Det gröna stålet nästa ”Kreugerkrasch”.

Innehållsförteckning

• Grönt stål – löftet om klimatneutral basindustri kan bli skattebetalarnas nästa miljardsmäll
• Drömmen om fossilfritt stål
• Så mycket pengar står staten redan på kroken för
• Fem riskzoner som kan välta kalkylen
• Vad händer om det går åt skogen?
• Hur kan riskerna mildras?
• Slutsats

Grönt stål – löftet om klimatneutral basindustri kan bli skattebetalarnas nästa miljardsmäll

En kritisk granskning av Stegra‑projektet i Boden och de offentliga riskerna bakom Sveriges nya industrivåg

Drömmen om fossilfritt stål

Med Stegra (f.d. H2 Green Steel) vill Sverige bli först i världen med storskaligt stål baserat på vätgas och förnybar el. Projektet påstås kunna kapa omkring 7 procent av landets koldioxidutsläpp och lockar globala kunder som Mercedes‑Benz och Marcegaglia. Prislappen ligger på minst 6,5 miljarder euro (cirka 75 miljarder kronor) och finansieras av en mix av privat kapital, lån och betydande offentliga insatser.

Så mycket pengar står staten redan på kroken för

Offentlig åtagande	Belopp	Vem betalar	Hur stor är risken?*
EU Innovation Fund‑bidrag	€250 m	EU‑skattebetalare	Direkt nedskrivning vid konkurs
Svenskt RRF‑stöd + statligt investeringsstöd	€265 m	Sveriges statsbudget och EU‑återhämtnings­plan	Nedskrivning; osäker återkravsmöjlighet
Riksgäldens gröna kredit­garanti	€1,2 mdr	Svenska staten	Skattebetalarna bär upp till 80 procent av låneförlusten om Stegra defaultar
EIB‑lån med InvestEU‑garanti	€314 m varav €200 m garanteras	EU‑budget	Garantin aktiveras om projektet havererar
Kraftnät och infrastruktur i Norrbotten (FÖN‑paketet)	≥ 10 mdr SEK	Svenska kraftnät och Trafikverket	Infrastruktur som ger låg samhällsnytta om produktionen uteblir

*Graden av risk avser den del av åtagandet som troligen måste skrivas av om projektet inte når kommersiell drift.

Summa exponering: över 25 miljarder kronor i direkta bidrag och garantier, samt tvåsiffriga miljarder för nät‑ och vägbyggnation. Det är betydligt mer än statens fordran i Northvolt‑konkursen, som uppgick till cirka 7 miljarder kronor.

Fem riskzoner som kan välta kalkylen

1. El‑ och vätepriset
   Stegra räknar med mycket låga elpriser (cirka 25 €/MWh) i norr. Europeiska elpriser ligger i genomsnitt dubbelt så högt som i USA, vilket redan fått andra ståljättar att skjuta upp vätgasplaner.
2. Kapitalbrist vid förseningar
   Bolaget bränner uppskattningsvis 500 miljoner kronor i veckan under byggfasen. Varje månads försening adderar runt 2 miljarder kronor i kapitalbehov, vilket snabbt kan göra kreditgarantin aktuell.
3. Teknisk och regulatorisk osäkerhet
   Ingen har drivit en 740 MW elektrolysanläggning ihopkopplad med ett stålverk i praktiken. Svenska kraftnät har flaggat för flaskhalsar och anslutningen har redan överklagats en gång.
4. Marknadspremiumet för grönt stål
   Vid lågkonjunktur prioriterar bil‑ och byggbolag pris framför klimatnytta. Om kunder kräver rabatter kan Stegra missa den planerade premiumnivån på cirka 25 procent.
5. Precedensfaran efter Northvolt
   Northvolts kollaps i mars 2025 visar att stora garantier inte garanterar framgång. Samma due‑diligence‑modell användes för Stegra, vilket skapar oro för upprepad systemrisk.

Vad händer om det går åt skogen?

Scenario	Direkta statliga kostnader	Indirekta effekter
Partial default – offtake‑avtal räddar visst kassaflöde	1–4 mdr SEK (utnyttjade garantier)	Färre arbetstillfällen, stranded assets i elnät och vattenledningar
Full konkurs före driftsstart (Northvolt‑case)	5–10 mdr SEK (garantier och bidrag som inte kan återvinnas)	Infrastruktur med låg nyttjandegrad, förlorade klimatmål, skadat investerarrykte
Statlig räddningsaktion	Obegränsat – beror på kapitalinjektion	Moral hazard: fler bolag förväntar sig bail‑outs

Hur kan riskerna mildras?

1. Hårdare villkorade bidrag med fler milstolpar och automatiska återkrav vid förseningar.
2. Delad kraftkostnadsrisk genom elavtal indexerade mot stålpris.
3. Öppenhet om garantier där Riksgälden kvartalsvis redovisar exponeringen.
4. Plan B för infrastrukturen som säkrar alternativ användning av nya nät‑ och vattenledningar.
5. EU‑samordnat investerarskydd med seniora klimatobligationer som ger EU första prioritet i eventuellt konkursbo.

Slutsats

Grönt stål kan bli ett flaggskepp för klimatomställningen, men mer än 25 miljarder skattekronor står redan på spel utan en robust exitstrategi om marknaden eller tekniken viker. Finansdepartementet och EU‑kommissionen måste därför ställa tuffare villkor, kräva tätare rapportering och förbereda en plan för hur skattebetalarna kommer ur projektet med minsta möjliga skada om visionen spricker.

Bottom line: Klimatnytta kräver kapital, men kapital kräver riskkontroll. Utan den balansen riskerar det gröna stålet att smida en ny boja för offentliga finanser.