Sveriges första medborgarskapsprov har genomförts, men frågorna är så enkla att provet riskerar att bli en meningslös formalitet. Om medborgarskapet ska tas på allvar måste provet ställa betydligt högre krav på kunskaper om Sveriges historia, demokrati och samhällssystem.
Det första medborgarskapsprovet har nu ägt rum. Den 6 juni skärptes kraven för att bli svensk medborgare, men frågan är om skärpningen verkligen betyder någonting när själva provet har gjorts löjligt enkelt.
Provet innehåller ytliga frågor om exempelvis vilket år Sverige förlorade Finland. Det är kunskaper som vilken sjätteklassare skall kunna. Att kunna rabbla ett enstaka årtal visar dessutom inte att man förstår Sveriges historia, politiska utveckling eller hur det svenska samhället fungerar.
Varför ställs det inga frågor om vem som bar det politiska ansvaret för att Sverige förlorade Finland och vilka följder förlusten fick? Varför frågar man inte varför drottning Kristina avsade sig kronan eller vilken betydelse hennes beslut fick? Det saknas också mer ingående frågor om exempelvis slaget vid Narva, stormaktstidens uppgång och fall samt hur dessa historiska händelser har påverkat Sverige.
Ett seriöst medborgarskapsprov skulle även kunna innehålla frågor om när motboken avskaffades och varför den infördes, att det beronde polkitisk inkomptens.
Den sökande skulle kunna få förklara vad 1925 års försvarsbeslut innebar för Sveriges försvarsförmåga och politiska utveckling. Andra relevanta områden är parlamentarismens genombrott, den allmänna och lika rösträttens införande, folkhemmets framväxt samt Sveriges långa tradition av alliansfrihet.
Men ett medborgarskapsprov bör inte enbart handla om historiska årtal. Den som vill bli svensk medborgare bör även ha grundläggande kunskaper om hur Sverige styrs, vad grundlagarna innebär och hur makten fördelas mellan riksdagen, regeringen, myndigheterna, regionerna och kommunerna.
Provet bör innehålla frågor om yttrandefrihet, tryckfrihet, religionsfrihet, jämställdhet, rättssäkerhet samt medborgarnas rättigheter och skyldigheter.
Det är viktigt att skilja mellan ett svårt och ett relevant prov. Syftet ska inte vara att rada upp obskyra detaljfrågor som människor lär sig utantill och glömmer dagen efter. Provet ska visa att den sökande verkligen har satt sig in i Sveriges historia, samhällssystem, demokratiska värderingar och politiska utveckling. Det bör kräva både kunskap och förståelse.
Sverige har sedan 1970-talet haft en alldeles för generös asylinvandring. Därför bör vi ha ett filter där vi filtrerar bort odugliga invandrare från tredje världen som inte har något att ge Sverige.
Ett medborgarskap är inte en obetydlig administrativ handling. Det ger omfattande rättigheter, men innebär också ett ansvar gentemot landet och det svenska samhället. Därför är det rimligt att den som ansöker om svenskt medborgarskap kan visa grundläggande kunskaper om det land som personen vill bli fullvärdig medborgare i.
När provet görs så enkelt att nästan vem som helst kan klara det utan ordentliga förberedelser förlorar det sin funktion. Man har medvetet lagt ribban alldeles för lågt och skapat ett prov som mest fungerar som en symbolisk formalitet. Om Sverige ska ha ett medborgarskapsprov bör det också vara ett prov som faktiskt ställer krav.