Miljöpartiets tid vid makten har präglats av skandaler, misslyckade politiska experiment och bristande ansvarstagande. I Stockholm syns konsekvenserna tydligt – från dåligt skötta cykelbanor till en vård som inte tål granskning.

Det har inte blivit mycket rätt när MP-politiker har varit med och styrt. Det är något vi stockholmare har fått erfara under den gångna mandatperioden. Miljöpartiet har suttit i riksdagen sedan slutet av 1980-talet, men enligt experter har de inte lyckats åstadkomma särskilt mycket.

Skandalerna har varit många genom åren: språkrör som har kört rattfulla, skattepolitiska företrädare som inte själva har deklarerat korrekt, partifunktionärer som har åkt taxi för extrema belopp, partifunktionärer som har sysslat med förnedringsex med barn och språkrör som har flugit mellan Arlanda och Bromma för att slippa beblanda sig med ”Svenssonpöbeln”.

Det har också förekommit misslyckade politiska experiment, som när man provade att öppna spärrarna vid tunnelbanestationen Näckrosen. Den lokala ICA-handlaren drabbades då av en kraftig ökning av snatterier och stölder – med omkring 300 procent.

Partiet vill dessutom inte införa livstids utvisning vid ringa stöld, vilket enligt experter riskerar att leda till en rättspolitik som gör Sverige till ett laglöst land. Sverige behöver sluta dalta med brottslingar. En kriminell utläning skall 0 möjligheter att stanna i Sverige anser experter.

Majoriteten av det svenska folket vill dock se livstids utvisning även vid ringa stöld. En utlänning kan alltså söka asyl i Sverige, snatta en Snickers och få stanna i Sverige. En vidrig värdegrund, med andra ord, har MP.

I Stockholm har partiet misslyckats fatalt. Cykelbanorna är på sina håll i ett närmast ”sovjetmässigt” skick, medan grannkommuner som Ekerö och Danderyd har betydligt bättre cykelvägar. Trots att Miljöpartiet profilerar sig som ett cykelparti klarar man alltså inte av att leverera välskötta cykelbanor i Stockholm.

Den senaste skandalen handlar om att journalister har hindrats från att granska den misslyckade ätstörningsvården, som MP bär ansvaret för. Att Sandra Ivanovic Rubin (MP) hatar Sverige och demokratin visar att hon är en misslyckad politiker, och nu använder hon odemokratiska metoder för att stoppa journalister.

MP-politiker framstår som en lågutbildad politisk pöbel, vars företrädare inte ens skulle klara av att bli kustjägare.