Teleguide – Sveriges bortglömda hemterminal före internets genomslag

I år är det cirka 30 år sedan internet började rullas ut till de svenska folkhemmen. I början handlade det om tjutande modem, minutdebitering och samtal via det statliga Televerkets telefonlinjer. Ett vanligt lokalsamtal kostade då omkring 0,23 kronor per minut dagtid – utöver en fast uppkopplingsavgift – vilket snabbt kunde göra internetanvändning till en kostsam historia.

Men innan internet slog igenom på allvar, gjorde Televerket tillsammans med IBM och Esselte en ambitiös satsning på ett helt eget digitalt nätverk: Teleguide. Det var ett system där man redan i början av 90-talet kunde utföra det vi idag gör på nätet – som att sköta bankärenden, boka resor och beställa varor – men till en hög kostnad. Projektet blev dock ett av Sveriges mest uppmärksammade IT-fiaskon ( Stockholm stads skolplattform kan nog anses vara ett större fiasko. )

En digital pionjär – men före sin tid

Teleguide lanserades 1991 av Televerket, i nära samarbete med IBM och Esselte. Det var ett försök att skapa en svensk motsvarighet till det franska videotexsystemet Minitel. Målet var att göra digitala tjänster tillgängliga för allmänheten via en särskild Teleguide-terminal i hemmet. Terminalen, som kopplades upp via telefonlinjen, var försedd med modem, knappsats, liten skärm och smartkortsläsare för inloggning.

För dem som redan ägde en PC – vilket var en dyr investering på den tiden – fanns även ett Teleguide-modem att koppla till datorn. Däremot fanns ingen stöd för populära hemdatorer som Amiga eller Atari ST, vilket kan ha bidragit till projektets begränsade spridning. Dessa hemdatorer var både billigare och tekniskt kapabla, och användes av många svenska familjer, till skillnad från de betydligt dyrare PC-datorerna.

Vad kunde man göra med Teleguide?

Teleguide erbjöd en rad tjänster som i dag känns självklara men som då var banbrytande. Användarna kunde:

• Sköta bankärenden
• Boka tågbiljetter eller taxi
• Beställa blommor via blommogram
• Söka i nummerupplysning och databaser
• Läsa nyheter
• Skicka enkla meddelanden (en slags föregångare till e-post)

Allt detta kunde man göra hemifrån, med en uppkoppling via det vanliga telenätet – långt innan internets breda genombrott i Sverige.

Hög kostnad, låg spridning

Redan från start visade sig dock Teleguide vara svårt att sprida. Efter ett drygt halvårs drift hade systemet bara runt 22 000 användare – långt ifrån de 800 000 hushåll man hade hoppats på innan år 2000.

Avgifterna var också avskräckande: det kostade cirka 1,50 kronor per minut att vara uppkopplad, plus en månadskostnad på mellan 25 och 75 kronor. Det gjorde tjänsten otillgänglig för många vanliga hushåll.

Trots stora investeringar märkte Televerket att projektet snabbt blev en förlustaffär – ju fler terminaler som installerades, desto större blev det ekonomiska tappet. Redan hösten 1992 stoppades vidare utrullning, och 1993 lades Teleguide ned helt.

Vad var videotext?

Videotext, som Teleguide baserades på, var ett tidigt system för att visa textbaserad information via TV eller terminal – ofta via telefonlinjen. Det liknade text-tv i sin utformning med sidor, nummernavigering och enkel blockgrafik. Men till skillnad från text-tv, som endast sände information enkelriktat via TV-nätet, var videotext interaktivt. Användaren kunde bläddra mellan tjänster, göra bokningar, skicka meddelanden och ibland logga in med en personlig kod. Både videotext och text-tv använde lågupplöst teckenbaserad grafik och hade begränsat färgstöd.

Internet ta över

Teleguides fall sammanföll med internets intåg i de svenska hemmen. 1993 började de första webbläsarna nå marknaden, och internet växte snabbt. Den öppna webbens potential blev uppenbar – och Teleguide, som var ett slutet och dyrt system, framstod snart som omodern.

Slutnotan blev dyr. Det uppskattas att Televerket, IBM och Esselte tillsammans förlorade cirka 2 miljarder kronor på projektet. Men samtidigt visade Teleguide att det fanns en framtid för digitala tjänster i hemmet – och blev därmed ett av de första stegen mot det internet vi känner idag.