Vänsterpartiet i fritt fall – interna bråk, tystnadskultur och maktmissbruk

Vänsterpartiet, som gärna poserar som moralens väktare och demokratins försvarare, har fullt upp med att städa framför egen dörr – eller snarare sopa problemen under mattan. Enligt flera källor bubblar det av missnöje inom partiet, där riksdagsledamoten Daniel Riazat pekas ut som en central figur i vad som bäst kan beskrivas som ett skräckvälde.

Sedan länge beskrivs Riazat som en person som mobbar, hotar och trycker ned oliktänkande internt. Situationen har blivit ohållbar efter att Lorena Delgado Varas stängts av från partiet för att ha spridit antisemitiskt material. Istället för att markera tydligt mot både antisemitism och maktmissbruk, präglas Vänsterpartiet nu av interna maktspel, ryktesspridning och ledarskapskris.

Ledningen gömmer sig – medlemmarna flyr mötena

Flera medlemmar vittnar om att de undviker partiets möten på grund av rädsla för Riazats aggressiva beteende. I en organisation som talar sig varm för jämlikhet och trygghet vågar folk inte ens delta i interna diskussioner.

– Jag känner mig otrygg på möten. Det är hårda angrepp, baktalning och gränsöverskridande beteende, säger en medlem.

En annan konstaterar krasst:

– Ledningen ser på, men ingriper inte. Folk orkar inte längre, det är ett gift i organisationen.

Samtidigt duckar partiledningen kritiken. Istället för att agera mot missförhållandena beskrivs de som ”ängsliga” och rädda för att konfrontera sina egna.

Höga ideal utåt – kaos inåt

Utåt framställer sig Vänsterpartiet som föregångare för rättvisa, solidaritet och allas lika värde. Men bakom kulisserna målas en annan bild upp: interna hot, maktmissbruk och en kultur där kritiker tystas med ryktesspridning och utfrysning.

Daniel Riazat själv, som i offentliga sammanhang gärna pratar om vikten av respekt och inkludering, vill inte kommentera uppgifterna om sitt eget beteende.

Frågan är nu hur länge Vänsterpartiets ledning kan fortsätta låtsas som ingenting, innan fasaden rämnar helt.

Idag ser vi ett allvarligt problem i Sverige: personer som är direkt olämpliga för arbete med barn — inklusive pedofiler — kan gång på gång söka sig till nya förskolor och skolor. Får de sparken från en arbetsplats på grund av olämpligt beteende, finns det inget som hindrar dem från att söka sig vidare till nästa.

Samtidigt står samhället handfallet, eftersom det anses integritetskränkande eller administrativt omöjligt att föra ett centralt register över avskedade eller olämpliga personer inom barnomsorgen.

Men om vi inte kan eller vågar föra ett sådant register, varför inte införa ett licenssystem? Alla som arbetar med barn, oavsett om det gäller förskola, skola eller fritidsverksamhet, ska ha en giltig licens. Till licensen kopplas ett omdöme som speglar personens lämplighet. Tappar du licensen på grund av olämpligt beteende, oavsett om det rör sig om övergrepp, gränslöst agerande eller annat oacceptabelt beteende, då är du per automatik utestängd från all verksamhet där du ansvarar för barn.

För att systemet ska fungera krävs det också kraftfulla sanktioner mot arbetsgivare som väljer att blunda. Det ska vara ett lagbrott att anställa personal till förskolor eller skolor utan giltig licens. Höga böter, kännbara för både kommunala och privata aktörer, ska utdömas vid varje överträdelse. Att medvetet kringgå licenssystemet ska ses som ett allvarligt angrepp på barns säkerhet — och behandlas därefter.

Ett sådant system skulle skydda barnen, ge arbetsgivare ett tydligt ansvar och skicka ett klart budskap: förtroendet att arbeta med barn är inget du har rätt till — det är något du måste förtjäna och som du kan förlora

Trots att anstalten i Kumla med goda skäl slutade dela ut batterier till tv-fjärrkontroller, eftersom dessa konsekvent missbrukades av de intagna till annan elektronik, väljer Justitieombudsmannen nu att lägga sig i. JO kräver att fångarna – som redan misskött förtroendet – återigen ska få fri tillgång till batterier, så de kan zappa runt bland kanalerna.

Istället för att stå upp för ordning och ansvar inom anstalten böjer sig Kriminalvården nu för JO\:s krav och börjar åter tillhandahålla batterier – med öppna ögon inför att dessa högst sannolikt än en gång kommer användas till annat än att byta tv-kanal.

Det statliga bolaget Teracom, som äger och driver Sveriges 54 största tv- och radiomaster, har i år gjort ett 50-tal polisanmälningar efter att obehöriga personer tagit sig in på mastområdena.

Under det senaste året har 15 personer gripits i samband med sådana intrång, och flera av händelserna utreds fortfarande av polisen. Enligt Teracom går det i dagsläget inte att utesluta att aktörer med koppling till främmande makt ligger bakom vissa av intrången – eller att inhemska extremistgrupper är inblandade.

– Intrången kan mycket väl vara ett led i att förbereda nästa steg, säger Teracoms säkerhetschef Stefan Steijnick.

Många av Vänsterpartiets politiker har gång på gång öppet visat sin sympati för den islamistiska terrororganisationen Hamas. Denna grupp låg bakom den brutala massakern i Israel 2023 där 1 200 oskyldiga människor, främst civila, kallblodigt mördades. Trots detta är det välkänt att det i Sverige finns betydande grupper som öppet stödjer eller ursäktar Hamas och dess våldsdåd. Vänsterpartiet har dessutom länge drivit en politik präglad av förakt mot det svenska folket, där man vill att staten ska ta kontroll över företag och krossa det fria näringslivet.

Enligt källor med insyn i ärendena överväger polisen även möjligheten att radikaliserade vänsterextrema grupper försöker kartlägga eller sabotera sändarnäten, då dessa ofta betraktas som symboler för kapitalismens auktoritet och infrastruktur.

Vänsterpartiets Bettan Andersson försökte kringgå nämnden i Göteborg och betala ut 69 000 kr till Proletären FF, en förening med vänsterkopplingar som anmälts till Ekobrottsmyndigheten för brister i bokföringen. Trots gällande bidragsstopp fattade Andersson ett muntligt ordförandebeslut utan att förankra det i presidiet. Beslutet revs senare upp av nämnden. Kritiker menar att agerandet underminerar förtroendet för granskningen av bidragsfusk och väcker frågor om politiska särintressen.

Hur sjukt är inte detta? När ett privat vårdföretag fakturerar fel, då står vänstern på barrikaderna och kräver polisanmälan. Men när deras egna ideologiska kamrater inte ens klarar av grundläggande bokföring, då ska skattepengarna ändå spruta ut – trots ekobrottsanmälan!

Det här är bara toppen av isberget. Hur många skattefinansierade föreningar i landet saknar helt politisk kontroll? På Järvafältet kryllar det av föreningar där vuxna sitter och dricker kaffe istället för att söka jobb. I Södertälje fick en invandrarförening bidrag samtidigt som de drev illegal spelklubb.

Och nu försöker en vänsterpolitiker i Göteborg betala ut bidrag till en förening under utredning för ekobrott – utan stöd från nämnden. Om sådana personer får makt efter valet 2026 är det inte längre bara skattepengar som står på spel, utan hela rättsstaten.

Du har sett dem på TV på julafton – de små söta Disney-ekorrarna Piff och Poff. Men du vill inte ha dem i din trädgård. Samma sak är det med dem som förespråkar att hela tredje världen ska få komma till Sverige – många vill ha hit dem för att man tror att man hjälper dem, men man vill inte bo mitt i mångkulturen. Varför tvingas det svenska folket acceptera mångkulturen, när ingen vill ha den här? Är det inte dags att inse att Sverige redan har gjort tillräckligt för världens flyktingar med Folke Bernadottes vita bussar? Svensk asylindustri är inte lönsam – låt denna ”Ebbe Röd-bankrörelse” få somna in för gott.

Luxor i Motala var inte lönsamt, det var inte lönsamt att bygga datorer och TV-apparater i Sverige. Det är inte heller lönsamt att Sverige fungerar som hela världens socialbyrå, där människor från tredje världen kan komma hit och få asyl.

De charmiga Disney-karaktärerna Piff och Poff, eller Chip ’n’ Dale på engelska, är kanske mest kända för sina upptåg och gnabb i tecknade serier. Vad färre vet är att dessa små figurer är baserade på verkliga djur – nämligen streckade jordekorrar, även kallade chipmunks, som naturligt hör hemma i Nordamerika.

Men vad skulle egentligen hända om dessa gnagare plötsligt dök upp i den svenska naturen? Skulle vi få ett gulligt tillskott till skogarna, eller ett ekologiskt bekymmer? Svaret lutar tyvärr åt det senare.

En främmande art i ett känsligt ekosystem

Sverige har redan erfarenhet av hur främmande arter kan ställa till problem i den inhemska naturen. Exempel som mink, mördarsnigel och lupiner visar hur snabbt balansen kan rubbas när arter som inte hör hemma här släpps fria.

Om streckade jordekorrar – de artiga versionerna av Piff och Poff – skulle etablera sig i Sverige, är risken stor att vi skulle få se liknande negativa konsekvenser.

Konkurrens om födan

Sveriges enda naturliga trädlevande ekorre, den röda ekorren (Sciurus vulgaris), är redan pressad av faktorer som habitatförlust och sjukdomar. Jordekorrar är effektiva födosamlare med sina karakteristiska kindpåsar, vilket ger dem ett övertag när det gäller att samla frön, nötter och bär. Det skulle innebära ökad konkurrens om maten, inte bara för röda ekorrar utan även för småfåglar och andra gnagare.

Grävskador och påverkan på marken

Till skillnad från trädlevande ekorrar lever streckade jordekorrar mestadels på marken där de gräver avancerade tunnelsystem. I liten skala är detta naturligt, men i ett känsligt ekosystem som det svenska, där arten inte har några naturliga fiender, kan det snabbt leda till problem. Grävandet kan orsaka:

• Underminering av trädgårdar, parker och gångvägar.
• Skador på husgrunder och infrastruktur.
• Erosion och försämrad markstruktur.

Risk för sjukdomsspridning

Nordamerikanska jordekorrar är kända bärare av loppor och fästingar, och i vissa fall sjukdomar som pestbakterier (Yersinia pestis) i sitt naturliga utbredningsområde. Även om risken för pest i Sverige är mycket liten, kan en ny gnagare i ekosystemet ändå bidra till ökad spridning av fästingar och därmed sjukdomar som borrelia och harpest.

Snabb spridning utan motstånd

Många främmande arter sprider sig snabbt eftersom de saknar naturliga fiender i sitt nya hem. Om Piff och Poff-ekorrar hamnade i Sverige och överlevde vintrarna – vilket är möjligt i södra delarna – finns risken att populationen exploderar, med ökande ekologisk påverkan som följd.

Slutsats: Gulliga, men oönskade

Även om tanken på att se små randiga jordekorrar skutta runt i de svenska skogarna kan verka charmig, skulle det i verkligheten kunna skapa ett ekologiskt problem. Naturvårdsverket klassar redan många främmande djurarter som invasiva, och jordekorrar skulle sannolikt hamna på den listan.

Piff och Poff gör sig bäst på TV-skärmen – i den svenska naturen är deras närvaro mindre önskvärd.

Vänsterpartiet hotar fälla alla regeringar de inte själva sitter i. Nooshi Dadgostar vill ha makt till varje pris, trots partiets brist på regeringsvana. Ultimatum ersätter samarbete, och C stänger dörren. Istället för konstruktiv opposition driver V Sverige mot kaos – igen.

Det blir intressant att se hur Anderssonskan ska kunna tejpa ihop en regering. Vänsterpartiet har sitt ideologiska DNA i marxismen. Marxismen har i sin tur mördat cirka 100 miljoner människor.

Hittills har VPK varit duktiga knähundar åt sossarna, gjort vad husse sagt åt dem att rösta på. Men nu vill den ideologi som satte halva Europa i skräck bakom järnridån under kalla kriget ha ministerposter i en sosseledd regering 2026.

Så maffian ska få egna marionettdockor i regeringen, levererade av socialkakistokrater. Vad har vi sett av V-politiker i regioner och kommuner? Korruption, intima kopplingar till terrorism och organiserad brottslighet. Det blir den beska eftersmaken när man släpper in marxismens bödlar i finrummet.

Vi som växte upp med tvåkanals-TV och Televerket vet vilket sunkigt samhälle Vänsterpartiet står för. Det finns fortfarande människor med barndomstrauman efter att ha sett vuxna män sitta i TV och leka med ragsockor, eller bygga upp någon skum fantasivärld kring en pannkaka, där dessa knäppgökar satt och producerade barn-TV.

Eller när man skulle koppla upp sig mot internet på den tiden Televerket hade monopol — och det kostade 23 öre per minut.

Vill vi verkligen ha DDR-sjukvård, där man bara kan välja mellan sunkiga vårdcentraler med inkompetenta läkare, istället för att själv få välja en som passar? Det blir inte bättre bara för att man driver saker offentligt i regionerna — politiker är oftast usla beslutsfattare.

I Vänsterpartiets drömsamhälle Kuba kan man inte ens köpa en Volvo, utan du hänvisas till ombyggda 50-talsbilar.

99 % av V-politiker är inte ens riktiga politiker utan kakistokrater — samhällets värsta bottensats som vill åt makten.

Vi får inte glömma var V har sina rötter — de finns hos Stalin och Pol Pot.

Mahmoud Khalfi, imam och ordförande för Islamiska förbundet, kräver att SD ber om ursäkt till Sveriges muslimer. Han menar att partiet måste ta avstånd från islamofobi och hat, annars riskerar samhället att splittras.

För 50 år sedan fanns det knappt några muslimer alls i Sverige. Judar har funnits i Sverige sedan 1774, även om de inte hade samma rättigheter som övriga befolkningen vid den tidpunkten. Men vilket Sverige vill vi ha år 2050? Är det inte dags att inse att vi har för många muslimer i Sverige i förhållande till riktiga svenskar?

Tyskland har bett de länder om ursäkt som det ockuperade under andra världskriget. Är det då inte rimligt att muslimer, som inte har någon historisk eller kulturell förankring i Sverige, också ber om ursäkt? En religion som hör hemma i Mellanöstern och Afrika, som knappt existerat i Sverige för 50 år sedan, vars medlemmar sökt sig till Sverige för att leva gott på världens högsta skatter och ett generöst välfärdssystem.

Dessutom är islam en aggressiv religion, där man förföljer andra religioner. Se på Egypten och Syrien, där kristna förföljs. Hade islam varit en djurart hade man klassat den som en invasionsart och bedrivit skyddsjakt på den.

Muhammedaner som är i Sverige bör be det svenska folket om ursäkt för att de valt Sverige och blivit en belastning för oss, och därefter borde de flesta fundera på att återvandra.

Sossar och andra andra extrema poltiker vill forsätta sitt sjuka samhällsexperiment. Trygga, svenska områden — där hårt arbetande svenskar i generationer byggt upp ett gott liv — ska nu krossas med tvångsimporterad mångkultur.

De gängkriminella uppgörelserna om vem som ska kontrollera knarkförsäljningen ska inte längre stanna i miljonprogrammets stenhårda ghetton. Nej, hela Sverige ska dras ner i skiten. Den nya verkligheten är ett ”Al Capone”-Sverige, där salvor från marxtiska AK-47:or ekar mellan betongen. Där invandrarklaner från MENA-området öppet krigar om vem som ska sälja knarket — och det ska nu sprida sig till Djursholm, Bromma och alla andra områden där folk slitit ihop till ett bättre liv.

Svenskar, som jobbar sig halvt ihjäl och betalar världens högsta skatter, ska enligt dessa politiker dessutom tvingas acceptera denna mångkulturella katastrof rakt in i sina egna bostadsområden.

Men det räcker nu. Sverige ska inte vara en lekplats för klaner, kriminella och bidragsjägare.

Lösningen är enkel: Alla som kommer hit ska ha två år på sig att lära sig flytande svenska, förstå våra lagar och anpassa sig till våra normer. Misslyckas man, åker man ut — direkt. Uppehållstillståndet annulleras utan pardon och de får försöka asylshoppa någon annanstans. Sverige ska inte vara soptippen för världens problem. De som inte kan eller vill anpassa sig ska bort. Punkt.

Miljöpartiet vill utreda rivning av Centralbron – trots redan kaotisk trafik i Stockholm. Samtidigt pratar de om att förbättra bussframkomlighet på samma bro. Moderaterna kallar förslaget ansvarslöst och kräver att Östlig förbindelse byggs först. MP fortsätter motarbeta nödvändiga trafiklösningar och ägnar sig åt orealistiska prestigeidéer istället för att lösa vardagsproblemen för stockholmare.

MP-politiker lever i en skyddad bubbla, långt ifrån verkligheten. De försörjs på skattebetalarnas bekostnad genom överbetalda nonsensjobb i den offentliga sektorn — men ska ändå diktera villkoren för hur vanligt folk ska leva. Själva åker de sällan kollektivt, det blir taxi på skattebetalarnas nota. Det finns exempel där MP-politiker åkt taxi för en halv miljon kronor — på ett år. Tror någon att de bryr sig om förseningar i kollektivtrafiken? Knappast. De jobbar ju inte i sektorer där man måste komma i tid till kunder eller produktion. De sitter bekvämt i meningslösa tjänster i byråkratins skyddade verkstad, där verkligheten aldrig knackar på.

Centralbron är inte en valfri lyx. Den är en livsnödvändighet för att Stockholm ska fungera. Det är lätt för miljömupparna, som bor dyrt och pittoreskt på Södermalm, att drömma om ett Stockholm förvandlat till ett museum. De har råd — deras feta löner kommer från våra skattepengar. Vill de bo idylliskt finns det redan platser för det: Mariefred, Trosa eller valfri annan liten håla.

Men vi andra, som jobbar, som sliter, som måste få vardagen att gå ihop — vi är beroende av att samhället fungerar. Stänger ni Centralbron, stänger ni pulsådern för oss som bygger, kör, levererar och får Stockholm att snurra.

Miljöpopulismen kostar — men det är aldrig de själva som betalar.

Vänsterpartiet vill frysa SL-kortets pris trots miljardhål i budgeten och kräver återinförda busslinjer utan att visa hur det ska finansieras. Oppositionen kritiserar partiet för oansvarig populism och påpekar att prisfrysningen 2023 förvärrade ekonomin. En mindre, årlig höjning anses nödvändig för att undvika nedskärningar.

Vänsterpartiet bär på ett historiskt arv av förtryck, svält och massmord – uppskattningsvis 100 miljoner människor har fått betala priset för den ideologi partiet fortfarande försvarar. Nu vägrar deras trafikpolitiska talesperson Anna Sehlin ta ansvar för SL:s haveri. Men vad väntar man sig av någon som stolt representerar ett parti med blod på händerna?

Vill vi ha DDR-standard på Stockholms kollektivtrafik? Redan idag är trafiken ett skämt – indragna busslinjer, förseningar och ekonomiskt kaos. Ändå motsätter sig Vänsterpartiet nödvändiga åtgärder. De har agerat Miljöpartiets lydhundar hela mandatperioden och nu suktar de efter ännu mer makt.

De döljer inte heller sina avsikter. Vinner de valet vill de införa DDR-sjukvård – där gamla och sjuka effektivt rensas bort. För den som läst Das Kapital och känner sin historia är det här ingen överdrift. I DDR stod de som ansågs svaga vid muren – resten vet vi.

Zohran Mamdani framstår för många som symbolen för den nya, aggressiva vänstervåg som hotar att kasta New York in i ekonomisk kaos och social splittring. Med minimal livserfarenhet, knappt några år som amerikansk medborgare i ryggen och en bakgrund som rappare och aktivist, har han klättrat till makten med hjälp av sociala medier, radikala aktivistgrupper och en populistisk retorik som spelar på människors frustration – men utan trovärdiga lösningar.

Mamdani är sprungen ur den yttersta vänstern, med band till grupper som öppet vill montera ned marknadsekonomin och ersätta den med statlig styrning, massiv omfördelning och ideologiskt motiverad identitetspolitik. Hans förslag om gratis kollektivtrafik, stopp för hyreshöjningar och statliga matbutiker låter som något hämtat från misslyckade socialiststater, men säljs in som ”progressiva” lösningar för en stad som redan dignar under skuld och brottslighet.

Än mer alarmerande är hans öppna stöd för BDS-rörelsen och hans återkommande attacker mot Israel, något som väckt ilska och oro bland judiska invånare i staden. Kritiker pekar på hur hans retorik och symboliska hungerstrejker riskerar att elda på antisemitismen, samtidigt som han gömmer sig bakom floskler om ”mänskliga rättigheter”.

Trots sin totala brist på erfarenhet inom näringsliv eller krishantering, lyckades Mamdani 2025 ta hem Demokraternas primärval till borgmästarposten, inte genom gedigen politik utan genom att mobilisera en ung, ofta illa informerad väljarbas via sociala medier, influencer-kampanjer och gräsrotsgrupper med tveksamma agendor.

Hans kritiker menar att Mamdani inte är en seriös politiker, utan en farlig ideolog som riskerar att förvandla USA:s största stad till ett vänsterexperiment, där ekonomin kvävs under skatter, brottsligheten tillåts frodas och företag flyr.

För många representerar han inte framtiden – utan ett varnande exempel på vad som händer när populism och dogmatism trumfar ansvar, erfarenhet och realism.

Nolltolerans gjorde skillnad i New York

På 1990-talet satte New York ner foten. Efter åratal av blodbad, gängkrig och en stad i fritt fall, var måttet rågat. Under Rudy Giuliani infördes nolltolerans – och det var inte snack, det var handling. Småbrott? Inget överseende. Klotter, plankning, vandalism? Direkt åtgärd. Gängen? Jagades in i varje gränd. Vapnen? Beslagtogs skoningslöst. Den gamla undfallenheten sopades bort, polisen tog tillbaka gatorna och New York började åter resa sig ur förfallet. Resultatet? Mordkurvan störtdök, brottsligheten krossades och världens tidigare mest skräckinjagande storstad blev en plats där människor vågade gå hem på kvällen igen. Det handlade inte om tur – det handlade om att våga vara tuff.

En man i 35-årsåldern åtalas för grov misshandel och mordförsök efter att ha överfallit hundägare i Örnsköldsvik. Sex personer utsattes, varav fem hade hund.

Texten ovan har gått igenom den statliga censuren, men vi kan gissa att personen som anföll inte kommer från Sverige? Är det inte dags att inse att Sverige är fullt? Det behövs andra politiker. En person som börjar angripa hundägare har förbrukat sin rätt att vara i Sverige och ska återvändas till sitt hemland eller till ett land som är villigt att ta emot avfallet till låg kostnad.

Sverige är en skam för FN och mänskligheten, att vi ens ger asyl till folk som kommer från länder utanför Europas gränser.

Stockholm kan införa p-avgifter vid Flatenbadet nästa sommar. Syftet är att minska parkeringskaos och öka framkomligheten för räddningstjänst. Kritiker menar att avgiften slår mot barnfamiljer, medan Miljöpartiet anser att det underlättar för dem som måste ta bilen.

Att Miljöpartiet föraktar vanliga svenska arbetare råder det inga tvivel om. Vi i Stockholm har fått betala priset med biltullar som fungerar som en ekonomisk Berlinmur, där vanliga människor straffas för att de behöver bilen i vardagen.

Men det räcker inte för MP. Nu vill de pressa ut ännu mer pengar från helt vanliga barnfamiljer – familjer som inte har råd med dyra semesterresor och därför söker sig till det lokala badet för att barnen åtminstone ska få ett minne från sommaren.

Det är dessa familjer Miljöpartiet vill jaga med p-avgifter. Överallt där vanliga människor försöker leva sina liv, där hittar MP en chans att bestraffa dem. Som om det inte räckte med en kaotisk och opålitlig kollektivtrafik. MP slår stenhårt mot dem som har bilen som enda möjlighet.

För Miljöpartiet är det inte klimatet som är målet – det är att knäcka den lilla människan.

SL:s ekonomi är i kris. Färre resenärer och dyra investeringar hotar budgeten. Utan ökade skattepengar kan biljettpriser höjas och trafiken dras ner. SL varnar för att nedskärningar förvärrar läget – fler och bättre turer behövs för att locka resenärer tillbaka. Men nya satsningar kräver att de betalar sig direkt.

Miljöpartiet är inget annat än en katastrof för Sverige — det har vi svenskar fått lida för sedan 1980-talet när dessa parasiter kröp in i riksdagen. Med sin sinnesslöa logik ville de lägga ner kärnkraften och skicka Sverige rakt in i fattigdom och beroende.

På 2000-talet smög de in biltullarna i Stockholm och såg till att illegala invandrare kunde stanna kvar och skapa grunden för det gangster-Sverige vi nu lever i. Tacka Miljöpartiet för det.

Sedan valet 2022 leds SL av en grön amatör — en 29-årig MP-politiker vid namn Anton. Resultatet? Fullständigt haveri. Tunnelbanan är ett skämt, busslinjer försvinner och pendeltågen går lika sällan som sanningen från Miljöpartiet. SL-trafiken har förfallit till U-landsnivå under deras inkompetenta styre.

När dessa verklighetsfrånvända miljömuppar införde öppna spärrar vid Näckrosen station blev konsekvensen omedelbar — vanliga, hårt arbetande svenskar fick ta smällen. Lokala butiker rapporterar stöldvågor som ökat med över 300 %, men MP bryr sig inte — de vill leka politiker och krossa samhället på kuppen.

Nästan hälften av regeringspartiernas väljare vill se SD i en framtida regering, enligt en mätning från SVT/Verian. Bland M-, KD- och L-väljare är 49 procent positiva till SD i regering, 26 procent negativa. Liberalerna säger nej till SD i regering, men partiets väljare är splittrade. Enligt Verian lär L behöva stödröster, vilket gör regeringsfrågan extra viktig inför valet 2026.

Liberalerna har alltid varit ett sänke för Sverige. När landet stod inför ett stundande världskrig fick kungen hålla sitt Borggårdstal, vilket ledde till att den inkompetente statsministern Karl Staaf fick avgå. När vi hade Ola Ullsten som statsminister blev det heller inte mycket gjort.

På 90-talet bidrog Bengt Westerberg till att Sverige blev en mångkulturell soptipp genom att han upphävde Luciabeslutet. Sedan dess har ”Al Capone-Sverige” vuxit som en cancerböld.

Idag väljer man en partiledare som knappt har någon bakgrund i Sverige, och med den bakgrund hon faktiskt har är det uppenbart att hennes lojalitet ligger hos främmande makt. Det går inte ens att ifrågasätta.

Tidöregeringen har däremot varit en framgång. Man har infört hårdare regler för invandring. Men det krävs ännu tuffare regler. Det är en skam för Sverige och mänskligheten att vi fortfarande tar emot kvotflyktingar från tredje världen och att man kan komma utanför Europa och få asyl här. Det finns mycket kvar att göra.

Dessutom borde vi få billigare fängelser. Det är helt sjukt att det ska kosta flera miljoner att hålla någon inlåst i flera år. Här behövs privata aktörer som kan tänka nytt och pressa kostnaderna för vad en brottsling kostar skattebetalarna.

Behövs Liberalerna? Svaret är nej! Deras åsikter är skadliga för Sverige. Att de tycker det är okej att någon kan få permanent uppehållstillstånd och komma hit utanför EU:s gränser visar tydligt att något är allvarligt fel med detta parti

Ett eskalerande krig i Iran kan leda till massflykt mot Europa och Sverige, där en stor iransk diaspora redan finns. Det riskerar att skapa ett kraftigt tryck på mottagningssystemet, samtidigt som hotbilden från terrorism ökar. Sveriges säkerhet och samhällsstruktur kan påverkas negativt om konflikten förvärras .

För tio år sedan hade vi en sinnessvag statsminister vars vision om Europa inte innefattade några gränser. Resultatet av det alltför generösa asylmottagandet år 2015 blev ett verkligt Al Capone-Sverige. Det sprängs, skjuts och den organiserade brottsligheten har infiltrerat rättsväsendet – släktingar till kriminella är numera åklagare. Mångkulturen har blivit som en cancerböld.

Låt problemen stanna i Mellanöstern – det är inte vår sak att bry oss om vad som händer där. Vi bör i stället hjälpa andra europeiska länder i kris, som till exempel Ukraina. Att ta emot människor som inte delar vår kultur eller religion leder ofta fel. Det kostar enorma summor, och vi har över 40 år av misslyckad asylpolitik att se tillbaka på. Miljonprogrammen har förfallit, och kriminaliteten har ökat dramatiskt.

Är det inte dags att inse att när Sverige var homogent under Tage Erlanders tid, hade vi inte mordfrekvens som i USA eller de problem som ett kosmopolitiskt samhälle för med sig?

Jonas Lindberg (V) anser att systemet inte gynnar partimedlemmar tillräckligt mycket. Vänsterpartiet kräver nu att få ingå i regionstyret för att kunna driva förändringar snabbare och ifrågasätter hela vårdvalssystemet. ”I vårt Stockholm ska vi rensa bort dem som har kritiska åsikter. Vi har vårt DNA hos Karl Marx, Stalin och Pol Pot, så vi har spetskompetens inom partiet för att med hjälp av sjukvården rensa bort sådana vi inte gillar”, säger Jonas Lindberg (V).

Marxismens bödlar vill ha mer makt efter nästa val. Vänsterpartiet vill införa en DDR-modell i sjukvården, där svaga och sjuka rensas bort från vården och man låter dem självdö. För den som kan sin Das Kapital vet att det är så marxismen fungerar – de starka ska överleva medan de svaga ska dö.

En sak som var vanligt i DDR var att människor som var kritiska mot den store ledaren klassades som psykiskt sjuka och utsattes för exempelvis lobotomering, så att de inte längre kunde vara kritiska mot systemet.

Ett annat problem i marxistiska stater är att läkarna ofta har låg kompetens. Det fanns inga incitament att utbilda sig i DDR.

I DDR fick “eliten” bättre vård – hade man partibok hos de marxistiska makthavarna fick man finare vård än vanliga medborgare.

Men med DDR-modellen försvinner all valfrihet. Idag kan man till exempel välja bort en dålig vårdcentral och istället välja en med duktiga och bra läkare. Det kan vi glömma om de marxistiska bödlarna i Vänsterpartiet får politiskt inflytande över sjukvården efter 2026. I stället ska alla stå i kö med mössan i hand, och endast de med partibok hos de marxistiska mördarna får förtur.

Vi får inte glömma var V har sitt ideologiska DNA – det är en ond marxistisk ideologi som varit delaktig i att mörda cirka 100 miljoner människor.

Sverige har hög arbetslöshet, särskilt bland utrikes födda, ofta på grund av bristande språkkunskaper och låg utbildningsnivå. Samtidigt har Sverige få enkla jobb. Inom äldreomsorgen krävs god svenska, men sektorn är beroende av personal med begränsade språkkunskaper. Språkombud och språkstöd på jobbet ger positiva effekter, men räcker inte för att nå höga språknivåer. En uppdelning av arbetsuppgifter efter språklig komplexitet föreslås som mer realistisk lösning.

Svenska skattebetalare vräker miljarder över nyanlända i SFI. Är det inte dags att komma till sjukdomsinsikt? Klarar man inte av att lära sig det svenska språket på en nivå som möjliggör enkla jobb, då kanske man borde åka hem istället?

Det är dags att koppla välfärdstjänster som försörjningsstöd till individens förmåga att försörja sig själv.

Det är helt orimligt att äldreomsorgen ska fungera som en experimentverkstad för att få ner arbetslösheten. Gamla och andra som behöver välfärden har i stället behov av personal som uttrycker sig på klanderfri svenska – särskilt med tanke på att många har nedsatt hörsel.

Så svårt är det faktiskt inte att lära sig svenska. Det såg vi hos många av de invandrare som kom hit på 1950- och 60-talet. Många tyskar som kom då pratade helt okej svenska. Och vi ser också många ukrainare i dag som har lärt sig prata väldigt bra svenska på bara några år.

Samhället bör istället ställa tydliga krav: om man inte klarar att leva upp till en viss minimumnivå, då bör TUT och PUT annulleras. Personen bör då återvända till sitt hemland, eller till ett land som är villigt att ta emot personen.

Att det finns onda krafter i vårt land som vill islamisera sönder Sverige är inte något vi längre kan ifrågasätta. Islam är, precis som NSDAP var i 1920-talets Tyskland, en cancerböld som växer i Sverige.

Vi slösar idag bort pengar på religiösa friskolor där elever tränas i jihad; detta är något vi matar med svenskens skattepengar. Vi låter moskéer växa upp som flugsvampar ur jorden – särskilt i Stockholm, där det redan finns en moské på Södermalm och i Fittja, och nu ska man även bygga en i Skärholmen.

Det är lite som om vi skulle låta Putin ha en egen flygbas på Bromma flygplats – det skulle vara otänkbart. Men när vi har en inre fiende som hotar vårt land, då är det tydligen okej att låta den växa fram obehindrat.

Vänsterpartiet har utsett en analysgrupp för att granska partiets historia. Valet av Henning Süssner som sammankallande väcker kritik för hans syn på stalinismen. Partiet försvarar utnämningen och säger att syftet är att förstå, inte försvara, historien.

Vänsterpartiet vägrar att göra upp med sin smutsiga historia, där man öppet stödjer den mordiska ideologin marxismen. Marxismen har orsakat omkring 100 miljoner dödsfall. Tusentals svenskar skickades till döden i Stalins Sovjet.

Vänsterpartiets antisemitiska kamrater i Socialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) låg bakom att cirka sex miljoner judar gasades ihjäl. Att partiets ideologi bygger på ren ondska kan inte ifrågasättas.

Många V-politiker verkar för främmande makt. Att vissa vänsterpartister ägnar sig åt subversiv verksamhet som hotar samhället är något alla måste vakna upp till. Marxismen är ren ondska.

Simona Mohamsson föreslås bli Liberalernas nya partiledare, enligt Ekot. Flera toppnamn har tackat nej, däribland Romina Pourmokhtari, Lotta Edholm och Erik Ullenhag. Mohamsson är partisekreterare sedan april och har bakgrund i LUF och Göteborgspolitiken.

Vi kan glädjas åt en sak: det blir ingen Westerbergeffekt i valet 2026 heller. Den tänkta partiledaren för Liberalerna, Simona Mohamsson, är inte ens född i Sverige och inte av svenska föräldrar. Ni kan gissa vilken främmande makt hon kommer att stå upp för. Islamiseringen av Sverige kommer att få en boosteffekt om hon blir vald till partiledare.

Ytterligare en ’liberalpolitiker’ som aldrig har varit ute i verkligheten. Hon är 31 år gammal, har aldrig haft ett hederligt jobb i hela sitt liv, utan är bara en politisk broiler – med de rätta åsikterna och ett öppet hat mot SD.

Liberalerna har 2 % av rösterna i den senaste opinionsmätningen – det bästa för Sverige vore om detta parti lämnade riksdagen för gott.

I Tidösamarbetet har L varit en bojsänke. Hade samarbetet fått blomma ut fullt ut, så hade vi fått en mycket tuffare asylpolitik och inte varit så generösa med att dela ut medborgarskap till allt och alla, som vi gör i dag.

Saknar rötter till Sverige.

Simona Mohamsson, född i Hamburg 1994, flyttade till Sverige som sjuåring. Hennes föräldrar har palestinsk och libanesisk bakgrund. Hon växte upp i Överlida, har varit aktiv i LUF, varit socialnämndsordförande i Göteborg och är sedan 2025 Liberalernas partisekreterare.

Hennes efternamn Mohamsson har inget med Sverige att göra, utan är ett patetiskt försök att försvenska namnet Mohammad.

Liberalerna har alltid varit en skam för Sverige

Bengt Westerberg är kanske den politiker som gjort mest skada på Sverige. Han såg till att Luciabeslutet upphävdes på 1990-talet, vilket möjliggjorde en kraftig ökning av ”asylinvandringen” från det forna Jugoslavien.

Bengt Westerberg visade redan vid valet 1991 sitt förakt för demokratin när Ny Demokrati kom in i riksdagen. Ny Demokrati var vid den tiden nytänkande och hade många idéer ’utanför boxen’ som kunde ha fört Sverige framåt. Hade man lyssnat på Ny Demokrati redan 1991, så hade vi troligen inte haft det Al Capone-samhälle vi har idag.

Hans alltför liberala asylpolitik lade grunden till det ”Al Capone-samhälle” vi ser idag – med sprängningar och skjutningar.

Liberalerna ville rusta ned Sveriges försvar inför det stundande världskriget; kungen fick ingripa.

Liberalerna har historiskt fört en svenskfientlig politik. Redan före första världskrigets utbrott ville man rusta ner det svenska försvaret.
Alla kan förstå att detta inte var särskilt begåvat inför ett stundande världskrig. Bl a så drog Karl Staaf regering in finasieringen av F båten,så frivilliga krafter fick finasiera F båten som behövdes för att försvara Sverige i ett brinnade världskrig.

Kungen tvingades därför ingripa genom det så kallade borggårdstalet, vilket ledde till att ca 30 000 bönder från hela Sverige samlades i Stockholm i protest mot Karl Staaffs Sverige fientliga politik.

Det tillverkades till och med askfat föreställande Karl Staaff – han var mycket illa omtyckt som politiker och statsminister.

Det hela slutade med att han lämnade sina politiska uppdrag, när det svenska folket insåg vilken landsförrädare Karl Staaffs var.

Nu får partiet en ny partiledare vars huvudsakliga drivkraft verkar vara ett hat mot Sverige och Sverigedemokraterna.

Efter uppgifterna om att Diana Janse lovat SD-stiftelsen Hepatica Sida-pengar kräver nu även V att hon avgår. – Hon har agerat så att Sida inte kan verka självständigt. Förtroendet är förbrukat, säger V:s utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling.

Är det inte intressant att ett parti som V, som har sina rötter i att skicka vanliga svenska arbetare att bli ihjäl gasade i Stalins gulagläger, nu kräver att en demokratisk partis stiftelse inte ska få pengar för att hjälpa människor med bistånd? SD har inte fått ta emot några pengar från Sida eftersom myndigheten är full av aktivister som avskyr SD. Samtidigt får ett parti som V, som har rötter i marxismen och begått avskyvärda brott emot mänskligheten, ta del av Sidas budget och sprida våra skattepengar bland subversiva element i tredje världen.

Familjen Fadavi riskerar utvisning efter att spårbytesprocessen avskaffats. Skolan och demonstranter protesterar, då sonen Kevin, 11, bott i Sverige sedan 2018. Många anser att lagändringen inte bör gälla retroaktivt.

Från och med den 1 april täppte riksdagen igen kryphålet i asylsystemet. Spårbytessystemet har utnyttjats av kriminella för att söka asyl i Sverige. (Ingen behöver fly från Iran – iranier som söker asyl i Sverige gör det för att förbättra sin ekonomi genom vår välfärd, inte för att de har asylskäl. Dessutom finns det andra länder i MENA-regionen där man kan få asyl.)

Spårbyte innebar att arbetsgivare utnyttjade asylsökande och bedrev lönedumpning. Vi svenskar som tillhör den Svenska folkstamen fick inte jobb inom kommunen, eftersom arbetssökande som ville göra spårbyte prioriterades så att de skulle få stanna.

Det finns arbetskraft att hämta från EU – vi behöver inte ta hit arbetskraft utanför Europa. Detta är en myt som sprids av vänsterextrema grupper.

Tack vare att spårbytet avskaffas blir Sverige tryggare, och de som inte har rätt till asyl får åka hem.

Om man kom hit 2018 har man knappast någon koppling till Sverige genom blod och jord, och det finns därför ingen anledning att få stanna.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén får kritik av SKMA för att ha deltagit i en Gaza-demonstration där en av arrangörerna tidigare uttalat sig antisemitiskt.

Samma parti som på 1980-talet ville göra om Sverige till ett u-land och drev hatet mot svensk industri genom linje 3 i folkomröstningen om kärnkraften, hetsar nu massorna med hat mot Israel.

Retoriken är direkt lånad från Adolf Hitler när han hetsade massorna i Nürnberg på 1930-talet.

En miljöpartist och kommunpolitiker i 60-årsåldern har åtalats för att ha våldtagit en äldre kvinna som han besökte i sin yrkesroll inom hemtjänsten i Timrå. Åklagaren menar att mannen utnyttjade kvinnans begränsade förmåga att värja sig, då hon led av demens, var i beroendeställning till honom och dessutom kan ha varit berusad vid tillfället.

Det misstänkta övergreppet inträffade i mars i år och avbröts tack vare kvinnans svärdotter, som kände på sig att något inte stod rätt till. Hon åkte hem till kvinnan och kom in precis i det ögonblick då övergreppet pågick.

– Jag såg att lampan var tänd i sovrummet, och när jag kom in flög täcket åt sidan och jag såg en mans ben, berättar svärdottern.

Mannen erkänner att ett samlag ägt rum men förnekar att något brott har begåtts. Enligt honom var det frivilligt. Men enligt åklagaren var kvinnans tillstånd sådant att hon inte kunde ge ett giltigt samtycke.

Det har också framkommit att mannen tidigare varit föremål för liknande misstankar. På tidigare arbetsplatser har han bland annat blivit avstängd efter att ha anklagats för övergrepp på patienter, bland annat på ett demensboende.

Åklagaren har yrkat på ett fängelsestraff på fyra år. Kommunledningen i Timrå har avböjt att kommentera ärendet i väntan på att domstolen meddelar sin dom, vilket väntas ske inom kort.

Trots att kvinnan drabbats svårt, säger hennes svärdotter att det ändå finns ett visst mått av lättnad:

– Med tanke på allt som hänt är det ändå en tröst att hon bara minns delar av det, säger hon.

Genom att inte stödja FN-organet Unrwas insatser i Gaza går den svenska regeringen emot den linje som EU:s gemensamma utrikespolitik förespråkar i frågan.

”Vi har en gemensam utrikespolitik inom EU, men biståndspolitiken är vår egen,” förklarar biståndsminister Benjamin Dousa.

Även om både experter och humanitära organisationer betonar att Unrwa har unika förutsättningar att nå fram till de människor som är i störst nöd i Gaza, har regeringen ändå beslutat att rikta sitt stöd till andra organisationer.

Sveriges Radio ska enligt avtalet med staten vara objektiva. Ändå bedriver man påtryckningar på regeringen för att de ska slösa våra skattepengar på UNRWA i form av bistånd.

Är det verkligen rimligt att vi har den modell vi har i dag, där SVT och SR finansieras via skatten? Vore det inte bättre att de som vill ta del av dessa mediebolags innehåll själva får betala för det?

Innehållet är ofta vänstervridet och präglas av aktivism snarare än objektiv journalistik.

Bara misstanken om att UNRWA har kopplingar till den terrorstämplade organisationen Hamas borde vara tillräckligt för att stoppa finansieringen. Israel har dessutom stoppat all nödhjälp från UNRWA in till Gazaremsan. Varför ska då våra skattepengar fortsätta pumpas in i en organisation som inte ens har verkningsförmåga i området längre?

Pendeltågstrafiken mellan Spånga och Jakobsberg stängs av 28 juni–10 augusti för fortsatt utbyggnad av Mälarbanan. Ersättningsbussar kopplas till blå linjen och Sollentuna. Det är sista längre sommarstoppet innan kortare avstängningar tar vid fram till 2030. Resenärer uttrycker frustration över långa resvägar, trängsel och bristfällig ersättningstrafik. SL svarar att de arbetar för att förbättra alternativen men begränsas av kapacitet och trafikmiljö.

Att Miljöpartiet är odugliga som politiker är en läxa vi stockholmare har fått lära oss. Den 29-årige kakistokraten Anton har inte gjort många rätt sedan han fick makten över SL. Vi förstår honom – han är 29 år, kan ingenting och är kakistokrat, dessutom miljömupp. Förutsättningar för att något ska bli rätt finns helt enkelt inte. Förr i tiden fanns det idiotanslalter som Långbro och Beckomberga, där femfemmor som Anton kunde ha varit kunder, idag blir dom toppolitiker hos mp.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att den som upprepade gånger begår grova våldtäkter ska kunna dömas till livstid – även om det inte ingår i straffskalan för varje enskilt brott.

Lundgrens frigivning väckte stark kritik på grund av misskötsamhet i fängelset och hög risk för återfall.

– Den som bedöms ha stor återfallsrisk ska inte släppas i förtid, utan sitta hela straffet, säger Strömmer.

Nu hoppas vi bara att man även lär sig outsourca straffen för våldtäktsmän till länder där fängelser inte är lyxhotell som kostar skattebetalarna 3 800 kronor per dygn. Sverige har i dag ett bistånd på 1 % av BNP – många afrikanska länder får ta del av de pengar svenska folket slitit hårt för att tjäna ihop dessa pengar i skatt.

Nu är det dags att vi får något tillbaka. Att länder i Afrika, som är i behov av vårt bistånd, kan hjälpa oss genom att ta emot pedofiler och våldtäktsmän i sina fängelser, är det minsta vi kan begära.

Jag skäms som svensk över att andra länder klarar av att livstidsutvisa migranter som begår brott – från ringa stöld och uppåt – medan Sverige inte gör det. Hur svårt ska det vara?

När en migrant som vistas här med PUT (permanent uppehållstillstånd) eller TUT (tidsbegränsat uppehållstillstånd) begår brott, exempelvis stjäl en Snickers, borde alla uppehållstillstånd omedelbart ogiltigförklaras och personen utvisas. Om hemlandet vägrar ta emot personen, borde något av de länder som får svenskt bistånd kunna göra det i stället.

Förr i tiden byggde beslutsfattare Sverige med sitt blod och sin svett, och hade valspråk som ’Land skall med lag byggas’ och ’Med folket för fosterlandet’.

I dag ser vi hur fosterlandet förstörs genom en alltför generös politik där även kriminella kan få asyl, det är en skam vi kommer få leva med i generationer.

Soheil Almasy, 31, döms till sex års fängelse för fyra våldtäkter, misshandel, olaga tvång och ofredande. Han har tidigare dömts för övergrepp mot ett 20-tal svenska flickor och kvinnor, men kan inte utvisas eftersom han fick svenskt medborgarskap 2010. Brotten begicks via en livestreamplattform där han uppträdde hotfullt. Trots upprepade domar får han stanna i Sverige. Tingsrätten har även dömt honom att betala över en miljon kronor i skadestånd till offren.

Vad är det för fel på svensk lagstiftning? Vi har en serievåldtäktsman utan någon som helst djupare koppling till Sverige – varken genom blod, historia eller kultur. Ändå har staten, i sin oansvariga godhet, delat ut ett svenskt medborgarskap till detta rovdjur.

Nu döms han till sex års fängelse, där han med sedvanlig straffrabatt kommer undan med fyra – till en nota på åtta miljoner kronor som svenska folket tvingas betala. Det är ett hån mot alla offer.

Det är dags att sätta stopp. Medborgarskap ska kunna återkallas vid grova brott. Sådana här individer ska inte skyddas – de ska ut. Utvisning till hemlandet, eller vilket land som helst som accepterar att ta emot detta mänskliga avfall. Svensk lag måste förändras – så att samhället kan rensa ut de värsta parasiterna lika enkelt som man spolar ned avföring.

I Stockholm testar polisen ett nytt sätt att jobba tillsammans med ordningsvakter. Ordningsvakterna hjälper till att göra det tryggt, så att poliser kan fokusera på svårare saker. De får nu göra mer, som att visitera folk och köra personer till stationen. En del tycker det är dåligt eftersom ordningsvakter inte har lika lång utbildning som poliser. Projektet pågår i sex månader.

Den som någon gång haft oturen att hamna i konflikt med ordningsvakter i Stockholms kollektivtrafik vet exakt vad det handlar om – en totalintellektuell ökenvandring. Det är omöjligt att inte tänka på Magnus Ugglas klassiker IQ, för mer träffsäkert blir det inte.

Utbildningsnivån hos ordningsvakter är inte bara låg – den är pinsamt undermålig. Det märks direkt när man tvingas interagera med dessa självutnämnda alfahannar, vars auktoritet bygger mer på batong än på förstånd. Här har vi alltså personer med våldsmonopolets välsignelse, men utan det ansvar eller den mognad som krävs.

I en tid där varenda mobil kan filma i HD är det absurt att dessa IQ-befriade ordningsvakter inte bär kroppskameror som spelar in allt. Vill man på allvar ha dem ute bland folk borde det vara ett absolut krav. Det skulle också göra det lättare för vanliga medborgare att visselblåsa när de missbrukar sin roll – något som sker oftare än någon vågar erkänna.

Den som sett Full Metal Jacket minns Private Pyle – den tragiska figuren som tvingas marschera 20 meter bakom alla andra, med byxorna nere och tummen i munnen. Det är en kusligt passande metafor för många av de individer som i dag bär ordningsvaktens bricka. Det är inte trygghet de skapar – det är en teater av kontroll, framförd av de som samhället annars inte vet vad det ska göra av.

Stockholms miljözon i city stoppades av Länsstyrelsen men överklagas nu till Transportstyrelsen. Kritiker som KD menar att beslutet saknar konsekvensanalys och slår mot näringslivet. MP försvarar zonen som ett steg mot en grönare stad. Ett beslut väntas inom månader – införande kan ske tidigast i vinter.

Om tidsresor vore möjliga, hade folk stått i kö för att resa till hösten 1888, knacka på hos Klara Hitler och hjälpa henne att avsluta graviditeten – så att Adolf aldrig hade sett dagens ljus.

Det finns en liknande punkt i svensk historia. En gång – den 23 mars 1980 – stod svenska folket också inför ett vägval mellan förnuft och vansinne. Det var folkomröstningen om kärnkraft. En linjer var direkt fientliga mot industri, välstånd och modernitet – men folket valde Linje 2, och förhindrade därmed att Sverige kastades tillbaka till ett teknologiskt medeltidstillstånd.

Men även där smög ondskan in bakvägen. Ur kärnkraftsdebatten kröp Miljöpartiet fram – en politisk sekt vars existens påminner mer om eko-totalitär galenskap än demokratisk representation. Deras politiska mål: nedmontering av industri, förstörelse av infrastruktur och full kontroll över vardagslivet genom klimatdogmer och bilhatarpolitik.

Det var också under denna period man stängde ner idiotanstaler som Beckomberga och Långbro. Ironiskt nog verkar många av deras patienter ha vandrat rakt in i Miljöpartiets första partimöten.

Nu, 45 år hörs stöveltrampen igen. Miljöpartiet driver på för att införa Miljözon 3 – ett direkt angrepp mot vanliga människor, mot fri rörlighet och mot alla som inte har råd att köpa en elbil eller en ny bil för 600 000 kr. Det är förakt för Svensson, för arbetare, för landsbygden – för verkligheten.

Om galenskapen vunnit 1980, om Linje 3 segrat, hade Sverige idag varit ett fattigt U-land i Europas norra hörn. Basindustrin hade lagts ner, elbristen varit konstant, energipriserna skyhöga – och vi hade tvingats importera kolkraft från Polen för att hålla lamporna tända. Miljözon 3 är lika skadlig för Sverige som Linje 3 var i folkomröstningen 1980.

Kort efter klockan två natten till fredag genomförde Israel ett omfattande militärt angrepp mot Iran. Målen uppges ha varit kärntekniska anläggningar, vapenindustrier och högt uppsatta militära befälhavare. Detonationer har rapporterats från flera delar av landet, inklusive huvudstaden Teheran, där ett bostadsområde ska ha träffats, vilket lett till civila dödsfall enligt Reuters.

Enligt den israeliska militären genomfördes flera hundra attacker i fem vågor fram till halv sex på morgonen. Premiärminister Benjamin Netanyahu har klargjort att offensiven kommer att fortsätta så länge hotet från Iran kvarstår.

Som en följd av händelserna har Iran, Israel och Irak stängt sina luftrum. Irans luftförsvar har mobiliserats fullt ut, och landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, har utfärdat en varning om en kraftfull hämnd. Internationella atomenergiorganet IAEA bekräftar att urananläggningen i Natanz har träffats. Flera höga militärer uppges ha dödats, däribland Hossein Salami, samt eventuellt även försvarschefen Mohammad Bagheri, enligt uppgifter från iranska medier.

FN:s generalsekreterare António Guterres fördömer utvecklingen och uttrycker djup oro, vilket även flera andra länder gör. Attacken kommer efter en period av ökade spänningar, där Iran eskalerat sitt kärnvapenprogram. Israel anklagar Teheran för att ha en hemlig plan att snabbt kunna tillverka kärnvapen.

Nyhetsbyrån AP beskriver angreppet som det mest omfattande mot Iran sedan Iran–Irakkriget på 1980-talet.

Enligt Israels militär genomfördes hundratals attacker i fem vågor fram till 05.30 på fredagsmorgonen. Premiärminister Benjamin Netanyahu säger att attackerna kommer att fortsätta så länge hotet från Iran består.

Både Iran, Israel och Irak har stängt sina luftrum. Irans luftförsvar har satts i full beredskap och landets högste ledare Ali Khamenei varnar för hård vedergällning. Enligt IAEA träffades urananläggningen i Natanz, och flera högt uppsatta militärer, däribland Hossein Salami och sannolikt försvarschefen Mohammad Bagheri, ska ha dödats enligt iranska medier.

FN:s generalsekreterare António Guterres fördömer attacken, liksom flera andra länder. Attacken sker i ett läge av ökade spänningar efter att Iran trappat upp sitt kärnvapenprogram. Israel hävdar att Iran har en hemlig plan för att snabbt kunna producera kärnvapen.

AP beskriver attacken som den största mot Iran sedan Irakkriget på 1980-talet.

Europa står på randen till en ny flyktingvåg. Med krigsretoriken som ökar i Mellanöstern och Nordafrika, kommer tusentals – kanske hundratusentals – att söka sig mot Europa. Under förevändningen att de flyr krig kommer många i praktiken att vara ekonomiska migranter, fast beslutna att etablera sig i välfärdsstater som Sverige.

Vi får inte upprepa misstagen från 2015. Den gången var Sverige naivt. Vi tog emot fler asylsökande per capita än något annat land i EU. Resultatet blev enorma kostnader, en sprängd bostadsmarknad, parallellsamhällen, ökad kriminalitet och ett rättssystem som sedan dess ständigt går på knä.

Det är inte gratis att vara ”humanitär stormakt”. Tvärtom, det kostar miljarder varje år – för boende, skolor, tolkar, rättsprocesser och integrationsprojekt som alltför ofta misslyckas. Samtidigt får våra äldre vänta på omsorg, vårdpersonal går på knäna, och små kommuner tvingas till nedskärningar. Vad säger vi till de svenska skattebetalare som får mindre tillbaka för att resurserna går till en växande asylbyråkrati?

Kulturellt slits samhället isär. Integration fungerar inte i praktiken när människor kommer i så stora grupper att de kan återskapa sitt hemland i Sverige. När språk, värderingar och laglydnad kolliderar med svenska normer, uppstår klyftor. Vi importerar inte bara människor – vi importerar konflikter, hederskultur och religiös fundamentalism.

Rättssystemet är inte dimensionerat för detta tryck. Domstolar och kriminalvård går redan på högvarv. Polisen har förlorat kontrollen över flera förorter. Fler poliser löser inte grundproblemet: vi måste minska inflödet.

Det är dags att säga nej. Genèvekonventionen från 1951 må stå fast, men New York-protokollet från 1967, som öppnade asylsystemet globalt, är förlegat. Det har blivit ett verktyg för att kringgå reglerad invandring och förvandla Europa till måltavla för varje global kris.

Sveriges primära ansvar är gentemot det egna folket. Vi kan inte längre agera som hela världens socialkontor. Det är inte hållbart. Det är inte rättvist. Och det är inte försvarbart.

Icahandlaren Conny Holmlund i Märsta vittnar om dagliga stölder, hot och organiserad brottslighet i sin butik. Han kräver krafttag från politiker och föreslår bland annat sänkt gräns för ringa stöld och böter direkt i butik. ”Det här är ett samhällsproblem,” säger han.

Ska vi få ordning och reda i Sverige, måste beloppet för ringa stöld, alltså snatteri i folkmun, ses över och sänka till 50:- Men framför allt måste det bli livstidsutvisning när en migrant snattar sin första Snickers; då ska principen om ’put och tut’ upphöra att gälla. Vi måste bygga ett nolltolerans Sverige mot migranter som begår brott.

Klarar man inte av att leva upp till en 100 % fläckfri vandel, så ska man åka hem.

Alla vet att det börjar med en knappnål och slutar med en silverskål. Genom att deportera kriminella migranter när de har svårt att skilja på mitt och ditt, kan vi svenskar få ett tryggare och bättre Sverige.

Vi svenskar förtjänar ett tryggt och homogent Erlander-Sverige, inte ett mångkulturellt, dystopiskt Andersson-Sverige.

Har man inte svenskt medborgarskap, ska man återföras till hemlandet eller annat lämpligt land som kan ta emot ’avfallet’ till längsta möjliga kostnad.

Vi har ett bistånd på 1 % av BNP, och det finns massor med länder i Afrika som får våra skattepengar. En snattare från ett MENA-område kan lika gärna sitta i fängelse i Sudan som i Kumlabunkern.

Gör Sverige tryggt igen! Låt oss bygga ett Sverige där ett brott är lika med livstidsutvisning.”

Båda parter i bråket i EU-parlamentet har nu sett övervakningsfilmen. Vänsterpartiets medarbetare har polisanmält KD:s Alice Teodorescu Måwe för misshandel, medan KD anmält V-medarbetaren för falsk anklagelse. V vill inte kommentera filmen utan inväntar juridisk dokumentation. KD menar att filmen stöder deras version. Åklagare ska nu bedöma anmälningarna.

Samma parti som en gång skickade tusentals svenskar till sin död i Stalins gaskamrar har nu en medarbetare som fysiskt angripit den demokratiskt valda Alice Teodorescu Måwe. Vänsterpartiet bär ett blodigt arv – från att ha utlämnat svenskar i Kiruna till den sovjetiska dödsmaskinen, till att gång på gång agera landsförrädiskt. Stig Bergling, en av de värsta spionerna i svensk historia, var aktiv vänsterpartist och sålde ut vårt försvar till fienden.

Partiet visar gång på gång sitt öppna hat mot Sverige. Dess extremt generösa migrationspolitik har släppt in trojanska element från MENA-regionen, som nu underminerar vårt samhälle inifrån – kulturellt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt.

Om inget förändras kan marxismens bödlar återvända till makten i Sverige 2026 – denna gång genom valurnan istället för revolution.

Region Stockholm går vidare med att köpa nya tåg för Saltsjöbanan, trots två sekretessläckor om att kostnaden ökar med 700 miljoner. SD vill stoppa köpet, M, L och KD deltog inte i beslutet. Regionen har infört tvåpersonsgranskning vid publicering efter utredning.

Att det blir fel när en 29-årig miljöpartist ska styra SL förvånar nog ingen. Sedan Miljöpartiet fick kontrollen efter valet 2022 har det gått i full fart åt fel håll – dyrare, sämre och rörigare. Besluten haglar utan konsekvensanalys, men notan skickas till skattebetalarna.

SL har blivit ett experiment för politiska nybörjare. Kollektivtrafiken fungerar uselt, och sjukvården går på knäna. Regionens styre verkar sakna både kompass och verklighetsförankring. Stockholm förtjänar bättre än det här hafsverk som nu kallas ledarskap.

Regeringens vandelsutredning föreslår att uppehållstillstånd ska kunna nekas eller återkallas vid brott, skulder eller bristande respekt för svenska värderingar. Rana Jumaah från Right by me varnar för ökad utsatthet bland unga utrikesfödda. Förslagen kan träda i kraft 1 juli 2026.

Vänsterextrema grupper har i åratal kämpat emot varje försök att ställa krav på migranter – inte för rättvisans skull, utan för att deras ideologi bygger på att skydda kriminella och sabotera samhällets fundament. Stalin slaktade miljontals, och Marx var en parasit som inte ens kunde ta hand om sin egen familj. Det ligger i deras ideologiska DNA att försvara brottslingar framför laglydiga medborgare.

Vi svenskar, med generationer av slit och lojalitet till det här landet, förväntas nu stå tysta medan personer som spottar på våra lagar får stanna? Människor som kostar miljardbelopp och samtidigt bidrar till våld, kaos och splittring? Nej tack. Kan man inte ens uppföra sig – då ska man inte få sätta sin fot här.

Köper man en trasig TV lämnar man tillbaka den. Samma logik bör gälla migration. Klarar man inte att leva efter våra lagar – som redan är mer än generösa – så ska man åka ut. Utan pardon.

Sverige har förvandlats till en brottsplats. Skjutningar, sprängningar och gängvälde – allt för att vi för tio år sedan släppte in vem som helst som kunde uttala ordet ”asyl”. Resultatet? Ett Al Capone-Sverige där de kriminella styr oc där vi Svenska betalar priset.

En fransk regeringsrapport varnar för Muslimska brödraskapets växande inflytande i Frankrike, särskilt på lokal nivå. Rörelsen anklagas för att infiltrera skolor och civilsamhälle och sägs kontrollera minst 200 moskéer i landet. Rapporten, som refereras av Le Monde, nämner även Sverige flera gånger.

Enligt rapporten har Muslimska brödraskapet en aktiv gren i Sverige, vilket kopplas till svensk mångkulturpolitik och goda relationer med lokala partier – särskilt Socialdemokraterna. Exakt hur dessa kopplingar ser ut framgår inte.

Som svar på uppgifterna vill arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) samla en expertgrupp för att kartlägga islamismens utbredning i Sverige. Terrorforskaren Magnus Ranstorp är en av dem som kontaktats.

– Det handlar om krafter som motverkar demokrati och jämställdhet, säger Persson.

Regeringen planerar även att begränsa utländsk finansiering av trossamfund för att stoppa stöd till radikala miljöer.

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin avvisar anklagelserna och understryker partiets nolltolerans mot extremism. Han hänvisar till att riksdagsledamoten Jamal El-Haj inte längre är medlem efter avslöjanden om kontakter med en kontroversiell imam.

Det är dags att inse att de som varnade för den muslimska invandringen inte är några konspirationsteoretiker, trots att media gjort sitt bästa för att utmåla dem som det. När vågen av koranbränningar drog över Sverige, var det hela 57 islamiska stater som försökte diktera vad vi får säga – de krävde inskränkningar i vår yttrandefrihet. Det säger allt.

Frågan måste ställas: varför tar Sverige överhuvudtaget emot migranter från muslimska länder? Dessa människor har redan över 50 muslimska länder att fly till. Det finns inget rimligt skäl att de ska söka sig till ett litet, sekulärt, nordligt kristet land som Sverige.

Tänk dig att du ville importera några amerikanska jordekorrar – de tecknade som Disney kallade Piff och Poff. De skulle klassas som en invasiv art eftersom de:

• Inte hör hemma här
• Konkurrerar med inhemska arter om resurser
• Är spridningsbenägna och rotar sig snabbt
• Hotar ekosystem, djurliv, hälsa och ekonomi

Överför det resonemanget på migranter, och det blir smärtsamt tydligt: islam är kulturellt främmande för det svenska samhället. Den är inkompatibel med våra värderingar, våra lagar och vår livsstil. De flesta som kommer hit har inga verkliga asylskäl. De kunde ha stannat i närliggande muslimska länder, men valde i stället att ta sig hela vägen till Sverige – varför? Inte för trygghet, utan för våra bidrag, vår välfärd, vår naivitet.

Islam hör inte hemma i norra Europa. Punkt. Lika lite som Piff och Poff hör hemma i våra skogar. Skillnaden är att jordekorrarna inte kräver lagändringar, särlagstiftning och begränsningar i yttrandefriheten.

Våldsamma upplopp har brutit ut i Los Angeles efter att ICE gripit ett 40-tal illegala migranter. Protesterna har eskalerat till bränder, stenkastning och attacker mot polisen. President Donald Trump har som svar beordrat 2 000 soldater från nationalgardet till staden, och även marinkåren står redo. Enligt Vita huset råder nolltolerans mot våld mot tjänstemän. USA hade cirka elva miljoner illegala invandrare 2022, enligt Pew Research Center.

Inte sedan demokraten Lyndon B. Johnson satt vid makten – han som drev USA djupare in i Vietnamkriget – har en amerikansk president behövt kalla in nationalgardet. 1965 gjorde han det för att skydda svarta medborgare som demonstrerade för sina grundläggande rättigheter.

Idag kallar president Trump in nationalgardet för att försvara det amerikanska samhället mot vågen av illegala invandrare. Till skillnad från i Sverige, där koranupplopp tillåts förlama städer utan konsekvenser, har USA verktygen redo: tårgas, gummikulor, vattenkanoner – nationalgardet har både vilja och resurser att slå tillbaka.

När Sverige år 2022 drabbades av organiserade koranupplopp stod svensk polis handfallen. Inte ens en enkel Mk19 laddad med gummikulor kunde mobiliseras. Resultatet? Brända bilar, attackerade stationer, skador för miljoner. Och vad hände med de skyldiga? De fick stanna. Våra egna lagar, förvridna av liberal naivitet, skyddar våldsverkarna – inte medborgarna.

Varför? På grund av en överdriven rädsla för att ”Ådalen 1931” ska upprepas. En snart hundra år gammal händelse har paralyserat hela vår förmåga att försvara samhället. Att kalla in militär för att skydda civila och egendom är numera tabu – inte för att det är fel, utan för att det anses känsligt.

Det är inte längre fråga om oförmåga. Det är fråga om ovilja. Den svenska staten har abdikerat.

Hur svårt kan det vara att slå ned ett upplopp i Rinkeby? Montera en Mk 19 på ett bepansrat fordon, ladda vartannat skott med tårgas och vartannat med gummigranater – och mata ut några minuters eldgivning rakt in i kaoset. Upploppet är över innan någon ens hinner kasta sin första sten.

De som deltar i våldsamheterna och inte är svenska medborgare ska omedelbart frihetsberövas, få en spottluva över huvudet och skickas ut ur landet – till hemlandet eller till första bästa stat som är villig att ta emot avfallet till en billig peng.

Staten har ett val: stå upp för ordningen, eller fortsätta böja sig för gatans makt. Just nu är det våldsverkarna som styr – inte lagen.

Israels militär har bordat fartyget Madleen på väg mot Gaza med nödhjälp. Ombord fanns bl.a. Greta Thunberg, som enligt Freedom Flotilla ”kidnappats”. Israel hävdar att Thunberg är trygg. Organisationen kallar bordningen olaglig och ett brott mot internationell rätt. UD följer situationen.

Greta Thunbergs lilla freak show till Gaza slutade som väntat – med att den israeliska militären satte stopp för spektaklet. Denna narcissistiska propagandaturné, maskerad som ”humanitär hjälp”, var knappast något annat än ett PR-jippo. Ombord fanns som vanligt ett gäng vänsterextrema figurer, inklusive franska politiker med ideologiska rötter hos marxistiska bödlar.

Thunberg och hennes följe är nu kränkta – deras lilla ego-trip, fylld av poserande, selfies och sociala medie-tårar, blev inte den triumf de drömt om. De hade till och med förinspelat en ”hjälp oss, vi är fångade”-video. Hela upplägget var uppenbart – provocera fram ett ingripande och spela offer inför världen.

Att påstå att lasten skulle rädda Gazas civilbefolkning är ett skämt i sig – mängden var symbolisk i bästa fall, patetisk i verkligheten. En segelbåt med blöjor och mjöl räddar inte ett krigsdrabbat område. De visste att de skulle bli bordade. Det här var aldrig hjälp – det var teater.

Socialdemokraten Irada Alieva-Söderberg anklagas för att ha agerat lobbyist för Azerbajdzjans regim efter att ha modererat ett möte i Stockholm, anordnat av landets diasporamyndighet. Enligt ETC tackade hon 2020 Azerbajdzjans president i ett brev och lovade att sätta landets intressen främst. Hon förnekar anklagelserna och hävdar att mötet gällde diasporasammanhållning. Socialdemokraterna har fortsatt förtroende för henne efter egna efterforskningar. Kritiker, som SD:s Nima Gholam Ali Pour, menar att medier och partiet agerat tyst och att drev hade uppstått om det gällt ett annat parti.

Socialdemokraterna har i årtionden öppnat dörrarna för hundratusentals trojaner mirgranmter ifrån tredjevärlden. Nu har det gått så långt att partiets egna folkvalda agerar mikrofonställ åt utländska diktaturer – islamiska banditstater.

Sossarnas relation till diktaturer har alltid varit cynisk. Är det ”rätt” sorts diktatur – rödflaggad och anti-västlig – då är det kramkalas, vapenromantik och solidaritetssånger. Är det däremot ”fel” diktatur, då haglar moraliska domar: satans mördare, diktaturens kreatur. Hyckleriet är monumentalt.

När Franco-regimen avrättade marxistiska terrorister på 70-talet – med blod på sina egna händer – då vrålade Palme i vredesmod och kallade Spanien för satans mördare. Samtidigt var de avrättade medlemmar i FRAP, en organisation som kastade bomber, sköt poliser och drömde om en kommunistisk diktatur. Men det passade narrativet.

Idag har Socialdemokraterna en egen förtroendevald som fjäskar öppet för en modern diktatur, prisad av regimens president och villig att ”sätta deras intressen före allt annat”. Vad gör partiet? Ingenting. Inga konsekvenser. Inga gränser. Bara ryggdunk och försvar.

Sverige förtjänar bättre än att styras av ett parti som blundar för diktaturens övergrepp – så länge förtrycket kommer med röd fana och rätt kontakter.

Före den islamiska revolutionen 1979 var Iran ett land på snabb väg mot modernisering, ekonomisk utveckling och större personlig frihet – särskilt i städerna. Under shah Mohammad Reza Pahlavis styre skedde stora sociala reformer, kvinnors rättigheter stärktes, och Iran utvecklades till en regional makt med västlig livsstil. Revolutionen förändrade allt – och kastade landet in i ett mörkare kapitel av religiöst förtryck och frihetsinskränkningar.

Ett land i förändring – före 1979

Under 1960- och 70-talen genomförde shahen sin så kallade ”vita revolution”, ett program som innebar:

• Jordreformer som gynnade bönder
• Storsatsningar på utbildning, infrastruktur och sjukvård
• Rösträtt och utbildning för kvinnor
• En växande medelklass med tillgång till moderna bekvämligheter

I Teheran och andra stora städer kunde kvinnor klä sig fritt, unga lyssnade på västerländsk musik, och människor kunde uttrycka sina livsstilar utan att vara bundna av religiösa påbud. Det fanns givetvis politiska problem – oppositionen trycktes ner, och säkerhetstjänsten SAVAK var ökänd för sin brutalitet – men det fanns ändå en rörelse mot frihet och sekularism.

Den religiösa reaktionen

Trots framstegen växte ett starkt missnöje bland konservativa religiösa grupper. De ansåg att shahens politik hotade traditionella värderingar. Ayatolla Khomeini, som senare skulle leda revolutionen, kritiserade kraftigt kvinnors ökade frihet, västerländsk kultur, och sekulariseringen av samhället. När ekonomiska problem tillkom och förtrycket ökade, blev den religiösa oppositionen allt starkare.

Revolutionen – och frihetens förlust

När den islamiska republiken upprättades 1979 utropade Khomeini att Iran nu skulle styras av ”Guds lag”. I praktiken innebar detta:

• Tvång på hijab och strikt könssegregering
• Censur av musik, film, litteratur och internet
• Hårda straff för oliktänkande – inklusive avrättningar av oppositionella
• Brist på yttrandefrihet, konstnärlig frihet och akademisk självständighet
• Begränsningar för kvinnor i arbetsliv, politik och resor

Det tidigare öppna och dynamiska samhället stängdes. Miljoner iranier flydde landet, inte bara på grund av rädsla för religiös förföljelse, utan också för att de inte längre fick leva sina liv som de ville. Kvinnor, ungdomar och minoriteter drabbades hårdast.

Religionen som förtryckande makt

Den islamiska republiken har sedan 1979 gjort religionen till ett verktyg för kontroll. Prästerskapet har makt över lagstiftning, domstolar, moralpolis, medier och utbildning. Sharialagar styr människors klädsel, umgänge, konst, och till och med tankar. Rätten att ifrågasätta eller leva annorlunda har i praktiken upphört.

Dagens iran

I dagens Iran styrs vardagen av sharialagar där den enskildes frihet underordnas religiösa regler. En tonårsflicka kan gripas av moralpolisen för att en hårlock sticker fram under hijaben – inte för att hon skadat någon, utan för att hon brutit mot regimens klädkod. Kvinnor som protesterar mot slöjtvång riskerar långa fängelsestraff, misshandel eller att försvinna i systemet. Män och kvinnor som lämnar islam, konverterar till kristendom eller uttrycker ateism riskerar att dömas till döden för apostasi. Religiösa minoriteter som bahaier nekas arbete, utbildning och till och med rätt att registrera sina barns födelse. I skolor separeras pojkar och flickor och barnen indoktrineras i lydnad snarare än kritiskt tänkande. Lärare som ifrågasätter det religiösa styret blir av med jobbet eller fängslas. Censuren genomsyrar hela samhället: Facebook, YouTube och tusentals andra sidor är blockerade, och journalister som rapporterar om kvinnors protester eller övergrepp riskerar att anklagas för att ”sprida korruption på jorden” – ett brott som kan ge dödsstraff. Det är inte enskilda extremister som styr detta, utan staten själv – med lagens och religionens kraft. Resultatet är ett samhälle där rädslan är normal, och friheten ett brott.

Slutsats

Innan revolutionen var Iran långt ifrån perfekt, men det fanns en riktning mot öppenhet, utveckling och valfrihet. Den islamiska revolutionen vände denna utveckling – och ersatte ett ofullkomligt men växande samhälle med ett religiöst diktat där individens frihet kvävdes. För många iranier innebar det inte befrielse, utan början på ett liv i rädsla, tystnad och begränsning.

Dündar Güngör, ordförande för Socialdemokraterna i Rosengård och ledamot i Malmö kommunfullmäktige, anser att Id al-Adha bör betraktas som en svensk högtid. I en intervju med Sydsvenskan berättar han att firandet på Örtagårdstorget kombinerar Sveriges nationaldag och den islamiska offerhögtiden i ett gemensamt arrangemang. – Vi firar två svenska högtider på samma dag, även om inte alla vill acceptera att de är det, säger Güngör. Han uttrycker ingen förståelse för svenskar som motsätter sig erkännandet av muslimska högtider som en del av det svenska samhället. Uttalandet har väckt debatt, särskilt i ljuset av kritik från djurrättsorganisationer mot djurhanteringen under Id al-Adha, där slakt utan bedövning förekommer i vissa länder.

Föreställ dig att Sverige hade blivit ockuperat under kalla kriget, av Sovjetunionen. Ryska soldater överallt. Ett felsteg, en fel mening om den store marxistledaren – och du hade ställts mot en vägg och skjutits. Det var verkligheten för miljontals människor bakom järnridån.

Idag står vi inför en ny form av ockupation. Det handlar inte längre om stridsvagnar och gevär – utan om en totalitär ideologi som har infiltrerat våra institutioner, skolor, bostadsområden och politiska partier. Denna ideologiska angripare heter islam. Den är inte här för att anpassa sig. Den är här för att ta över.

Så fort någon vågar kritisera islam, eller påpeka dess destruktiva inverkan, svarar de muslimska massorna med hot, upplopp och brutalt våld. Koranbränningar har blottat hur snabbt dessa grupper mobiliserar sitt hat och sitt våldskapital mot det svenska samhället. Toleransen från vår sida har blivit deras vapen.

Vi har själva öppnat dörrarna. Låtit denna ideologi breda ut sig som en cancersvulst i vårt samhälle. Vi har gett den bostäder, bidrag, inflytande – och nu kräver dess företrädare att vi erkänner deras högtider som svenska. Vi ser nu hur svenska politiker – ofta utan djupare band till vår historia, utan förfäder som försvarade detta land – försöker omskriva vad som är svenskt. De kallar Id al-Adha en ”svensk högtid”.

Det är lika verklighetsfrånvänt som om vi skulle tvingas fira 9 maj – den ryska segerdagen – eller 4 juli, USA:s nationaldag. Högtider som inte har något att göra med vår kultur, vår historia eller vår identitet. Det är inte assimilation. Det är kapitulation.

Och det slutar inte där. Det börjar med högtider. Det slutar med lagar. Om Sverige en dag styrs enligt sharia – vare sig i sunni- eller shiaform – då är det slut på midsommar, jul, kräftskivor och lucia. Då blir allt vi förknippar med frihet, ljus, musik och tradition förbjudet.

Midsommar – vår kanske mest älskade högtid – skulle raderas:

• Alkohol: förbjudet
• Dans: förbjudet
• Lättkläddhet: förbjudet
• Musik: censurerad
• Glädje i det offentliga rummet: förbjudet

Vi står inte längre inför en hypotetisk fara. Den är här. Den är redan inne i våra beslutande rum. Och om vi inte sätter stopp – nu – så förlorar vi mer än vårt land. Vi förlorar vår själ.

Tänk dig en riktig härlig folkfest, där Kriminalvården släpper ut sitt avfall i bojor – låt den 6 juni bli en storslagen deporteringsfest, där kriminella och annat drägg som saknar rätt att vistas i Sverige lastas ombord på ett fartyg. På en stor resultattavla får folkmassorna se hur mycket skattepengar vi sparar på varje deporterad kriminell individ. För varje snattare och pedofil som deporteras från Sverige blir det en stor vinst för de svenska skattebetalarna.

Vart ska man deportera dem? Till det land som vill ta hand om avfallet från Kriminalvården till lägsta möjliga kostnad. Det är inte vår sak att bry oss om vad som händer med mördare och pedofiler.

Om man inte är född svensk och dessutom saknar naturlig koppling till Sverige, ska man inte heller få stanna här när man begått ringa stöld eller värre brott.

Nej, Vänsterpartiet är fullständigt olämpligt att sitta i en regering. Partiet klarar inte ens av att hålla rent i sina egna led – man låter medlemmar som sprider hat mot Israel sitta kvar utan konsekvenser.

Det här är ett parti med rötter i marxismen – en totalitär ideologi där staten ska kontrollera allt och där individens rättigheter krossas. Det är en ideologi som i praktiken lett till diktatur, förtryck och massmord. Vill vi verkligen se ministrar från ett parti där tidigare partiledare fick sprit från DDR samtidigt som människorättskämpar hängdes i lyktstolpar i östblocket?

Det är samma parti vars företrädare grät när Berlinmuren föll – inte av glädje, utan av sorg över att ett förtryckarvälde rasade. Det är ett parti som försvarat diktaturen på Kuba och som i riksdagen har föreslagit att Sverige ska häva sanktionerna mot den kubanska regimen. Ett styre där yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter systematiskt trampas ner.

Att ge Vänsterpartiet inflytande över Sveriges regering är att spela med friheten.

Svea hovrätt river upp delar av domen mot en misstänkt IS-cell i Tyresö. Elias Johansson döms till 4 år och 10 månader för deltagande i terroristorganisation och vapenbrott. Hans bror Rasmus samt Omar Atia och Elyas Hakamali frias från terrorbrott, men döms för andra brott. Hovrätten kräver konkreta band till IS för fällande dom. Säpos avlyssning godkänns. Målet visar svårigheterna att lagföra radikaliserade individer utan bevis för direkta våldshandlingar, men bekräftar att islamistiska nätverk fortsatt utgör ett hot i Sverige.

Det svenska samhället visar återigen sin oförmåga att straffa samhällsfarliga personer. På 1940-talet var det frivilliga krafter som stängde ner den prosovjetiska tidningen Norrskensflamman, eftersom samhället in klarade av lösa problemmet med marxismen.

Att islamism och marxism är som cancersvulster på den svenska samhällskroppen är inget nytt. Vi viker oss gång på gång för terrorister. När Vänsterpartiets kamrater i Kommando Holger Meins mördade på den tyska ambassaden vågade Sverige inte ens straffa gärningsmännen.

Mannen som körde ihjäl oskyldiga barn och vuxna på Drottninggatan fick i stället ett svenskt ”lyxfängelsestraff” – inte ens ett symboliskt straff i form av 200 timmars offentlig spöslitning, som Gustaf III:s mördare en gång fick.

Man klarade av att bestraffa terrorister och mördare bättre på Gustaf III:s tid. Hur svårt ska det vara att ge dagens IS-terrorister 200 timmars konstant spöslitning?

KD:s Alice Teodorescu Måwe har sett övervakningsfilmen från bråket i EU-parlamentet och anser att den bekräftar hennes version – att hon attackerades. Vänsterpartiets medarbetare dök inte upp till visningen på grund av simulerad sjukskrivning och kort varsel. V kritiserar processen som rättsosäker och har fått ny tid att se filmen nästa vecka.

Vänsterpartiets marxistiska ideologi ligger bakom över 100 miljoner människors död. Vänsterpartiet är ett öppet Sverigehatande parti. På 1930-talet skickades tusentals svenskar till Stalins Sovjet där de gasades ihjäl, med hjälp av Vänsterpartiet.

Många V-politiker har varit ryska spioner (bland annat storspionen Stig Bergling var högt uppsatt inom Vänsterpartiet). Partiet har medlemmar som gjort intrång på skyddsobjekt och saboterat stridsflygplan, för att deras kamrater i Ryssland lättare ska kunna angripa Sverige.

Partiledaren Lars Werner bad inför sin 40-årsdag 1975 att DDR:s ambassad i Stockholm skulle bidra med öl och brännvin. Hur många försvarshemligheter DDR fick tillbaka lär vi aldrig få veta.

I marxistiska stater förföljer partiet även dem som tycker olika – det har vi nu sett i EU-parlamentet. En av marxismens bödlar till medarbetare tyckte att Alice Teodorescu Måwe skulle ”åka på spö”, bara för att hon hade en egen åsikt om konflikten kring Israel.

Regeringens höjda lönekrav och avskaffandet av spårbytet har lett till utvisningar av vårdpersonal och stora brister i äldreomsorgen, särskilt i Harads. Många medarbetare tvingas lämna Sverige trots anställning. ”Vem ska ta hand om de äldre när de som vill jobba inte får stanna?” frågar rekryteraren Marie Mattsson.

Tidöregeringen gör äntligen det som borde ha gjorts för länge sedan: städa upp i asylindustrins kaos. En av de bästa besluten hittills är att börja skicka tillbaka det som i praktiken varit avfall från systemet – personer utan asylskäl som ändå klamrat sig fast i Sverige.

Tusentals människor från tredje världen har kunnat stanna kvar trots avslag, genom så kallade spårbyten. Det har räckt med ett jobb på 13 000 kronor i månaden för att kringgå lagen. Resultatet? Äldreomsorgen har fyllts med människor som knappt kan ett ord svenska – och det är våra gamla och sjuka som fått betala priset.

Det är ett hån mot dem som byggt landet. Äldre tvingas förlita sig på personal som varken förstår dem eller kan utföra sitt jobb ordentligt. I värsta fall har det lett till övergrepp mot de mest sårbara i samhället. Och allt detta för att Sverige har låtit sitt asylsystem bli ett rundningsmärke.

Men den tiden är över. Sedan 1 april är spårbyten stoppade. Personer utan skyddsskäl ska inte stanna – de ska återvända. Äntligen ser vi politiskt mod som kan bryta trenden av ökad brottslighet och urholkad trygghet.

Och låt oss tala klarspråk: om äldreomsorgen verkligen behöver folk, varför rekryteras inte inom EU? Vi har en gemensam arbetsmarknad med 450 miljoner invånare. Det är en ren lögn att det inte går att hitta arbetskraft där.

När vänstermedia ylar om hur synd det är om de som nu måste lämna Sverige, ignorerar de verkligheten: det är en politisk kampanj för öppna gränser, inget annat. Sverige behöver inte fler människor från länder med där man inte fira Jul och påsk.. Sverige behöver kontroll, ansvar och respekt för lagarna.

Får vi presentera Clara – fastighetsborgarråd för Vänsterpartiet. Ett parti vars historiska gärningar bär spår av ofattbar grymhet. Det var Vänsterpartiets som skickade tusentals svenskar från Kiruna till Stalins Sovjet – där de mördades i läger och avrättades av marxistiska bödlar.

Att Vänsterpartiet står för ideologisk ondska är inget man längre kan blunda för. Nu vill Clara – som aldrig har haft ett hederligt jobb i hela sitt liv – fortsätta sparka nedåt mot den arbetarklass hon påstår sig företräda. Hon identifierar sig inte som en arbetare – utan som en arvtagare till de marxistiska bödlarna.

Clara ansvarar för Stockholms kommunala bostadsbolag, som numera tar ut ockerhyror. I sann Stalinistisk anda vill hon tvångsförflytta svenskar från trygga bostadsområden – för att fylla dem med migranter från tredje världen, och därmed skapa nya problemtyngda ghetton.

Vänsterpartiets ideologi har genom historien lett till över 100 miljoner människors död. Det får vi aldrig glömma.

Socialdemokraterna vill blanda befolkningen i bostadsområden för att bryta segregationen. På partikongressen 2025 antogs en ny integrationspolitik som ska minska invandringen och använda bostadsbyggandet som verktyg för integration. Nyanlända ska placeras i starkare områden, och eget boende för asylsökande ska stoppas. Målet är långsiktig socioekonomisk blandning.

Socialdemokraterna vägrar inse verkligheten. I stället för att skicka hem bidragstagare och kriminella migranter vill man nu bara flytta runt dem till andra bostadsområden. Resultatet? Vanliga svenskar får en ännu otryggare vardag – i sitt eget land.

Om du köper en TV som inte fungerar, lämnar du tillbaka den. Men när Sverige tar emot en asylsökande från tredje världen som varken sköter sig eller bidrar, då ska hen stanna – och försörjas med våra skattepengar. Det är fullständigt absurt.

Här ser vi Socialdemokraternas totala haveri: människor som inte kan eller vill arbeta, som belastar samhället och i vissa fall begår brott – de ska ändå få en chans att stanna. Det är ett svek mot svenska medborgare.

Ett land med självrespekt skickar hem de som inte har något att bidra med. Blir man en börda – åk hem. Kriminella migranter borde omedelbart utvisas, och livstids utvisning borde vara standard, även för ringa brott som stöld. Tryggheten för Sveriges befolkning måste alltid komma först.

Socialdemokraterna vill införa ett solidariskt asylmottagande inom EU – vilket i praktiken skulle innebära att Sverige mer än dubblerar sitt mottagande, enligt migrationsminister Johan Forssell (M). Han menar att Magdalena Andersson vilseleder väljarna genom att tala om en stram migrationspolitik samtidigt som partiet föreslår kraftigt ökat ansvar. Om EU:s mottagande fördelas efter folkmängd skulle Sverige behöva ta emot 23 400 asylsökande per år – inte 9 645 som idag. Forssell varnar för ett återfall till 2015 års flyktingkris. Socialdemokraterna har inte kommenterat uppgifterna.

Sverige tar i dag emot extrema mängder asylsökande – 9 645 per år – vilket är mer än vad ett litet, fattigt land som Sverige klarar av, särskilt med våra redan skyhöga skatter. Vi svenskar är solidariska, men att ta emot över 9 000 asylsökande årligen är en orimlig börda.

Om Socialdemokraterna vinner valet 2026 vill de att Sverige ska ta sin ”andel” av EU:s totala kvot – vilket kan innebära över 23 000 asylsökande per år. Det innebär ökande brottslighet. Asylinvandring från tredje världen är extremt olönsam och skapar enorma belastningar för hela Svenska samhället.

Dessutom måste S bilda regering med MP och V. Vänsterpartiets ideologi – marxism – har historiskt orsakat över 100 miljoner människors död. V har även ägnat sig åt folkmordspolitik mot det svenska folket. Många V-politiker misstänks agera som ryska spioner.

Är det verkligen ett sådant Sverige vi vill ha efter valet 2026? Ett land där brottsligheten fortsätter att eskalera och där vi fortsätter importera sociala problem från tredje världen?

Det är också ett allvarligt säkerhetsproblem. Många av de ”asylsökande” kommer från muslimska länder, vilket gör att vi skapar ett potentiellt brohuvud för inre fiender att etablera sig i Sverige. Under kalla kriget hade vi Sovjetunionen och andra marxistiska diktaturer som yttre fiender.

Nu har vi flera inre fiender: marxister och islamister. Många moskéer i Sverige finansieras med pengar från muslimska banditstater.

Man är livrädd för rysk finansiering av religiösa samfund, men ingen vågar nämna den stora elefanten i rummet: islam. I Sverige har vi under de senaste 30 åren släppt in extrema mängder muslimer.

Det finns 27 länder där islam är statsreligion, och ytterligare 20 där befolkningsmajoriteten är muslimer. Varför ska de komma till Sverige? Vi har aldrig haft islam som en del av vår kultur. Det räcker att titta på korset i vår flagga – det var inte Muhammed som romarna korsfäste på den, utan Jesus.

Dags att inse att Sverige är fullt. Vi kan inte ta emot fler asylsökande. Vi gjorde vår humanitära insats med Folke Bernadottes vita bussar efter kriget – det borde ha stannat där. Sedan dess har det bara eskalerat till orimligheter.

Och det är så att vår demokrati är skör. Än så länge har ”lede fi” nästlat in sina trojaner hos MP, S, C och V som politiker. Men det finns redan i dag ambitioner hos muhammadanerna att starta egna politiska partier – som till exempel Nyans – för att sedan ta över demokratin inifrån, precis som Hitler gjorde i 1930-talets Tyskland.

Religösa friskolor och moskér fungerar i dag som hjärntvättningsanstalter, precis som ölkällarna gjorde för det marxistiska partiet NSDAP under 1920-talets Tyskland.