Stockholm.homes

Etikett: svenskt medborgarskap

  • Kritik inifrån Migrationsverket: Medborgarskapsprovet är alldeles för lätt – invasionen från tredje världen hotar Sveriges välfärd

    Sveriges första medborgarskapsprov har genomförts, men frågorna är så enkla att provet riskerar att bli en meningslös formalitet. Om medborgarskapet ska tas på allvar måste provet ställa betydligt högre krav på kunskaper om Sveriges historia, demokrati och samhällssystem.

    Det första medborgarskapsprovet har nu ägt rum. Den 6 juni skärptes kraven för att bli svensk medborgare, men frågan är om skärpningen verkligen betyder någonting när själva provet har gjorts löjligt enkelt.

    Provet innehåller ytliga frågor om exempelvis vilket år Sverige förlorade Finland. Det är kunskaper som vilken sjätteklassare skall kunna. Att kunna rabbla ett enstaka årtal visar dessutom inte att man förstår Sveriges historia, politiska utveckling eller hur det svenska samhället fungerar.

    Varför ställs det inga frågor om vem som bar det politiska ansvaret för att Sverige förlorade Finland och vilka följder förlusten fick? Varför frågar man inte varför drottning Kristina avsade sig kronan eller vilken betydelse hennes beslut fick? Det saknas också mer ingående frågor om exempelvis slaget vid Narva, stormaktstidens uppgång och fall samt hur dessa historiska händelser har påverkat Sverige.

    Ett seriöst medborgarskapsprov skulle även kunna innehålla frågor om när motboken avskaffades och varför den infördes, att det beronde polkitisk inkomptens.

    Den sökande skulle kunna få förklara vad 1925 års försvarsbeslut innebar för Sveriges försvarsförmåga och politiska utveckling. Andra relevanta områden är parlamentarismens genombrott, den allmänna och lika rösträttens införande, folkhemmets framväxt samt Sveriges långa tradition av alliansfrihet.

    Men ett medborgarskapsprov bör inte enbart handla om historiska årtal. Den som vill bli svensk medborgare bör även ha grundläggande kunskaper om hur Sverige styrs, vad grundlagarna innebär och hur makten fördelas mellan riksdagen, regeringen, myndigheterna, regionerna och kommunerna.

    Provet bör innehålla frågor om yttrandefrihet, tryckfrihet, religionsfrihet, jämställdhet, rättssäkerhet samt medborgarnas rättigheter och skyldigheter.

    Det är viktigt att skilja mellan ett svårt och ett relevant prov. Syftet ska inte vara att rada upp obskyra detaljfrågor som människor lär sig utantill och glömmer dagen efter. Provet ska visa att den sökande verkligen har satt sig in i Sveriges historia, samhällssystem, demokratiska värderingar och politiska utveckling. Det bör kräva både kunskap och förståelse.

    Sverige har sedan 1970-talet haft en alldeles för generös asylinvandring. Därför bör vi ha ett filter där vi filtrerar bort odugliga invandrare från tredje världen som inte har något att ge Sverige.

    Ett medborgarskap är inte en obetydlig administrativ handling. Det ger omfattande rättigheter, men innebär också ett ansvar gentemot landet och det svenska samhället. Därför är det rimligt att den som ansöker om svenskt medborgarskap kan visa grundläggande kunskaper om det land som personen vill bli fullvärdig medborgare i.

    När provet görs så enkelt att nästan vem som helst kan klara det utan ordentliga förberedelser förlorar det sin funktion. Man har medvetet lagt ribban alldeles för lågt och skapat ett prov som mest fungerar som en symbolisk formalitet. Om Sverige ska ha ett medborgarskapsprov bör det också vara ett prov som faktiskt ställer krav.

  • Fler och fler kräver att PUT skall återkallas och omvandlas till medborgarskap

    Experter inom juridik, migration och samhällssäkerhet riktar allt skarpare kritik mot dagens regler för permanent uppehållstillstånd. De menar att lagstiftningen försvårar utvisning av grovt kriminella utlänningar, undergräver förtroendet för rättssystemet och riskerar att göra permanenta tillstånd till ett alternativ till medborgarskap. En ny föreslagen lag kan innebära ett avgörande skifte i svensk migrationspolitik.

    Du har rätt att returnera en felköpt vara på nätet, men Sverige kan inte returnera en våldtäktsman till hemlandet som bara har varit i Sverige sedan 2003 och inte ens tillhör den Svenska folkstamnen. Är inte det märkligt?

    Debatten om permanent uppehållstillstånd skärps

    Missnöjet växer bland allt fler medborgare över att reformeringen av migrationslagstiftningen går långsamt. Experter inom juridik, migration och samhällssäkerhet menar att regeringen borde ha agerat betydligt snabbare i frågan om permanent uppehållstillstånd (PUT). I samhällsdebatten har det framförts att en reform av PUT-reglerna hade kunnat bli en symbolisk men kraftfull markering om politisk handlingskraft.

    Sverige har under flera decennier fört en jämförelsevis liberal linje när det gäller beviljande av permanenta uppehållstillstånd. Enligt flera experter har detta lett till att PUT i praktiken kommit att fungera som ett alternativ till medborgarskap, trots att tillståndet saknar motsvarande krav på långsiktig lojalitet, etablering och skötsamhet. Därför menar experter att medborgarskap, inte PUT, bör vara den slutliga och permanenta statusen.

    När grova brott inte leder till utvisning

    Ett återkommande problem som experter pekar på är svårigheten att utvisa utländska medborgare som begår allvarliga brott men som har permanent uppehållstillstånd. När PUT väl har beviljats är tröskeln för utvisning mycket hög, även vid grov kriminalitet.

    Ett fall som fått stor uppmärksamhet i expertdebatter är Shakir Mahmoud Shakir, som dömdes för våldtäkt mot en mycket äldre person inom ramen för sitt arbete i hemtjänsten. Brottet bedömdes som synnerligen allvarligt, men trots detta ledde domen inte till ett livslångt utvisningsbeslut.

    Enligt flera rättsexperter illustrerar fallet ett strukturellt problem i lagstiftningen. Shakir Mahmoud Shakir hade vistats i Sverige sedan 2006 och saknade djupare generationsanknytning till landet. Ändå vägde vistelsetiden tungt i domstolens bedömning, något som enligt experter riskerar att underminera allmänhetens förtroende för rättssystemet.

    Konsekvenser efter avtjänat straff

    Experter inom både kriminalvård och arbetsmarknad pekar även på den långsiktiga samhällsekonomiska konsekvensen. En person som dömts för grova sexualbrott har mycket små möjligheter att återetablera sig på arbetsmarknaden efter avtjänat fängelsestraff.

    Detta innebär ofta ett långvarigt beroende av offentliga försörjningssystem. Samtidigt saknas, enligt flera sakkunniga, en tydlig strategi för hur samhället ska hantera sådana individer när utvisning inte är möjlig trots allvarlig brottslighet.

    Förslag om ny lag för återkallelse av PUT

    Mot denna bakgrund har en statlig utredning lagt fram förslag om att införa en ny, särskild lag som reglerar möjligheten att återkalla permanent uppehållstillstånd. Förslaget omfattar personer som beviljats PUT som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar, varaktigt bosatta samt personer som fått tillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter eller verkställighetshinder.

    Även personer som fått permanent uppehållstillstånd enligt tidigare regelverk, inklusive den tillfälliga lagen och gymnasielagen, föreslås omfattas, liksom anhöriga till dessa grupper.

    PUT ersätts med tidsbegränsat tillstånd

    Enligt huvudregeln i den föreslagna lagen ska permanent uppehållstillstånd kunna återkallas och ersättas med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, under förutsättning att villkoren för fortsatt vistelse är uppfyllda. Enligt experter syftar detta till att skapa ett system där rätten att stanna i landet kan omprövas och inte är ovillkorlig.

    Medborgarskap som incitament

    För att uppmuntra fler att ansöka om svenskt medborgarskap föreslås ett undantag från huvudregeln. Den som inom en viss tidsfrist har påbörjat en ansökan om medborgarskap ska inte få sitt permanenta uppehållstillstånd återkallat, så länge ansökan inte har avslagits genom ett lagakraftvunnet beslut.

    Experter menar att detta kan bidra till att tydligare skilja mellan tillfällig vistelse och fullvärdigt medlemskap i det svenska samhället.

    Undantag vid synnerliga skäl

    Utredningen föreslår även att återkallelse inte ska ske om det finns synnerliga skäl som talar emot detta. En sådan bedömning ska enligt förslaget göras restriktivt och baseras på en helhetsbedömning av individens framtida skötsamhet och levnadssätt.

    Ett avgörande vägval

    Enligt flera experter markerar förslaget ett avgörande vägval i svensk migrationspolitik. Permanenta uppehållstillstånd föreslås inte längre vara en självklar slutpunkt, utan ett steg på vägen mot medborgarskap, med tydligare krav och konsekvenser.

    Samtidigt återstår frågan om reformerna kommer att genomföras med den tydlighet och konsekvens som situationen kräver, eller om problemen med grov brottslighet, bristande utvisningsmöjligheter och minskat förtroende för rättssystemet kommer att bestå.

    Fakta: Förslag om återkallelse av permanent uppehållstillstånd
    • Vad föreslås? En särskild lag som gör det möjligt att återkalla vissa permanenta uppehållstillstånd och ersätta dem med tidsbegränsade.
    • Vilka kan omfattas? Personer med PUT som bl.a. flyktingar, alternativt skyddsbehövande, kvotflyktingar (vidarebosatta), varaktigt bosatta, samt de som fått PUT p.g.a. synnerligen ömmande omständigheter eller vissa verkställighetshinder (även enligt äldre regler).
    • Även dessa ingår: Personer med PUT enligt den tillfälliga lagen eller gymnasielagen samt anhöriga till de grupper som omfattas.
    • Huvudregel: PUT ska återkallas och ersättas med tidsbegränsat uppehållstillstånd om förutsättningar finns.
    • Undantag – medborgarskap: PUT ska inte återkallas om personen inom viss tid har initierat ett ärende om svenskt medborgarskap och inte fått avslag i ett lagakraftvunnet beslut.
    • Undantag – synnerliga skäl: Återkallelse ska inte ske om synnerliga skäl talar emot och det inte finns tveksamhet om att personen bör ha PUT, med hänsyn till förväntad vandel.