga, präster och imamer kunna avgiftsbeläggas. Möjligheten att ringa hem till anhöriga är ytterligare en tjänst som brottslingarna själva borde få betala för, istället för att det ska belasta oss skattebetalare.

Sverige är en skamfläck när det gäller hur vi slösar med skattepengar på lyxiga fängelser.

Hör på nyheterna att det finns invandrare som har gått på SFI i 16 år. Är det inte dags att koppla uppehållstillståndet till hur bra man kan uttrycka sig på svenska? Klarar man inte av att lära sig svenska på tre år, då ska man inte få stanna i Sverige utan åka tillbaka till sitt hemland. Sverige har blivit ett kravlöst samhälle där det inte finns några bortre parenteser. Vad har ett västland som Sverige för användning av invandrare som inte kan vårt språk? Inget alls! Därför måste vi börja ställa hårdare krav på dem som vill ha PUT i Sverige, att de kan uttrycka sig på klanderfri svenska i både skrift och tal. Annars ska de återvandra.

Vi stockholmare har blivit offer för kommunismen. Idag styrs Stockholm av stalinistisk och marxistisk ondska. Sönderkorrupta kakistokratiska kommunister, framför allt från Vänsterpartiet, har fått höga positioner i Stockholms stadshus.

I DDR fick människor vänta 15 år på en dåligt sammansatt bil som Trabant. I Stockholm tvingas vi infödda stockholmare vänta cirka 15 år på en hyresrätt. Detta beror på att inkompetenta marxister styr Stockholms bostadspolitik.

Samtidigt gör kommunala bostadsbolag som Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder ockerliknande vinster. Vänsterpartitiets politiker med kopplingar till organiserad brottslighet vanstyr vår stad. Många av dessa politiker kan dessutom misstänkas ha band till främmande makt och agera som ryska spioner, med syftet att försvaga Sverige inför en eventuell rysk invasion.

Vi måste ta större ansvar och rensa bort marxismen från politikens finrum. Marxism är en systemhotande ideologi som inte hör hemma i demokratiska länder som Sverige.

I Sverige planerar man att bygga nya fängelser till extremt höga kostnader. När man bygger nytt görs det ofta med väldigt hög standard och med hög personaltäthet som resultat.

Kriminalvården i Sverige behöver reformeras.

1. Staten bör inte driva fängelser; detta kan privata företag göra bättre.
2. Skala bort mycket av tiden utanför cellen. Då behövs mindre personal.
3. Om man ska bygga nya fängelser, bygg mindre celler. Det bör räcka med max 5 m² för två fångar att dela på.
4. Ta bort möjligheten för fångar att ta emot besök från anhöriga och att ringa hem.
5. Sätt ett kostnadstak för vad en brottsling får kosta samhället.

Vi måste behandla dem som de odjur de är och sluta dalta med dem.

Socialdemokraterna verkar nu vara beredda att bilda regering med stöd av kommunister. Ända sedan 1917 har partiet motsatt sig att samarbeta med kommunistiska krafter, men år 2026 kan vi stå inför en situation där de tidigare kallade ”Satans mördare” och ”diktaturens kreatur” har inflytande över regeringen.

Det är svårt att förstå hur man kan sälja ut sitt land så fullständigt bara för att behålla makten. Att samarbeta med ett extremistparti som Vänsterpartiet väcker frågor om historisk medvetenhet. Har man glömt Stalins regim, som orsakade miljontals människors död?

Eller Vänsterpartiets föregångares roll vid Baltutlämningen? Hur de behandlade Kirunasvenskarna? Eller hur vissa vänsterpolitiker under kalla kriget samarbetade med främmande makter på Sveriges bekostnad? Stig Bergling(v), en av Sveriges mest ökända spioner, orsakade skador för miljardbelopp under sin tid som förrädare och företrädare för Vänsterpartiet.

Att nu öppna dörren för marxismens arvtagare, en ideologi som har orsakat så mycket lidande och förtryck, är ett beslut som riskerar att föra Sverige i en farlig riktning.

Att det ska finnas bönerum på skolor och arbetsplatser är ingen självklarhet. Jag har svårt att förstå varför ett särskilt rum för bön behövs, då det går att be var som helst, till exempel genom att knäppa händerna och fokusera.

Självklart har alla rätt att utöva sin religion – vi har religionsfrihet i Sverige. Men dessa privata övertygelser bör inte påverka majoriteten eller leda till förändringar som går ut över andra. Om en skola tvingas införa ett bönerum kan det innebära att man tar bort ytor som behövs för till exempel ett skolbibliotek eller ett klassrum.

Religion är något personligt och bör utövas på fritiden, inte påverka det offentliga rummet eller andra människors vardag.

Det är viktigt att vi har tydliga krav på arbetskraftsinvandrare för att undvika lönedumpning på den svenska arbetsmarknaden. På senare tid har det skrivits många artiklar som uttrycker oro över kravet att arbetskraftsinvandrare måste tjäna minst 80 % av en medianlön, vilket motsvarar ungefär 28 000 kronor före skatt.

En viktig aspekt som ofta glöms bort i debatten är att dessa krav enbart gäller invandrare från länder utanför EU. Inom EU, som består av över 300 miljoner invånare, finns redan en fri rörlighet för arbetskraft, och det är inte nödvändigt att rekrytera från länder utanför unionen, som till exempel Pakistan eller Afghanistan.

De enklare arbeten som finns bör i första hand gå till personer som redan bor och lever i Sverige. Att prioritera dessa jobb för arbetslösa i landet stärker arbetsmarknaden och bidrar till en mer hållbar samhällsutveckling.

Vänsterpartiet i Stockholm har visat prov på politisk oduglighet och saknar förtroende bland många invånare. Partiet anklagas för att innehålla individer med kopplingar till kriminella nätverk och systemhotande grupper.

Under Vänsterpartiets inflytande i Stockholm stad har vi stockholmare främst fått uppleva två kraftiga skatteschocker, utan några påtagliga förbättringar. Samtidigt har polisen genomfört flera insatser mot Vänsterpartiets representanter på Järvafältet, och vissa politiker inom partiet misstänks ha kopplingar till utländska intressen, inklusive Ryssland.

Det är hög tid att dra in det ekonomiska stödet till Vänsterpartiet. Offentliga medel bör inte användas för att finansiera grupper eller individer som hotar samhällets stabilitet. Vi har alla ett ansvar att värna demokratin och bekämpa totalitära ideologier som kommunism och marxism.

En omfördelning av partistödet borde övervägas. Istället för att gå till överbetalda politiska eliter kan dessa medel användas för att stödja dem som har drabbats av kommunismens brutalitet, exempelvis amerikanska krigsveteraner som kämpade i Vietnam. Dessa veteraner, som offrade sina liv för att motverka marxistiska regimer, förtjänar bättre stöd och erkännande.

Min granne, Muhammed, har invandrat till Sverige från ett land i MENA-regionen som flykting. Han talar inte svenska flytande och är för närvarande arbetslös. Trots detta verkar han ha en god ekonomisk situation, eftersom han kör en finare modell av BMW. Detta väcker frågor om hans försörjning och möjlig koppling till den svarta ekonomin eller skuggsamhället, vilket kan kopplas till organiserad brottslighet.

Det jag undrar är: varför kan inte svenska myndigheter redovisa de faktiska kostnaderna för individer som inte bidrar till samhällsekonomin? Det är ofta fokus på att framhålla de positiva effekterna av produktiva invandrare, men vad händer när någon inte bidrar? Vilka är de långsiktiga ekonomiska och sociala kostnaderna för skattebetalarna när en individ har svårt att integreras eller när värderingar och attityder riskerar att skapa ytterligare problem?

Under många år har svenska politiker undvikit att granska denna fråga i detalj. Det är viktigt att förstå både fördelarna och nackdelarna med invandring. På 70- och 80-talet var Lars-Inge Svartenbrandt en av Sveriges mest ökända brottslingar, men trots sin historia var han född i Sverige. Idag står vi inför utmaningen att hantera ett växande antal personer med utländska rötter som är involverade i brottslighet av samma kaliber. Frågan är: hur kan vi hitta rätt balans mellan humanitära åtaganden och samhällsekonomisk hållbarhet?

Jag vill vara öppen och ärlig: jag skäms som svensk. Jag skäms över hur det svenska samhället hanterar kriminella utlänningar. En person som är utländsk medborgare och begår brott i Sverige borde utvisas, men istället låter vi grovt kriminella få stanna i landet.

Ett tydligt exempel är koranupploppen 2022, där kriminella grupper orsakade enorma skador på statlig egendom till ett värde av miljontals kronor och där poliser blev brutalt misshandlade. Många av de grovt kriminella som dömdes i tingsrätten till utvisning fick senare sina domar hävda i hovrätten. Detta är en skam för Sverige. Hur kan vi som nation acceptera att hantera grova brottslingar med sådan eftergivenhet?

Utan extremt synnerliga skäl borde dessa individer återföras till sina hemländer. Sveriges agerande i dessa frågor gör oss till en skamfläck i Europa och en kontroversiell medlem i FN. Forskningsrapporter visar att utvisning är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska brottsligheten. Det är irrelevant om de dömda inte får samma villkor i sina hemländer som vi erbjuder här, som egna celler eller trerättersmiddagar på anstalter som Kumla.

Oavsett om brottet handlar om grova upplopp eller mindre förseelser som stöld, borde principen vara tydlig: brottslighet ska leda till utvisning.

Sverige befinner sig i ett utsatt läge där hoten mot vår säkerhet kommer både från yttre aktörer, som Ryssland, och från interna utmaningar. En av dessa inre utmaningar är Vänsterpartiet, vars historiska kopplingar till kommunismen ofta förbises.

I Stockholm styrs staden i samarbete med Vänsterpartiet. Det är oroande att vissa politiker tycks vara så fokuserade på att behålla makten att de är villiga att samarbeta med ett parti vars historia och ideologi skapar legitima frågetecken. Det finns också påståenden om att Vänsterpartiet är påverkat av klanstrukturer, subversiva element och oansvariga aktörer som inte främjar demokratins bästa.

Är det verkligen acceptabelt att dessa krafter får inflytande över viktiga beslut som påverkar medborgarna? Det är respektlöst mot skattebetalarna att möjliggöra detta utan en kritisk granskning och en öppen debatt om konsekvenserna.

Nu råder fred i Syrien. De som kom hit 2015 kan börja återvända. Är det inte dags att våra politiker omprövar alla PUT (permanent uppehållstillstånd) som delades ut från 2015 och framåt?

Ett första steg borde vara att ompröva PUT för alla som dömts för brott. Det är en skam för Sverige som FN-medlemsstat att låta dömda brottslingar stanna kvar i landet.

Tidöregeringen har nu en chans att ge svenska folket en efterlängtad julklapp: ett omfattande återvandringsprogram. Detta program skulle omfatta alla MENA-invandrare (från Mellanöstern och Nordafrika) som kommit till Sverige efter den 11 september 2001. De som inte kan försörja sig själva eller som är dömda för brott bör få:

1. En kostnadsfri hemresa.
2. Deras svenska medborgarskap annullerat.

Detta vore ett steg mot att återupprätta rättvisa och förtroendet för det svenska migrationssystemet.

Nu har diktaturen i Syrien fallit, och det är inget vi svenskar kan påverka. Så fungerar Mellanöstern – diktaturer kommer och går. Det viktigaste för Sverige nu är att hantera eventuella flyktingströmmar och undvika en situation som kan bli ännu värre än Egyptens gräshoppor.

Vi behöver politiker som vågar sätta Sveriges intressen först och undviker misstagen från 2015. Då hade vi en statsminister som hävdade att ”Europa inte bygger murar”, vilket visade sig vara naivt och kortsiktigt.

Sverige måste istället prioritera sin egen säkerhet och göra det betydligt svårare att få asyl här. Endast personer med tydligt dokumenterade och starkt ömmande skäl bör beviljas asyl.

Självklart ska Sverige fortsätta respektera asylrätten, men den bör riktas mot människor från närliggande länder inom Europa. Vi kan inte vara hela världens socialkontor och behöver ställa hårdare krav på vem som kan få skydd här.

Erfarenheterna från 2015 har lärt oss att det är vanliga svenskar som får bära konsekvenserna när beslutsfattare väljer att ”öppna våra hjärtan”. Det är medborgarna som får uppleva ökad otrygghet när kriminaliteten växer, och det är de som möts av en offentlig förvaltning där kommunikationen ofta försvåras av bristande språkkunskaper hos anställda.

Sverige måste bli mer restriktivt och tydligare ställa krav på vilka som har rätt till asyl. Att skydda sitt eget samhälle är inte att vara kallhjärtad – det är att ta ansvar för framtiden.

När ska Sverige sluta dalta med kriminella? Enligt en artikel i DN har Kriminalvården sänkt kraven för att arbeta med fångar. Det är nu möjligt att få en tjänst trots bristande kunskaper i svenska språket. Detta är helt orimligt! Statsanställda måste kunna kommunicera effektivt på svenska, både i tal och skrift. Om någon inte kan försörja sig själv och inte uppfyller grundläggande krav, bör återvandring vara ett alternativ.

Man bör också fråga sig om vi verkligen behöver så mycket personal inom Kriminalvården. Om fångar är inlåsta 24 timmar om dygnet i sina celler, borde det gå att minska antalet anställda och därmed spara stora mängder skattepengar. Det är positivt att straffen har blivit hårdare, men vi kan inte lägga obegränsade resurser på att göra livet i fängelse bekvämt.

Fängelsernas huvudsyfte är att skydda samhället från brottslingar, inte att erbjuda en bekväm tillvaro för dem som inte följer lagarna. Den som vägrar leva efter samhällets normer ska hållas inlåst för att minimera risken för nya brott.

Slutligen är det självklart att statsanställda måste uppfylla grundläggande krav, som att behärska svenska språket. Att sänka dessa krav är fel väg att gå, särskilt när det finns andra åtgärder, som återvandring, för att minska arbetslösheten bland personer som inte når upp till kraven.

Är det verkligen rimligt att Vänsterpartiet sitter i en regering 2026, särskilt med tanke på det rådande säkerhetsläget? Vänsterpartiet och deras tidigare namn, som inkluderat ordet kommunist, har aldrig stått upp för det svenska folket, utan tvärtom. Många V-politiker har mer eller mindre öppet arbetat för att Ryssland ska ockupera Sverige.

Man får inte glömma Vänsterpartiets historia. Partiet har sina rötter i den ryska revolutionen och hyllar öppet en massmördare som Lenin vid demonstrationer den 1 maj varje år.

Vänsterpartiet hjälpte ryssarna att skjuta ner en svensk DC-3 på 1950-talet och ett Catalina-plan som skickades för att leta efter det. Svenska män stupade på grund av kommunismens ondska.

Vi ser idag att Vänsterpartiet öppet visar sitt hat mot det svenska samhället, och många av deras politiker har kopplingar till klanbrottslighet och annan organiserad brottslighet.

Det svenska folket kommer inte att kunna lita på en regering där Vänsterpartiet har ministerposter.

Läste just en artikel i Hem & Hyra om hur företaget Tiptapp möjliggör för illegala invandrare att försörja sig i Sverige. Vad gör myndigheterna för att förhindra detta? Uppenbarligen fungerar plattformen Tiptapp som en förmedlare av svartjobb. Det bör vara varje svensk plikt att rensa samhället på illegala invandrare och se till att de inte kan uppehålla sig utan tillstånd i Sverige.

I kölvattnet av att dessa illegala invandrare kan stanna i Sverige får vi en omfattande brottslighet. Man kör utan körkort, begår inbrott, stjäl diesel och gör sig skyldig till skattebrott.

Polisen skulle kunna använda Tiptapp som en honungsfälla och på så sätt skicka hem illegala invandrare.

Vi måste alla vara solidariska och hjälpas åt att rensa Sverige från illegala invandrare.

En gång i tiden stod Centerpartiet upp för Sverige. Vi glömmer inte när Fälldin fick ryssarna att ta hem sin grundstötta ubåt med svansen mellan benen 1981.

Eller när C drev igenom att man skulle folkomrösta i Sjöbo om man skulle ta emot tärade flyktingar eller inte. Eller när C lyckades bryta Socialdemokraternas maktmonopol på 1970 talet

Men idag är C ett parti som knappt klarar 4 %, ett parti som inte lyckas med mycket förutom att förstöra samhället. Ett parti som har kakistokraten Muharrem Demirok som partiledare; han sitter inte på egna meriter utan är inkvoterad.

Vi ser hur samhället förfaller där C har fått makt. Region Stockholm är ett klart exempel. Det en gång anrika Bondeförbundet har slagit sig ihop med avdankade kommunister och korrupta miljöpartister.

Om de ska bilda regering 2026 kommer det bli en rödgrön röra utan motstycke – korrupta kommunister, femfemmor från Miljöpartiet, korkade bönder från C och arbetsskygga sossar som aldrig har arbetat en dag i sitt liv kommer att styra Sverige åt skogen.

Har du också märkt att SL-trafiken har försämrats sedan 2022? Det verkar bero på att en 29-årig militant miljöaktivist, Anton, nu styr SL.

Som resultat av att vi har fått en oerfaren politiker med eget fokus som högsta ansvarig för SL, tvingas vi stockholmare nu hantera:

1. Ett havererat tvärbaneprojekt
2. Experiment med öppna spärrlinjer
3. Minskad busstrafik
4. Ett allmänt kaos i kollektivtrafiken

Det här med öppna spärrlinjer, som nu ska testas vid Näckrosens tunnelbanestation, är inget nytt. Liknande försök gjordes redan för 20 år sedan vid Slussen, vilket resulterade i att SL gick back 6 miljoner kronor. Ett liknande test genomfördes även vid invigningen av Bagarmossens tunnelbanestation 1994 (innan dess var stationen en säckstation, vilket syns i Beck-filmen Mannen på taket).

Varför väljer man just Näckrosen för detta experiment? Varför inte testa öppna spärrlinjer i Rinkeby istället? Där skulle kanske till och med Hemvärnet behövas som biljettkontrollanter.

Stockholmsregionen förtjänar bättre ledare än de som styr idag.

Nu är det bara 24 dagar kvar till jul, och staden är i full gång med att julpynta. Under de senaste åren har man ofta valt att dekorera med vinterteman, men är det inte dags att återvända till våra rötter och påminna oss om den egentliga anledningen till julfirandet? Julen handlar om Jesu Kristi födelse, och detta borde reflekteras i hur vi firar.

Varför inte uppföra en stor och vacker julkrubba vid Sergels torg? Det skulle bli en tydlig påminnelse om julens budskap och dess betydelse i vår historia. Vår flagga är en stark symbol för vårt kristna arv – korset i flaggan representerar det kors där Jesus offrades för mänsklighetens skull. Sverige är ett land med kristna rötter, och detta arv förtjänar att lyftas fram, särskilt under julen.

Istället för att urvattna julens betydelse och kalla den för något annat, borde vi hylla det kristna arv som vårt land är byggt på. Genom att återvända till julens ursprung och budskap kan vi skapa ett firande som inte bara är vackert utan också meningsfullt och rotat i våra traditioner.

Sverige har, ända sedan Folke Bernadottes vita bussar under andra världskriget, haft en mycket generös asylpolitik. Människor har kunnat komma hit från världens mest utsatta områden och, även om de inte haft möjlighet att försörja sig själva, fått stöd genom vår välfärd. Men är det rimligt att ett litet land som Sverige, med våra begränsade resurser och höga skatter, ska ta emot människor som inte kan eller vill bidra till samhället? Ursprungligen var välfärden tänkt som ett skyddsnät för dem som inte kunde arbeta, så att de ändå skulle kunna leva ett värdigt liv.

Sedan början av 1970-talet har svenska politiker bedrivit en politik som många skulle beskriva som kontraproduktiv. Vi har tillåtit människor att komma till Sverige utan att ställa tillräckliga krav på egenförsörjning eller integration.

Asylrätten, som grundades i FN:s flyktingkonvention från 1951, var tänkt att skydda människor som flyr från förföljelse och livsfara. Men i dagens värld har denna rättighet i vissa fall kommit att utnyttjas som en möjlighet att förbättra sin ekonomiska standard. För att säkra vår framtid borde Sverige överväga att begränsa asylrätten till att främst omfatta människor från europeiska länder, där förutsättningarna för integration och egenförsörjning är bättre. Om vi inte gör detta riskerar Sverige att drabbas av en fortsatt ökning av kriminalitet och sociala problem.

Vi ser redan hur Sverige har förändrats sedan flyktingkrisen 2015. Den extrema kriminaliteten har vuxit fram i takt med ett samhälle som inte längre klarar av att hantera utmaningarna. Rättsväsendet framstår som tandlöst när grova brottslingar, som ägnar sig åt blåljussabotage, våldtäkter och annan allvarlig kriminalitet, inte ens utvisas. Istället präglas systemet av ett tänkande som ofta ser brottslingar som offer, snarare än som ansvariga för sina handlingar.

För att återupprätta tryggheten och välfärden behöver Sverige en tydligare och mer ansvarsfull politik – en politik som sätter krav på integration och egenförsörjning i fokus samt prioriterar de mest utsatta, snarare än att försöka vara hela världens skyddsnät.