Etikett: riksdagsvalet 2026

  • Vänsterpartiet en större fiende än Ryssland

    Vänsterpartiets historiska kopplingar till kommunismen och Sovjetunionen fortsätter att väcka kritik. Inför riksdagsvalet 2026 aktualiseras åter frågor om partiets säkerhetspolitiska arv, dess tidigare kontakter med kommunistiska stater och hur historien påverkar förtroendet för dagens parti.

    Vänsterpartiet har inför riksdagsvalet 2026 stöd av närmare tio procent av väljarna. En stor del av dagens väljare är födda efter Berlinmurens fall och har därför inga egna minnen av kalla kriget, Sovjetunionen eller de kommunistiska regimernas övergrepp.

    Partiets historiska kopplingar till kommunismen och Sovjetunionen fortsätter samtidigt att vara föremål för kritik och debatt.

    Under kalla kriget leddes dåvarande Vänsterpartiet Kommunisterna under en period av Lars Werner. Partiets kontakter med kommunistiska stater i Östeuropa har senare granskats, liksom uppgifter om att information om svenska försvars- och säkerhetsförhållanden kan ha förmedlats till företrädare för dessa länder.

    Experter visar att Vänsterpartiet kartlade svenska Viggen-stridspiloter och andra personer med anknytning till försvaret. Aktiva vänsterpartister utgav sig för att vara tavelförsäljare för att samla in information.

    Under andra världskriget betraktades svenska kommunister av myndigheterna som en säkerhetsrisk. Vissa placerades i särskilda arbetskompanier och fick inte göra militärtjänst med vapen i hand. Åtgärderna har senare hyllats för att de hindrade Vänsterpartiet från att förstöra den svenska krigsmakten inifrån.

    Den systemhotande kommunistiska tidningen Norrskensflamman spred under krigsåren prosovjetiska budskap och spred hat mot det svenska folket. Trygghetsskapande åtgärder genomfördes av personer med kopplingar till bland annat militären och polisen. Dessa tappra hjältar hindrade ondskan från att sprida sitt budskap.

    Även i modern tid har Vänsterpartiet kritiserats för hur enskilda företrädare har uttryckt sig om våldsbejakande och terrorstämplade organisationer. Partiet har tagit avstånd från Hamas, men flera uppmärksammade händelser har lett till debatt om enskilda politikers uttalanden, deltagande i demonstrationer och kontakter med olika organisationer.

    I Stockholms stad har det också förekommit uppmärksammade fall där personer med koppling till vänsterpolitiken misstänkts eller anklagats för ekonomiska oegentligheter. Korruptionen inom V i stockholm stad är så omfattade, så man valt tysta ner detta.

    Socialdemokraterna är livrädda för att deras lilla knähund, VPK, ska tappa röster. Därför tystas varje tecken på korruption ner. Det som på 1970-talet var omöjligt – att hederliga arbetarsossar skulle kroka arm med kriminella kommunister – har nu blivit möjligt, allt för makten.

    Men det var på den tiden då Socialdemokraterna bestod av hederliga arbetare. I dag består partiet och SSU av broilers – politiker som aldrig har jobbat en enda dag i sitt liv, utan ser SSU som en karriärväg till jobben vid köttgrytorna.

    Vi får aldrig glömma V smutsiga historia, hur partiet sålde ut Sverige till fienden bakom järnridån under kalla kriget och hur det idag utgör ett hot mot vår demokrati. Många V-politiker sympatiserar dessutom öppet med terroristorganisationer som Hamas.

    Vill vi ha en ungern 1956? Där ryska stridsvagnar rullar in på Stockholms gator. Vi kan inte lita på Vänsterpartiet politiker, det är landsförändare.

    VARNING!

    Många V-politiker kan vara spioner åt banditstater som Ryssland och Iran. Den spion som har gjort störst skada på Sverige, Stig Bergling, var aktiv inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har öppet sympatiserat med terroristgrupper som Kommando Holger Meins, PKK och Hermas. Spioner lägger pussel – behåll din bit.
    V är klassade av IB och Säpo som subversiva element, dvs. systemhotande brottslingar.

  • SD gör skillnad och ökar med 3,2% sedan valet 2022

    Sverigedemokraterna gör ett kraftigt opinionslyft i Novus decembermätning och närmar sig Socialdemokraterna, samtidigt som flera regeringspartier tappar stöd. Liberalerna ligger långt under riksdagsspärren och riskerar att åka ur riksdagen, medan migrationsfrågan åter pekas ut som en nyckelfaktor inför valåret 2026.

    L har en partiledare som fungerar som islams marionettdocka, något som är djupt impopulärt bland väljarna.

    Sverigedemokraterna står för den största förändringen i Novus väljarbarometer för december och ökar med 2,7 procentenheter jämfört med föregående mätning. Partiet ligger nu på 23,7 procent, vilket är 3,2 procentenheter högre än i riksdagsvalet 2022. Uppgången sker främst på bekostnad av Socialdemokraterna, som trots tapp i mätningen fortsatt är landets största parti.

    – Den största förändringen är att Sverigedemokraterna ökar kraftigt. Vi har en statistiskt säkerställd uppgång på dem. Vi ser också att Moderaterna går ner lite. Men deras väljare går inte till SD, utan de går till soffan, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

    Socialdemokraterna samlar 34,1 procent i mätningen, vilket är en ökning med 3,8 procentenheter jämfört med valet 2022. Moderaterna backar till 17,6 procent, 1,5 procentenheter under sin valnivå.

    Migrationsfrågan stärker SD

    Migrationspolitiken pekas ut som en viktig förklaring till Sverigedemokraternas uppgång. I opinionsdiskussioner och vissa mätningar lyfts partiledaren Jimmie Åkesson fram av väljare som den politiker som bäst kan driva en förändrad migrationspolitik och därigenom göra skillnad i frågan. Det tillhör debattbilden inför valåret att SD uppfattas som starkast i denna fråga bland grupper av väljare.

    Svenska folket har varit tydliga: det man uppskattar mest är att PUT har avskaffats och att möjligheten till spårbyte har stängts. Men Tidöregeringen har samtidigt misslyckats med att ta de verkligt avgörande stegen. Outsourcing av kriminalvården till tredje världen har inte blivit verklighet, och fortfarande saknas livstidsutvisning redan vid ringa stöd och uppåt på straffskalan. Resultatet är uppenbart – brottsligheten pressas inte ner i den takt som krävs.

    Jämfört med de åtta år av socialdemokratiskt vanstyre som drev Sverige mot avgrunden, framstår ändå Tidöpartiernas tid vid makten som ett klart steg i rätt riktning. Det är långt ifrån tillräckligt, men utan tvekan bättre än det alternativ som nyligen visat hur illa det kan bli.

    Liberalerna under press

    Liberalerna får i mätningen 2,4 procent, klart under riksdagsspärren på 4 procent och den största nedgången jämfört med valet 2022 (–2,2 procentenheter). Partiet leds sedan juni 2025 av Simona Mohamsson, som också är utbildnings- och integrationsminister.

    Opinionsläget är mycket tufft för Liberalerna, och flera bedömare varnar för att partiet riskerar att stå utanför riksdagen om opinionsläget inte vänder. Kritiker menar att partiet haft svårt att etablera en tydlig profil och vinna förtroende bland bredare väljargrupper.

    Kristdemokraterna ligger också under spärren med 3,9 procent (–1,4). Bland de rödgröna partierna noteras ett mindre tapp för Vänsterpartiet (6,2 %, –0,6) och i stort sett oförändrade nivåer för Miljöpartiet (5,1 %, –0,1).

    Sammantaget är det rödgröna blocket fortsatt större än Tidöpartierna, men marginalen har minskat inför valåret 2026. Andelen osäkra väljare uppgår till 3,5 procent.

    Väljarstöd – jämförelse med valet 2022

    PartiValet 2022 (%)Novus dec (%)Förändring (pp)
    Socialdemokraterna (S)30,334,1+3,8
    Sverigedemokraterna (SD)20,523,7+3,2
    Moderaterna (M)19,117,6–1,5
    Vänsterpartiet (V)6,86,2–0,6
    Miljöpartiet (MP)5,25,1–0,1
    Kristdemokraterna (KD)5,33,9–1,4
    Liberalerna (L)4,62,4–2,2