Uppgifter om kriminell påverkan inom Socialdemokraterna i Botkyrka väcker nya frågor om partiets förmåga att hantera gängens försök till inflytande. Efter konflikten kring ABF:s fritidsgårdar och avsättningen av Ebba Östlin riktas nu kritik mot hur partiledningen agerat – och mot att varningssignaler om organiserad brottslighet kan ha tonats ned.

Socialdemokraterna i Botkyrka hamnar åter i centrum för en växande politisk konflikt om gängkriminalitet, föreningsliv och internt partiarbete. Nya uppgifter pekar på att personer med kopplingar till organiserad brottslighet ska ha haft inflytande i samband med den uppmärksammade maktstriden inom partiet 2023.

Bakgrunden är konflikten kring ABF:s fritidsgårdar i Botkyrka. Redan 2022 kom rapporter om omfattande problem i verksamheten. Enligt uppgifter i det underlag som nu sprids ska ett säkerhetsföretag ha slagit larm om att personer med brottslig bakgrund arbetade i eller hade kopplingar till ABF:s lokaler. Det ska bland annat ha handlat om personer dömda för narkotikabrott, misshandel, blåljussabotage och andra allvarliga brott.

Botkyrkas dåvarande kommunstyrelseordförande Ebba Östlin beslutade därefter att stänga flera av ABF:s fritidsgårdar. Beslutet blev startpunkten för en djup intern konflikt inom Socialdemokraterna i kommunen. På ena sidan stod Östlin, som ville agera mot misstänkt kriminell påverkan. På andra sidan fanns grupperingar med starka band till ABF-miljön.

Kort därefter röstades Östlin bort från sin post. Enligt uppgifter som hänvisas till i materialet ska ett stort antal nya medlemmar ha deltagit vid omröstningen. Flera av dem uppges ha haft svag koppling till partiet, och personer med kopplingar till kriminella nätverk ska också ha närvarat.

Socialdemokraternas partiledning har tidigare avvisat bilden av att kriminella skulle ha påverkat partiets interna processer. Partisekreterare Tobias Baudin har sagt att partiet velat gå till botten med uppgifterna. Samtidigt har kritiker menat att granskningen inte varit tillräckligt oberoende, eftersom partiet i praktiken har granskat sig självt.

Flera centrala socialdemokratiska företrädare pekas i materialet ut som personer som haft kännedom om varningssignalerna. Bland dem nämns personer på både lokal, regional och nationell nivå. Kritiken går ut på att partiet inte bara misslyckats med att hantera problemen, utan också försökt tona ned dem för att skydda organisationen inför kommande val.

Ebba Östlin har enligt materialet själv beskrivit frågan som större än en intern konflikt. Hon menar att det handlar om demokratin och om hur politiska partier agerar när kriminella miljöer försöker skaffa sig inflytande. Även tidigare kommunstyrelseordföranden i Sundbyberg, Peter Schilling, uppges ha uttryckt självkritik och sagt att Östlin hade rätt när hon agerade mot problemen.

Frågan väcker bredare oro om föreningslivets roll i svensk politik. Bidrag, studieförbund och lokala föreningar kan vara viktiga delar av demokratin, men de kan också bli sårbara om de utnyttjas av grupper med andra syften än öppen politisk verksamhet.

Kritiker menar att Socialdemokraterna står inför ett trovärdighetsproblem. Partiet har länge sagt sig vilja ”vända på varenda sten” för att bekämpa gängkriminaliteten. Men om uppgifterna om Botkyrka stämmer, har partiet haft svårt att erkänna och hantera kriminell påverkan i den egna organisationen.

Det gör konflikten i Botkyrka till mer än en lokal partistrid. Den handlar om förtroendet för politiska partier, om skyddet av demokratiska processer och om hur Sverige ska möta försök från kriminella nätverk att ta sig in i samhällsbärande institutioner.