Efter Northvolts fiaskot, fortsätter bränner skattepengar – Nu på arbetskraft utanför EU

Stålverk 80, löntagarfonderna, det så kallade mångkulturella samhället, miljonprogrammens betonggetton, Northvolt – listan kan göras oändlig över socialdemokratiska prestigeprojekt som slutat i fiasko och räkningen får folket ta.

Miljoner slösas på projekt för arbetare utanför EU – nästan ingen får jobb

Efter Northvolts konkurs skulle staten och Skellefteå kommun ”rädda situationen” genom den ideella organisationen Beredskapslyftet. Syftet var att hjälpa de hundratals arbetare utanför EU som kommit till Sverige för batterifabrikens skull att stanna kvar i landet genom nya jobb. Resultatet? En kostsam fiaskostämpel.

Hittills har över två miljoner kronor i skattepengar pumpats in i projektet, varav 400 000 kronor kommer från Tillväxtverket och Skellefteå kommun. Men av de över 1400 registrerade har endast sex personer fått jobb via organisationen.

  • Organisationens huvudsakliga uppdrag är ju att förmedla jobb – hur kan det vara så svårt? ifrågasätter Ashadul Alam, tidigare Northvoltanställd från Bangladesh.

Northvolts skuldberg – ytterligare kostnad för skattebetalarna

Konkursen har avslöjat ett skuldberg på över 80 miljarder kronor, enligt konkursbouppteckningarna. I USAs Chapter 11-dokumentation framgår även att skulderna då uppgick till omkring 5,8 miljarder USD (cirka 60 miljarder kronor). Den svenska konkursförvaltningen anger senare att den totala skuldbördan vuxit ytterligare och landat på omkring 90 miljarder kronor. Detta trots att tillgångarna knappt når två miljarder kronor.

Falska löften – och fortsatt slöseri

Flera uppsagda vittnar om att andra aktörer erbjöd stöd medan Beredskapslyftet var tyst:

  • Vi fick bara falska förhoppningar. Om de inte vill hjälpa oss, varför slösar de då skattepengar och tid? säger Sabbir Ahmed, även han från Bangladesh.

Enligt Beredskapslyftet har generalsekreterare Malin Crona erkänt att det varit ”jättesvårt” att hitta jobb som både motsvarar kompetensen hos arbetare utanför EU och uppfyller svårtolkade regler. Trots det fortsätter miljonerna att rulla in.

Svenska skattebetalare får stå för notan

Projektet hyllades initialt av Skellefteå kommun och regeringen som ett sätt att ”ta ansvar”. Men i verkligheten innebär det en ytterligare kostnad för svenska skattebetalare – med mycket begränsade resultat.

Medan tusentals svenskar står utan arbete och välfärden skriker efter resurser, går miljontals kronor till initiativ som varken levererar jobb eller integration. Samtidigt ruvar Northvolt på ett skuldberg på 80 till 90 miljarder kronor utan att ha kvar tillgångar att betala med.

Ska Sverige fortsätta pumpa offentliga medel i sådana projekt – för arbetare utanför EU – när både jobben och samhällsnyttan uteblir?