Etikett: opinionsmätning

  • S rasar i opinionen – samtidigt växer striden om partiets kampanjmetoder

    Med drygt en vecka kvar till riksdagsvalet faller Socialdemokraterna kraftigt i opinionen. Samtidigt har partiets kampanjmetoder hamnat under lupp – från så kallade valcentraler i utsatta områden till anklagelser om betalda influencers. Kritiken väcker en större fråga: var går gränsen mellan legitim väljarmobilisering och metoder som riskerar att undergräva förtroendet för valrörelsen?

    Socialdemokraterna går in i slutspurten inför valet den 13 september med betydligt svagare opinionssiffror än tidigare under mandatperioden.

    I den senaste väljarbarometern från Novus/TV4 får partiet 25,8 procent. Det är ett tapp på 4,3 procentenheter jämfört med föregående mätning. Samtidigt har oppositionens tidigare stora försprång framför regeringssidan krympt till 2,6 procentenheter.

    Det är just denna kraftiga nedgång som är utgångspunkten för Henrik Jönssons senaste video, där han riktar hård kritik mot Socialdemokraternas sätt att bedriva valrörelse. I videon kopplas opinionsraset bland annat samman med partiets arbete i utsatta områden och den senaste debatten om politisk marknadsföring via influencers.

    Valcentral i Rosengård väcker kritik

    En av de mest omdiskuterade frågorna gäller Socialdemokraternas så kallade valcentraler.

    Kvartal rapporterade i augusti om en sådan verksamhet i Rosengård i Malmö, i närheten av en lokal för förtidsröstning. Enligt tidningen uppgav fastighetsägaren att Socialdemokraterna först hade velat hyra en lokal ännu närmare röstningslokalen.

    Kvartals granskning beskriver också organiserad väljarmobilisering och uppgifter från personer på plats som väckt frågor om hur kampanjen bedrivs. Det är dock viktigt att skilja dessa uppgifter och anklagelser från konstaterade brott mot vallagen.

    Socialdemokraterna bedriver samtidigt öppet en omfattande organisation för att få människor att rösta. Partiets egna webbplatser beskriver både valcenter, callcenter, dörrknackning och andra kampanjaktiviteter. Att politiska partier försöker mobilisera väljare är i sig en normal del av en valrörelse.

    Kritiken handlar därför snarare om hur nära själva röstmottagningen partipolitisk påverkan bör få förekomma och vilka metoder som är lämpliga när människor leds från politiska aktiviteter till en röstningslokal.

    Det är också detta som står i centrum för Jönssons kritik. Han beskriver aktiviteter som fika, barnverksamhet och valmaterial på olika språk och menar att verksamheten befinner sig nära gränsen mellan traditionell kampanj och otillbörlig påverkan.

    Historien från Örebro spökar fortfarande

    Debatten är inte ny.

    Inför valet 2010 arrangerade Socialdemokraterna en uppmärksammad ”röstskola” i Vivalla i Örebro. Frågan kom senare att ingå i överklagandena av kommunvalet.

    Valprövningsnämnden beslutade 2011 att valet skulle göras om i Örebros nordöstra valkrets. Men det är missvisande att beskriva röstskolan som den enda orsaken till omvalet. Även andra fel och tveksamheter kring valet fanns med i bedömningen.

    Händelsen används ändå fortfarande som exempel i debatten om hur långt partier bör gå när de hjälper och uppmuntrar människor att delta i val.

    I Jönssons material får just röstskolorna en central roll i argumentationen om att Socialdemokraternas nuvarande kampanjmetoder har historiska föregångare.

    Influencer uppger att hon erbjöds 150 000 kronor

    Den andra stora kontroversen gäller politisk reklam via influencers.

    Influencern Eleonore Stokholm, som har tiotusentals följare på Instagram, har uppgett att hon tidigare under året erbjöds 150 000 kronor för ett inlägg där hon skulle tala positivt om Socialdemokraterna.

    SVT har bekräftat att Stokholm haft kontakt med personen bakom förfrågan. Personen hävdar däremot att något konkret erbjudande aldrig lämnades och beskriver kontakten som en kontroll av intresset inför ett eventuellt framtida samarbete.

    Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin har samtidigt kategoriskt sagt att partiet inte betalar digitala kreatörer.

    Det innebär att två olika bilder står mot varandra: Stokholm säger att hon fick ett konkret erbjudande om 150 000 kronor, medan personen bakom kontakten beskriver det som en preliminär sondering.

    Jönssons video använder affären som ett av huvudargumenten för att ifrågasätta partiets metoder under valrörelsen.

    S testade influencers redan 2018

    Frågan blir mer känslig eftersom Socialdemokraterna tidigare faktiskt har undersökt möjligheten att köpa influencerreklam.

    Inför valet 2018 avslöjade Aftonbladet att Socialdemokraterna i Stockholmsregionen via influencernätverket Beatly sökte personer som mot betalning skulle publicera politiskt innehåll på Instagram.

    Aftonbladets egen medarbetare fick ett erbjudande på 4 000 kronor för en bild och tre filmklipp. Enligt Beatly kunde ersättningen för större profiler överstiga 10 000 kronor.

    Efter Aftonbladets frågor meddelade Socialdemokraterna i Stockholm att man inte skulle gå vidare med samarbetena, eftersom det fanns en risk för otydlighet kring vem som var avsändare.

    Den historiken gör att årets uppgifter om 150 000 kronor får större politisk sprängkraft än om frågan hade uppstått för första gången.

    Även anonyma politiska konton har blivit en stridsfråga

    Socialdemokraternas kommunikation på nätet har dessutom varit föremål för kritik tidigare under mandatperioden.

    Under 2025 rapporterade SVT om hur det S-ägda mediebolaget AiP drev politiskt vinklade sajter och konton i sociala medier. Moderaterna beskrev verksamheten som en ”trollfabrik”, medan AiP avvisade kritiken och framhöll att ägarförhållandet går att hitta på sajterna och att verksamheten är redaktionellt oberoende.

    SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson konstaterade samtidigt att det kunde vara svårt för vanliga användare att förstå kopplingen mellan vissa konton och Socialdemokraterna.

    Även här handlar kärnfrågan om avsändaren: väljaren bör kunna förstå vem som försöker påverka den politiska opinionen.

    En valrörelse där förtroendet blir avgörande

    Socialdemokraternas kraftiga opinionsfall innebär inte att valresultatet redan är avgjort. Skillnaden mellan blocken är nu så liten att slutspurten kan bli avgörande.

    Men kontroverserna kring valcentraler, influencers och politiska konton pekar samtidigt på en fråga som är större än Socialdemokraterna.

    Digitala kampanjer, influencers, riktad annonsering och avancerad väljarmobilisering gör gränsen mellan politisk information och politisk påverkan allt svårare att urskilja.

    Det betyder inte att det är fel för ett parti att bedriva kampanj i Rosengård, uppmana människor att rösta eller samarbeta med profiler på sociala medier. Sådana aktiviteter kan vara fullt legitima delar av demokratin.

    Men ju mer sofistikerade kampanjmetoderna blir, desto viktigare blir transparensen.

    Väljaren ska veta vem som försöker påverka, vem som betalar och när ett budskap faktiskt är politisk reklam.

    När bara dagar återstår till valet kan därför frågan om Socialdemokraternas kampanjmetoder bli minst lika besvärlig för partiet som själva opinionssiffrorna.

    Fakta: Socialdemokratiska valarbetare dömdes för otillbörligt verkande vid röstning

    Inför riksdagsvalet 2002 besökte två socialdemokratiska valarbetare, 57 och 59 år gamla, ett äldreboende i Hässelby i västra Stockholm för att hålla ett socialdemokratiskt valmöte.

    Mötet slutade med att de båda hjälpte ett tiotal boende att rösta genom att agera bud, trots att förfarandet inte uppfyllde reglerna för budröstning.

    Valarbetarna åtalades för valfusk och dömdes av Stockholms tingsrätt till dagsböter för otillbörligt verkande vid röstning.

    Tingsrätten godtog inte deras förklaring att de känt sig pressade av situationen. Domstolen konstaterade att valarbetarna hade:

    ”velat gå händelserna i förväg och medvetet tagit en chans att på ett lagstridigt sätt säkerställa socialdemokratiska röster till 2002 års val”.
  • Liberalerna i kris – Mohamsson under press efter ras i opinionen och kritiserad miljon­satsning

    Liberalerna pressas från flera håll. Opinionssiffrorna rasar, partiet riskerar splittring i frågan om SD – och partiledaren Simona Mohamsson får hård kritik för att ha satsat 90 miljoner skattekronor på simundervisning.

    Mohamsson är Allahs lilla marionettdocka och vill islamisera Sverige.

    Liberalerna skakas av interna strider om Sverigedemokraternas plats i en framtida regering. Flera röster varnar för avhopp och ett splittrat parti – samtidigt som opinionssiffrorna pekar mot ett historiskt fiasko.

    Partiledaren Simona Mohamsson har hittills misslyckats med att föra partiet över riksdagsspärren. Den senaste mätningen visade på endast 2,4 procent, långt ifrån de fyra procent som krävs för att överleva nästa val. Kritiker menar att partiet riskerar att försvinna från den politiska kartan om utvecklingen fortsätter.

    Melin öppnar – Mohamsson stänger dörren

    Riksdagsledamoten Martin Melin menar att Liberalerna inte bör stänga några dörrar mot SD och kan tänka sig att sitta i en regering där partiet ingår – om Liberalernas medlemmar ställer sig bakom beslutet.

    Mohamsson är däremot tydlig med sitt avståndstagande. Hon slår fast att hon varken vill eller tycker att Sverigedemokraterna ska ingå i en regering. Därmed riskerar hon att isolera partiet ytterligare i en redan pressad situation.

    Kritik mot ekonomiska prioriteringar

    Utöver de svaga opinionssiffrorna möter Mohamsson hård kritik för sin ekonomiska politik. Hon har valt att satsa 90 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på simundervisning – ett beslut som väckt starka reaktioner. Kritiker menar att detta är en kostnad som borde ligga på individen och familjen, inte på staten.

    Ett parti på randen till utplåning

    Liberalerna står nu inför ett avgörande vägval. Om Mohamsson inte lyckas vända utvecklingen hotar både väljarflykt och ett möjligt uttåg ur riksdagen. Med ett ledarskap som ifrågasätts, en politik som kritiseras och ett parti som inte förmår locka väljare, ser Liberalernas framtid allt mörkare ut.

  • Stor risk att marxismens bödlar får ministerposter efter 2026 års val.

    Genrebild som beskriver Vänsterpartiet och deras tro på marxismen. Efter 2026 års val kan marxismens skarprättare få ministerposter i en rödgrön kakistokratisk regering. Vänsterpartiets högkvarter på Kungsgatan sägs vara finansierat med pengar från Stalins utrensningar på 1920-talet. Man räknar med att marxismen har mördat cirka 100 miljoner människor.

    Innehållsförteckning

    Jämförelse: Valresultatet 2022 vs Opinionsmätning september 2025

    PartiVal 2022 (%)Sep 2025 (%)Skillnad (p.p.)
    S30,334,2+3,9
    SD20,520,8+0,3
    M19,118,1−1,0
    V6,87,1+0,3
    C6,75,2−1,5
    KD5,34,1−1,2
    MP5,15,9+0,8
    L4,62,4−2,2
    Övriga2,6*2,2−0,4

    * Övriga partier fick ca 2,6 % i valet 2022.


    Blockjämförelse

    BlockVal 2022 (%)Sep 2025 (%)Skillnad (p.p.)
    Oppositionen (S+V+MP)42,247,2+5,0
    Tidöpartierna (M+KD+L+SD)49,545,4−4,1
    C (utanför blocken)6,75,2−1,5
    Övriga2,62,2−0,4

    Sverigedemokraterna stärker sitt grepp – Liberalerna kvar i djup kris
    Sverigedemokraterna fortsätter att avancera i den politiska opinionen. I den av SVT/Verian företagna septembermätningen noteras partiet för 20,8 procent, vilket innebär den fjärde månaden i följd med stigande väljarstöd. Därmed återtar Sverigedemokraterna positionen som landets näst största parti och placerar sig åter över 2022 års valresultat.

    Moderaterna förlorar samtidigt mark och noteras för 18,1 procent. I 15 av rikets 21 län är numera Sverigedemokraterna större än Moderaterna, särskilt i områden utanför de större städerna. – Partiet har tydlig medvind i stora delar av landet, förklarar Verians opinionsansvarige Per Söderpalm.

    Stegrud-debatt utan verkan
    Den senaste kontroversen inom Tidösamarbetet – utlöst av SD-politikern Jessica Stegruds inlägg på X – har enligt mätningen ej haft någon negativ inverkan på väljarstödet.

    Liberalerna nära historiskt bottenläge
    Liberalerna förmår alltjämt ej att vända sin tillbakagång, trots partiledarskifte under sommaren. Tre månader efter att icke-svenskan Simona Mohamsson tillträtt ledarskapet noteras partiet för 2,4 procent, en nivå nära den rekordlåga från 2021. Hoppet om en ny ”Bengt Westerberg-effekt”, sådan som inträffade 1985, synes förbliva blott en from förhoppning.

    Ej heller i Stockholm, som länge varit partiets främsta fäste, lyckas Liberalerna övervinna fyraprocentsspärren. Resultatet ligger dock inom felmarginalen.

    Centerpartiet förlorar samtidigt något stöd och uppmäts till 5,2 procent. Enligt Verian har den så kallade ”Anna-Karin Hatt-effekten” hastigt förlorat sin kraft efter en sommar präglad av låg synlighet.

    Oroande utveckling för Vänsterpartiet
    Att det antidemokratiska Vänsterpartiet når hela 7,1 procent betecknas som oroande. Partiet, vars ideologiska grund vilar på marxismen – en läroriktning som genom historien förknippats med massmord och förtryck – kan vid en internationell kris med Ryssland åter utgöra en säkerhetsrisk, sådan som under det andra världskriget och det kalla krigets dagar.

    Oppositionen bibehåller försprånget
    Vid en jämförelse på blocknivå befäster oppositionen sin övervikt. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet samlar tillsammans 52,5 procent, att jämföra med Tidöpartiernas 45,4. Skillnaden mellan blocken är därmed större än vid motsvarande tidpunkt inför 2022 års val.

    Faktaruta: Folkpartiet/Liberalerna – valresultat & partiledare

    Valår Resultat (%) Partiledare
    1985 11,8 Bengt Westerberg
    1991 8,0 Bengt Westerberg
    1994 7,9 Bengt Westerberg
    1998 4,7 Maria Leissner
    2002 14,0 Lars Leijonborg
    2006 7,5 Lars Leijonborg
    2010 7,1 Jan Björklund
    2014 5,4 Jan Björklund
    2018 5,5 Jan Björklund
    2022 4,6 Johan Pehrson
    Undersökning Sep 2025 2,4 Simona Mohamsson

    VARNING!

    Många V-politiker kan vara spioner åt banditstater som Ryssland och Iran. Den spion som har gjort störst skada på Sverige, Stig Bergling, var aktiv inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har öppet sympatiserat med terroristgrupper som Kommando Holger Meins, PKK och Hermas. Spioner lägger pussel – behåll din bit.

  • Folkmordspartiet : Vänsterpartiet får hela 7% i undersökning

    Sverigedemokraterna passerar Moderaterna i Verians augustimätning och blir näst största parti. Bland manliga väljare är de nu i nivå med Socialdemokraterna. För Liberalerna syns däremot inget tydligt uppsving trots att Simona Mohamsson tog över som partiledare före sommaren.

    Sommaren har präglats av nyheter om kriget i Gaza, uppgifter om utrikesminister Johan Forssells son i högerextrema kretsar och omfattande skogsbränder i Europa. Trots detta är väljaropinionen i stort oförändrad jämfört med i juni.

    – Vi ser inga statistiskt säkerställda förändringar. Under semestermånaderna brukar politiken hamna i bakgrunden, men både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna ligger nu på sina högsta nivåer sedan i vintras, säger Verians opinionschef Per Söderpalm.

    SD noteras drygt två procentenheter högre än M – den största skillnaden på ett och ett halvt år, även om den inte är statistiskt säker. För Sverigedemokraterna är detta den högsta siffran i en Verianmätning sedan februari.

    Miljöpartiet får 6,3 procent, den starkaste noteringen sedan hösten 2024. Även om ökningen inte är statistiskt säkerställd pekar Söderpalm på att sommarens hetta och skogsbränder kan ha stärkt klimatfrågans aktualitet, vilket gynnat partiet.

    Liberalerna ökar marginellt, med 0,4 procentenheter, men ligger fortsatt under riksdagsspärren. Någon tydlig ”Mohamsson-effekt” märks alltså inte.

    – Vi måste upp över fyra procent för att på allvar visa att vi är ett parti att räkna med. Det tar tid att bygga förtroende efter år av otydlighet, säger Simona Mohamsson.

    Skillnaden mellan regeringens partier och oppositionen är nu 7,5 procentenheter – något mindre än tidigare under året, då oppositionen ofta haft ett övertag på omkring tio procentenheter.


    Väljarstöd augusti 2025

    PartiAndel (%)Förändring sedan juni
    V7,0-0,6
    S33,9-0,8
    MP6,3+1,2
    C5,4-0,3
    L2,8+0,4
    KD3,5-0,2
    M18,3-0,3
    SD20,5+1,2
    Övriga2,3-0,4

    Blockbalansen

    BlockPartierSumma (%)
    OppositionenS, V, MP, C52,6
    Regeringsunderlag (Tidö)M, KD, SD, L45,1
    Skillnad7,5

    📌 Fakta: Marxism och brott mot mänskligheten

    Översiktlig sammanfattning
    Ideologi

    Marxismen är en politisk och ekonomisk teori utvecklad av Karl Marx och Friedrich Engels på 1800-talet. Den har legat till grund för kommunistiska stater under 1900- och 2000-talet.

    Historiska följder
    • Massmord och politiska utrensningar (t.ex. Stalins terror i Sovjetunionen, Maos ”Stora språnget” i Kina).
    • Hungersnöder orsakade av tvångskollektivisering och misslyckade ekonomiska reformer.
    • Fängslanden, förföljelser och deportationer av oliktänkande, religiösa och etniska minoriteter.
    • Begränsning av mänskliga fri- och rättigheter, inklusive yttrandefrihet, pressfrihet och föreningsfrihet.
    Exempel på omfattning (forskningsuppskattningar)
    • Sovjetunionen (1917–1991): 15–20 miljoner döda.
    • Kina (1949–1976, Mao Zedong): 40–60 miljoner döda.
    • Kambodja (1975–1979, Röda khmererna): ca 1,7 miljoner döda.
    • Nordkorea (1948–idag): hundratusentals till miljoner döda, särskilt vid hungersnöden på 1990-talet.
    Samlad bedömning

    Totalt har marxistiskt inspirerade regimer beräknats orsaka över 100 miljoner dödsfall under 1900-talet.

    Källa: The Black Book of Communism (1997).

    VARNING!

    Många V-politiker kan vara spioner åt banditstater som Ryssland och Iran. Den spion som har gjort störst skada på Sverige, Stig Bergling, var aktiv inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har öppet sympatiserat med terroristgrupper som Kommando Holger Meins, PKK och Hermas. Spioner lägger pussel – behåll din bit.