I över två decennier var Volvo 240 en självklar syn på svenska vägar. Med sin kantiga siluett, robusta konstruktion och kompromisslösa säkerhet har modellen skrivit in sig i både svensk bilhistoria och folksjälen. Från lanseringen 1974 till det sista exemplaret 1993 har 240-serien kommit att bli en av Volvos mest älskade och långlivade modeller – både i Sverige och internationellt.
En vidareutveckling av 140-serien
När Volvo 240 introducerades hösten 1974 var den en evolution av den tidigare 140-serien, med förbättrad säkerhet, ny fjädring och uppdaterad design. Den byggdes huvudsakligen i Torslanda, men även i Kalmar och Belgien. Totalt tillverkades över 2,8 miljoner exemplar av 240-serien.
Bilen fanns i tre karosstyper:
- 242 – tvådörrars sedan
- 244 – fyradörrars sedan
- 245 – femdörrars kombi
Självklart! Här är ett stycke som beskriver de viktigaste förändringarna som skedde med Volvo 240 under dess produktionsår:
Årsmodeller och förändringar genom åren
Under sin nästan 20-åriga produktion genomgick Volvo 240 en mängd förändringar – både tekniskt och kosmetiskt – som speglar utvecklingen inom säkerhet, miljökrav och konsumentpreferenser. Redan till modellår 1975 infördes nya stötfångare för att klara amerikanska krockkrav, och under slutet av 70-talet förbättrades motorerna löpande, bland annat med införandet av K-Jetronic bränsleinsprutning i B21E-motorn. År 1981 genomgick bilen sin största designuppdatering hittills, med ny front, bredare grill, ändrade strålkastare och förbättrad inredning. Samma år lanserades 244 Turbo – den första serietillverkade Volvon med turbo.
År 1983 bytte Volvo officiellt benämningssystem och alla versioner kallades därefter bara ”240”, oavsett om det var sedan eller kombi. Samma år infördes även den femväxlade M47-lådan. 1985 introducerades de nya lågfriktionsmotorerna B200 och B230 som ersatte äldre B19/B21/B23, och katalysator blev tillval i många länder. Under andra halvan av 1980-talet skedde förbättringar av ljudisolering, elektriska tillval och rostskydd. 1988 infördes ABS-bromsar som tillval och från 1991 blev det standard. 1991–1993 såldes den slutliga specialversionen 240 Classic/SE, ofta med extrautrustning som elhissar, sportstolar och luftkonditionering.
Sammantaget utvecklades Volvo 240 stegvis från en robust bruksbil till en säkerhetsorienterad, modern klassiker – utan att tappa sin ursprungliga karaktär.
Modellöversikt
| Modell | Kaross | Tillverkad | Kommentar |
|---|---|---|---|
| 242 | 2-dörrars sedan | 1974–1984 | Sportigast i serien, avvecklades 1985. |
| 244 | 4-dörrars sedan | 1974–1993 | Den vanligaste modellen. |
| 245 | 5-dörrars kombi | 1974–1993 | Än idag ett begrepp i kombivärlden. |
| 262C Bertone | 2-dörrars coupé | 1977–1981 | Lyxversion med V6 och design av italienska Bertone. |
| 264/265 | Sedan/Kombi | 1974–1982 | Premiumvariant med V6-motor, inslag av mer utrustning. |
| 244 DL DDR | 4-dörrars sedan | 1980–1990 | Exportmodell till Östtyskland, främst för statlig användning. |
Kraft under huven – motoralternativ
Volvo 240 erbjöds med ett stort antal motorer – från bensinmotorer i klassiska röda blocket till VW-byggda dieselaggregat. Även turboversioner dök upp, vilket gav modellen sportigare prestanda.
Urval av motoralternativ
| Motorbeteckning | Cylindrar | Volym (cc) | Effekt (hk) | Typ | Anmärkning |
|---|---|---|---|---|---|
| B19A | 4 | 1 986 | 90 | Bensin, förgasare | Enkel och driftsäker |
| B21A/E | 4 | 2 127 | 100–123 | Bensin | E = insprutning |
| B23A/E | 4 | 2 316 | 112–140 | Bensin | Högre prestanda, särskilt B23E |
| B230A/F/FX | 4 | 2 316 | 113–136 | Bensin | Användes i sena årsmodeller |
| B21FT | 4 | 2 127 | 155 | Bensin, Turbo | 244/245 Turbo – världens första turbokombi |
| B200K | 4 | 1 986 | 103 | Bensin | Lågfriktionsmotor |
| D24 | 6 (rak) | 2 383 | 82 | Diesel | VW-motor, populär som taxibil |
| D20 | 5 (rak) | 2 000 | 68 | Diesel | Sällsynt, mest exportmarknader |
Volvo 262C – italiensk elegans möter svensk ingenjörskonst
Volvo 262C Bertone lanserades 1977 och baserades på Volvo 264. Den tillverkades i Volvos belgiska fabrik men slutmonterades hos Bertone i Turin. Med lägre taklinje, exklusiv inredning och vinylklätt tak var 262C en ovanlig syn – och idag ett eftertraktat samlarobjekt.
| Modell | Motor | Cyl. | Effekt | Växellåda | Kommentar |
|---|---|---|---|---|---|
| 262C | B27E | V6 | 140 hk | Manuell/Automat | PRV-motor utvecklad med Peugeot/Renault |
Volvo 260-serien – när lyx stod i fokus
Volvo 260 (264 och 265) var en mer påkostad version av 240, med V6-motor, träpaneler och högre utrustningsnivå. Många komponenter levde senare vidare i standardmodeller. 260-serien byggdes mellan 1974 och 1982.
Motorer i 260-serien
| Motor | Volym | Cylindrar | Effekt | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| B27A | 2,7 l | V6 | 125 hk | Förgasarversion |
| B27E | 2,7 l | V6 | 140 hk | Elektronisk insprutning |
| B28E/F | 2,8 l | V6 | 145–155 hk | Från 1979 – förbättrad PRV V6 |
Volvo 240 i DDR – svensk lyxbil bakom järnridån
Mellan cirka 1980 och 1990 exporterade Volvo ett antal 244 DL till Östtyskland. Dessa gick till staten, polisen, posten eller högt uppsatta partifunktionärer. Modellerna var enkla men robusta, ofta med B21A-motor och manuell låda. För östtyskar var detta rena lyxbilar – med komfort och prestanda som vida översteg inhemska alternativ som Trabant eller Wartburg.
| Modellnamn | Marknad | Motor | Effekt | Kommentar |
|---|---|---|---|---|
| 244 DL | DDR | B21A | 100 hk | Ofta statligt ägd, mycket begränsad tillgång |
Idag är dessa exemplar eftertraktade rariteter, särskilt om de är välbevarade med ursprungsdokumentation.
En säkerhetsförebild
Volvo 240 var inte bara känd för sin hållbarhet – utan också för sin säkerhet. Modellen fick flera internationella utmärkelser och användes som referensbil vid amerikanska krocktester. Den var bland de första att erbjuda krockskyddszoner, säkerhetsbälten med rullspärr och dubbla bromskretsar. Kombin utsågs till säkraste bil i sin klass i USA under slutet av 80-talet.
Från bruksbil till samlarfavorit
Volvo 240 är idag en älskad klassiker. Många entusiastägare renoverar sina bilar till originalskick, medan andra bygger om till sport- eller elversioner. Turbo- och GLT-modeller är särskilt eftertraktade, liksom sällsynta versioner som 262C Bertone eller DDR-exporter. Reservdelstillgången är fortfarande god, och det finns ett starkt community kring modellen.
En tidlös svensk ikon
När sista Volvo 240 rullade av bandet 1993 kallade Volvo den för en “levande legend”. Med sitt enkla men kraftfulla uttryck, sin långa livslängd och sin roll i vardagen för miljontals förare har Volvo 240 för evigt förankrats som en av svensk bilindustris viktigaste skapelser.