Med drygt en vecka kvar till riksdagsvalet faller Socialdemokraterna kraftigt i opinionen. Samtidigt har partiets kampanjmetoder hamnat under lupp – från så kallade valcentraler i utsatta områden till anklagelser om betalda influencers. Kritiken väcker en större fråga: var går gränsen mellan legitim väljarmobilisering och metoder som riskerar att undergräva förtroendet för valrörelsen?
Socialdemokraterna går in i slutspurten inför valet den 13 september med betydligt svagare opinionssiffror än tidigare under mandatperioden.
I den senaste väljarbarometern från Novus/TV4 får partiet 25,8 procent. Det är ett tapp på 4,3 procentenheter jämfört med föregående mätning. Samtidigt har oppositionens tidigare stora försprång framför regeringssidan krympt till 2,6 procentenheter.
Det är just denna kraftiga nedgång som är utgångspunkten för Henrik Jönssons senaste video, där han riktar hård kritik mot Socialdemokraternas sätt att bedriva valrörelse. I videon kopplas opinionsraset bland annat samman med partiets arbete i utsatta områden och den senaste debatten om politisk marknadsföring via influencers.
Valcentral i Rosengård väcker kritik
En av de mest omdiskuterade frågorna gäller Socialdemokraternas så kallade valcentraler.
Kvartal rapporterade i augusti om en sådan verksamhet i Rosengård i Malmö, i närheten av en lokal för förtidsröstning. Enligt tidningen uppgav fastighetsägaren att Socialdemokraterna först hade velat hyra en lokal ännu närmare röstningslokalen.
Kvartals granskning beskriver också organiserad väljarmobilisering och uppgifter från personer på plats som väckt frågor om hur kampanjen bedrivs. Det är dock viktigt att skilja dessa uppgifter och anklagelser från konstaterade brott mot vallagen.
Socialdemokraterna bedriver samtidigt öppet en omfattande organisation för att få människor att rösta. Partiets egna webbplatser beskriver både valcenter, callcenter, dörrknackning och andra kampanjaktiviteter. Att politiska partier försöker mobilisera väljare är i sig en normal del av en valrörelse.
Kritiken handlar därför snarare om hur nära själva röstmottagningen partipolitisk påverkan bör få förekomma och vilka metoder som är lämpliga när människor leds från politiska aktiviteter till en röstningslokal.
Det är också detta som står i centrum för Jönssons kritik. Han beskriver aktiviteter som fika, barnverksamhet och valmaterial på olika språk och menar att verksamheten befinner sig nära gränsen mellan traditionell kampanj och otillbörlig påverkan.
Historien från Örebro spökar fortfarande
Debatten är inte ny.
Inför valet 2010 arrangerade Socialdemokraterna en uppmärksammad ”röstskola” i Vivalla i Örebro. Frågan kom senare att ingå i överklagandena av kommunvalet.
Valprövningsnämnden beslutade 2011 att valet skulle göras om i Örebros nordöstra valkrets. Men det är missvisande att beskriva röstskolan som den enda orsaken till omvalet. Även andra fel och tveksamheter kring valet fanns med i bedömningen.
Händelsen används ändå fortfarande som exempel i debatten om hur långt partier bör gå när de hjälper och uppmuntrar människor att delta i val.
I Jönssons material får just röstskolorna en central roll i argumentationen om att Socialdemokraternas nuvarande kampanjmetoder har historiska föregångare.
Influencer uppger att hon erbjöds 150 000 kronor
Den andra stora kontroversen gäller politisk reklam via influencers.
Influencern Eleonore Stokholm, som har tiotusentals följare på Instagram, har uppgett att hon tidigare under året erbjöds 150 000 kronor för ett inlägg där hon skulle tala positivt om Socialdemokraterna.
SVT har bekräftat att Stokholm haft kontakt med personen bakom förfrågan. Personen hävdar däremot att något konkret erbjudande aldrig lämnades och beskriver kontakten som en kontroll av intresset inför ett eventuellt framtida samarbete.
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin har samtidigt kategoriskt sagt att partiet inte betalar digitala kreatörer.
Det innebär att två olika bilder står mot varandra: Stokholm säger att hon fick ett konkret erbjudande om 150 000 kronor, medan personen bakom kontakten beskriver det som en preliminär sondering.
Jönssons video använder affären som ett av huvudargumenten för att ifrågasätta partiets metoder under valrörelsen.
S testade influencers redan 2018
Frågan blir mer känslig eftersom Socialdemokraterna tidigare faktiskt har undersökt möjligheten att köpa influencerreklam.
Inför valet 2018 avslöjade Aftonbladet att Socialdemokraterna i Stockholmsregionen via influencernätverket Beatly sökte personer som mot betalning skulle publicera politiskt innehåll på Instagram.
Aftonbladets egen medarbetare fick ett erbjudande på 4 000 kronor för en bild och tre filmklipp. Enligt Beatly kunde ersättningen för större profiler överstiga 10 000 kronor.
Efter Aftonbladets frågor meddelade Socialdemokraterna i Stockholm att man inte skulle gå vidare med samarbetena, eftersom det fanns en risk för otydlighet kring vem som var avsändare.
Den historiken gör att årets uppgifter om 150 000 kronor får större politisk sprängkraft än om frågan hade uppstått för första gången.
Även anonyma politiska konton har blivit en stridsfråga
Socialdemokraternas kommunikation på nätet har dessutom varit föremål för kritik tidigare under mandatperioden.
Under 2025 rapporterade SVT om hur det S-ägda mediebolaget AiP drev politiskt vinklade sajter och konton i sociala medier. Moderaterna beskrev verksamheten som en ”trollfabrik”, medan AiP avvisade kritiken och framhöll att ägarförhållandet går att hitta på sajterna och att verksamheten är redaktionellt oberoende.
SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson konstaterade samtidigt att det kunde vara svårt för vanliga användare att förstå kopplingen mellan vissa konton och Socialdemokraterna.
Även här handlar kärnfrågan om avsändaren: väljaren bör kunna förstå vem som försöker påverka den politiska opinionen.
En valrörelse där förtroendet blir avgörande
Socialdemokraternas kraftiga opinionsfall innebär inte att valresultatet redan är avgjort. Skillnaden mellan blocken är nu så liten att slutspurten kan bli avgörande.
Men kontroverserna kring valcentraler, influencers och politiska konton pekar samtidigt på en fråga som är större än Socialdemokraterna.
Digitala kampanjer, influencers, riktad annonsering och avancerad väljarmobilisering gör gränsen mellan politisk information och politisk påverkan allt svårare att urskilja.
Det betyder inte att det är fel för ett parti att bedriva kampanj i Rosengård, uppmana människor att rösta eller samarbeta med profiler på sociala medier. Sådana aktiviteter kan vara fullt legitima delar av demokratin.
Men ju mer sofistikerade kampanjmetoderna blir, desto viktigare blir transparensen.
Väljaren ska veta vem som försöker påverka, vem som betalar och när ett budskap faktiskt är politisk reklam.
När bara dagar återstår till valet kan därför frågan om Socialdemokraternas kampanjmetoder bli minst lika besvärlig för partiet som själva opinionssiffrorna.
Inför riksdagsvalet 2002 besökte två socialdemokratiska valarbetare, 57 och 59 år gamla, ett äldreboende i Hässelby i västra Stockholm för att hålla ett socialdemokratiskt valmöte.
Mötet slutade med att de båda hjälpte ett tiotal boende att rösta genom att agera bud, trots att förfarandet inte uppfyllde reglerna för budröstning.
Valarbetarna åtalades för valfusk och dömdes av Stockholms tingsrätt till dagsböter för otillbörligt verkande vid röstning.
Tingsrätten godtog inte deras förklaring att de känt sig pressade av situationen. Domstolen konstaterade att valarbetarna hade:
”velat gå händelserna i förväg och medvetet tagit en chans att på ett lagstridigt sätt säkerställa socialdemokratiska röster till 2002 års val”.
