Etikett: Jönköping

  • Elever i Jönköping blev straffkommenderade att lyssna på Magdalena Anderssons ideologiska hjärntvätt.

    Ett gymnasium i Jönköping har fått kritik efter att Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson bjudits in för att tala inför elever i årskurs tre. Enligt den information som först gick ut till eleverna var närvaro obligatorisk. Skolan har senare uppgett att elever kunde avstå och försvarar arrangemanget med att man följt gällande lagar och riktlinjer.

    Besöket har väckt reaktioner eftersom många av eleverna är förstagångsväljare. En förälder, Lisa, reagerade inte i första hand på att Magdalena Andersson besökte skolan, utan på att ett enskilt parti fick ett eget tillfälle samtidigt som andra partier inte erbjöds motsvarande möjlighet.

    – Jag tycker att skolan ska vara opartisk. De ska inte favorisera någon politisk riktning, säger hon i inslaget.

    Hon anser att elever ska få möta politiker och ta del av politiska diskussioner, men menar att det måste ske på lika villkor.

    Uppgavs först vara obligatoriskt

    Enligt Lisa fick hon besked från skolan att föreläsningen var obligatorisk. Efter att hon ifrågasatt upplägget och frågat vilken objektiv grund skolan hade för att ge Socialdemokraternas partiledare ett eget forum uppger hon att hon inte fick något tydligt svar.

    Efter att frågan uppmärksammats ändrade skolan sin information. Elever som inte ville delta kunde enligt skolledningen prata med lärare, mentor eller rektor.

    Skolledningen har samtidigt medgett att den ursprungliga kommunikationen varit otydlig. I det första utskicket till eleverna framgick att närvaro krävdes, medan skolan senare förklarade att elever hade möjlighet att avstå.

    Frågor lämnades in i förväg

    Kritiken gäller också hur frågestunden organiserades.

    Eleverna fick enligt uppgifterna inte ställa spontana frågor direkt till Magdalena Andersson. I stället skulle frågor lämnas in i förväg och skolans moderatorer valde därefter vilka som skulle ställas.

    Skolan uppger att de frågor som valdes ut var de mest frekventa, relevanta och kritiska.

    Lisa menar dock att upplägget gjorde det möjligt för Socialdemokraternas partiledare att presentera politiska förslag utan samma typ av direkta följdfrågor som hade kunnat förekomma vid en debatt mellan flera partier.

    Hon lyfter bland annat fram förslag om höjt studiebidrag, förändringar inom tandvården och byggande av nya studentbostäder som exempel på frågor som presenterades inför eleverna.

    Skolan: Andra partier har fått nej

    Enligt skolledningens skriftliga svar var det Socialdemokraterna som tog kontakt och frågade om Magdalena Andersson kunde komma till skolan.

    Samtidigt framgår det av materialet att skolan under perioden haft en princip om att inte bjuda in enskilda politiska partier eller ungdomsförbund mellan organiserade gemensamma politiska arrangemang. Enligt skolledningen har därför andra partier och ungdomsförbund som velat besöka skolan fått nej, förutom i samband med gemensamma debatter.

    Det är just undantaget för Magdalena Anderssons besök som blivit en central del av kritiken.

    Lisa uppger dessutom att Moderaterna tidigare försökt få komma till skolan men nekats vid flera tillfällen. Det är hennes uppgift i inslaget.

    ”Eleverna måste få göra sina egna val”

    Trots sin kritik uppmanade Lisa sina egna döttrar att delta i föreläsningen.

    Hon anser att det är viktigt att ungdomar får lyssna på politiker och ta del av olika politiska uppfattningar. Enligt henne var döttrarna dock besvikna på hur arrangemanget genomfördes.

    För Lisa handlar frågan därför inte om huruvida politiker ska få komma till skolor, utan om vilka principer som ska gälla när de bjuds in.

    Hon beskriver arrangemanget som valpåverkan och menar att politiska besök måste genomföras på lika grunder.

    – Eleverna måste få göra sina egna val och inte bli färgade av vad skolan anser, säger hon.

    Skolledningen håller inte med om kritiken. Enligt skolan har arrangemanget genomförts i enlighet med lagar och riktlinjer och syftet med politikerbesök är bland annat att öka elevernas politiska intresse och förståelse för demokratiska processer.

    Frågan som återstår är därför inte om unga ska få möta ledande politiker, utan hur skolor säkerställer politisk allsidighet och likabehandling när ett enskilt partis företrädare får tillgång till elever inför ett val.

  • När kommunen väljer vilka partier som får höras – ett demokratiskt haveri

    När Jönköpings kommun spärrar ett partis hemsida inför ett val är det inte bara en teknisk åtgärd – det är ett demokratiskt haveri. Genom att hindra elever och anställda från att läsa politiska program sätter kommunen sig själv i rollen som grindvakt över vilka idéer som får nå väljarna.

    Innehållsförteckning

    Inför kyrkovalet den 21 september har Jönköpings kommun blockerat Alternativ för Sveriges hemsida för både elever och kommunanställda. Motiveringen är att sidan klassats som mångkulturkritisk via nätverksbolaget Ciscos filtertjänst.

    Det kan låta som en teknisk detalj. Men i verkligheten är detta ett principiellt avgörande ingrepp i demokratins kärna.

    Dubbla måttstockar

    Blockeringen väcker särskild uppmärksamhet när man ser till vilka partiers sidor som inte är spärrade. Vänsterpartiets hemsida är fullt tillgänglig via kommunens nät. Detta trots att partiet historiskt haft nära band till kommunistiska rörelser som i grunden ifrågasatte det demokratiska systemet.

    Att ett parti med ett sådant förflutet är fullt tillgängligt, samtidigt som ett annat registrerat parti spärras, skapar ett farligt intryck: att kommunen och dess leverantör tillämpar olika måttstockar beroende på politisk färg.

    Elever nekas politisk information

    Extra allvarligt är att spärren slår mot gymnasieelever från 16 års ålder – alltså unga som för första gången har rösträtt i kyrkovalet. Genom att stänga av åtkomsten till ett partis hemsida hindrar man dem från att själva bilda sig en uppfattning.

    I praktiken innebär det att skolan väljer vilka politiska idéer elever får ta del av, något som direkt kan påverka valresultat.

    Vem avgör vad som är skadligt?

    Själva kärnfrågan är vem som har rätt att avgöra om en politisk hemsida är skadlig. Är det en kommunal tjänsteman? Ett filterbolag i USA? Eller ska det ytterst vara väljarna som själva avgör, genom fria val och fria informationskanaler?

    Sverige är en demokrati där alla partier som uppfyller lagkraven har rätt att ställa upp i val. Att en kommun då spärrar ett av dessa partiers kanaler blir ett direkt ingrepp i det demokratiska samtalet.

    Ett hot mot demokratin

    Oavsett vad man tycker om ett enskilt partis politik kan man inte blunda för konsekvensen: när en kommun börjar avgöra vilka partier som får synas, öppnar man dörren för godtycke. Nästa gång kan det vara ett annat parti, med en annan ideologi, som hamnar på fel sida av filtret.

    Demokratin bygger på att alla röster får höras – även de obekväma. Att neka medborgare, och särskilt unga väljare, möjligheten att ta del av ett partis politik är inget mindre än ett hot mot demokratin.

  • Jönköping kommun bränner 4,4 miljoner på Arabisk konst, Svenska kostnärer bli arbetslösa

    Jönköpings nya badhus Rosenlundsbadet blir ett miljardprojekt – och nu ska över fyra miljoner kronor läggas på arabisk mosaik i interiören. Kritiker menar att kommunen slösar bort skattepengar på en konstform som saknar lokal förankring och som till stor del liknar vanligt kakel. I stället borde satsningen gå till småländsk konst och hantverk som speglar regionens kultur och identitet.

    Åsa-Nisse var en stark karaktär som kom från Småland – varför inte ha honom i simhallen? Vad har Mellanöstern i form av konst i en svensk simhall att göra?

    Det nya Rosenlundsbadet i Jönköping ska kosta 1,1 miljarder kronor. Enligt enprocentsregeln innebär det att omkring elva miljoner kronor går till konstnärlig utsmyckning – och 4,4 miljoner av dessa till arabisk mosaik.

    Att lägga så stora belopp på denna typ av konst väcker starka invändningar. Mosaiken liknar till stor del vanligt marockanskt kakel som finns att köpa i byggvaruhus, vilket gör det svårt att förstå varför skattebetalarnas pengar ska användas för att betala mångmiljonbelopp för något som saknar tydlig originalitet.

    I stället för att importera en stil som varken har koppling till platsen eller regionens kultur, borde kommunen investera i småländsk konst. Här finns en lång tradition av hantverk, design och konstnärskap som skulle kunna sätta en unik och lokal prägel på Rosenlundsbadet. Genom att lyfta fram det egna kulturarvet skulle man både stödja lokala konstnärer och skapa en identitet som Jönköpingsbor faktiskt kan känna igen sig i.

    Att förvandla en kommunal satsning till en arena för främmande uttryck, samtidigt som den lokala konsten åsidosätts, är inte bara respektlöst mot skattebetalarna – det riskerar också att göra Rosenlundsbadet till en plats utan förankring i Smålands egen kultur och historia.

    Fakta

    Rosenlundsbadet

    • Plats: Rosenlund, Jönköping
    • Budget: 1,1 miljarder kronor
    • Enprocentsregeln: ca 11 miljoner kronor för konst
    • Konstbudget inomhus: 4,4 miljoner kronor
    • Utsmyckning: arabisk mosaik i interiören
    • Konstnär: Dana Awartani
    • Debatt: förslag att prioritera lokal småländsk konst