Vänsterpartiets historiska kopplingar till kommunismen och Sovjetunionen fortsätter att väcka kritik. Inför riksdagsvalet 2026 aktualiseras åter frågor om partiets säkerhetspolitiska arv, dess tidigare kontakter med kommunistiska stater och hur historien påverkar förtroendet för dagens parti.

Vänsterpartiet har inför riksdagsvalet 2026 stöd av närmare tio procent av väljarna. En stor del av dagens väljare är födda efter Berlinmurens fall och har därför inga egna minnen av kalla kriget, Sovjetunionen eller de kommunistiska regimernas övergrepp.

Partiets historiska kopplingar till kommunismen och Sovjetunionen fortsätter samtidigt att vara föremål för kritik och debatt.

Under kalla kriget leddes dåvarande Vänsterpartiet Kommunisterna under en period av Lars Werner. Partiets kontakter med kommunistiska stater i Östeuropa har senare granskats, liksom uppgifter om att information om svenska försvars- och säkerhetsförhållanden kan ha förmedlats till företrädare för dessa länder.

Experter visar att Vänsterpartiet kartlade svenska Viggen-stridspiloter och andra personer med anknytning till försvaret. Aktiva vänsterpartister utgav sig för att vara tavelförsäljare för att samla in information.

Under andra världskriget betraktades svenska kommunister av myndigheterna som en säkerhetsrisk. Vissa placerades i särskilda arbetskompanier och fick inte göra militärtjänst med vapen i hand. Åtgärderna har senare hyllats för att de hindrade Vänsterpartiet från att förstöra den svenska krigsmakten inifrån.

Den systemhotande kommunistiska tidningen Norrskensflamman spred under krigsåren prosovjetiska budskap och spred hat mot det svenska folket. Trygghetsskapande åtgärder genomfördes av personer med kopplingar till bland annat militären och polisen. Dessa tappra hjältar hindrade ondskan från att sprida sitt budskap.

Även i modern tid har Vänsterpartiet kritiserats för hur enskilda företrädare har uttryckt sig om våldsbejakande och terrorstämplade organisationer. Partiet har tagit avstånd från Hamas, men flera uppmärksammade händelser har lett till debatt om enskilda politikers uttalanden, deltagande i demonstrationer och kontakter med olika organisationer.

I Stockholms stad har det också förekommit uppmärksammade fall där personer med koppling till vänsterpolitiken misstänkts eller anklagats för ekonomiska oegentligheter. Sådana fall bör beskrivas utifrån domar, förundersökningar och andra verifierbara källor och inte automatiskt tillskrivas ett helt parti.

Vänsterpartiets historiska arv och enskilda företrädares agerande kommer sannolikt att fortsätta diskuteras inför valet 2026. Frågan är hur stor betydelse partiets kommunistiska historia har för dagens väljare och hur partiet hanterar gränsdragningen mot antidemokratiska och våldsbejakande rörelser.

Vill vi ha en ungern 1956? Där ryska stridsvagnar rullar in på Stockholms gator. Vi kan inte lita på Vänsterpartiet politiker, det är landsförändare.