Innehållsförteckning
- Brutalt beställningsmord i Lund – men Sverige ger straffrabatt och skyhöga kostnader för brottslingar
- ”Åtta år” – men bara i teorin
- Skattebetalarnas nota – över 11 miljoner kronor
- Philip Svenonius – livstid, men till vilket pris?
- En rättsstat i förfall – där brott lönar sig
- Outsourca fångvården – ett billigare alternativ?
- Ideologi före sunt förnuft
- När ska Sverige sluta dalta med dödliga gärningsmän?
Brutalt beställningsmord i Lund – men Sverige ger straffrabatt och skyhöga kostnader för brottslingar
Två män har nu dömts för det hänsynslösa mordet på en 30-årig man vid Lunds centralstation i januari 2025 – en avrättning mitt i stadskärnan med tio skott, sparkar och pistolslag inför ögonvittnen. Trots mordets brutala natur utdelar rättsstaten straff som väcker frågor om både rättvisa och förnuft. Den ena gärningsmannen får livstid, medan den andre, en tonårig lejd mördare, kommer undan med ett i praktiken ytterst milt straff – till en mycket hög kostnad för skattebetalarna.
”Åtta år” – men bara i teorin
Mahdi Nuur, 18 år, dömdes till 8 års fängelse. Men eftersom han var 17 vid gärningen och svensk lagstiftning automatiskt ger unga en straffrabatt på cirka 33 %, innebär det att det egentliga straffvärdet låg runt 12 år. Med ytterligare avdrag för villkorlig frigivning (normalt efter 2/3) kan han vara ute igen efter knappt 5 år och 4 månader – alltså redan år 2030. Detta trots att han med uppsåt mördade en annan människa på beställning.
Skattebetalarnas nota – över 11 miljoner kronor
Under dessa drygt 5 år bakom lås och bom kommer Mahdi Nuur att kosta staten cirka 3 800 kronor per dygn i anstaltskostnader – en siffra som inkluderar boende, bevakning, personal, vård, utbildning och ibland fritidsaktiviteter.
Totalkostnaden för hans fängelsevistelse kan alltså uppskattas till över:
3 800 kr/dygn × 1 950 dagar ≈ 7 410 000 kronor
Men med fullt avtjänat straff (alla 8 år) skulle notan landa på:
3 800 kr/dygn × 2 920 dagar ≈ 11 096 000 kronor
Alltså över 11 miljoner kronor – för en mördare som rätten beskriver som kall, planerad och hänsynslös.
Och ändå: den mördades två barn får tillsammans bara 412 345 kronor i skadestånd. En kostnad som inte ens täcker årskostnaden för en plats på anstalt.
Philip Svenonius – livstid, men till vilket pris?
Philip Svenonius, 35, döms till livstids fängelse. Han har ett långt brottsregister och pekas ut som central aktör i mordplanerna. Vapnen kom från honom, och han agerade lockbete. Att han döms till livstid är egentligen det enda rimliga – men även ett livstidsstraff innebär i praktiken i Sverige oftast 25–30 år, och kostar samhället i så fall ytterligare 35–40 miljoner kronor. Samtidigt är risken stor att han också i framtiden släpps fri.
En rättsstat i förfall – där brott lönar sig
Det mest slående med domen är inte bara mildheten i påföljderna – utan statens fullständiga oförmåga att bedriva kostnadseffektiv och preventiv fångvård.
Sverige låser in en lejd mördare i 5–8 år till en kostnad av 11 miljoner – men förmår inte ställa krav, skapa konsekvens eller skydda allmänheten.
Samtidigt får offrets barn ett skadestånd som knappt räcker till en begagnad bil, medan mördaren erbjuds rehabilitering, utbildning och försörjning – på skattebetalarnas bekostnad.
Outsourca fångvården – ett billigare alternativ?
Mot bakgrund av de astronomiska kostnaderna för svensk fångvård – uppåt 3 800 kronor per dygn och fånge – har frågan väckts om det verkligen är rimligt att svenska skattebetalare ska stå för denna nota, särskilt för grova brottslingar som utfört kallblodiga mord. I flera andra länder diskuteras möjligheten att outsourca delar av kriminalvården till länder med betydligt lägre kostnadsläge.
I exempelvis länder i Afrika eller Asien kan full kost och logi med vakter, personal och administration upprätthållas för en bråkdel av den svenska dygnskostnaden. Om Sverige till exempel outsourcade fångvård till ett samarbetsland där kostnaden är 300 kronor per dygn, skulle Mahdi Nuurs fulla 8-åriga straff kosta:
300 kr × 2 920 dagar ≈ 876 000 kronor
Detta är mindre än en tolftedel av kostnaden för att hålla honom i svensk anstalt. Skillnaden – drygt 10 miljoner kronor per fånge – skulle kunna omfördelas till brottsofferfonder, förebyggande arbete eller stärkt rättsväsende.
En sådan modell skulle kunna ha strikt övervakning, EU-överenskomna människorättsstandarder, och rätt till juridisk tillsyn från svenska myndigheter – samtidigt som den skapar tryck på verklig rehabilitering och inte bekväm förvaring.
Ideologi före sunt förnuft
Motargument handlar ofta om ”humanitet”, ”värdighet” och ”rehabilitering”. Men när systemet idag gör det mer lönsamt att mörda än att jobba, har diskussionen om fångars bekvämlighet blivit en fråga om ideologi snarare än effektivitet. Offrens barn lämnas i sorg – medan deras fars mördare kostar miljoner och behandlas som en klient i socialtjänsten.
När ska Sverige sluta dalta med dödliga gärningsmän?
Mordet i Lund är inte bara en tragedi för de efterlevande. Det är ett obestridligt bevis på ett rättssystem som abdikerat från sitt ansvar att skydda medborgarna. När beställningsmord bestraffas med ungdomsrabatt, när brottslingar kostar tiotals miljoner – och offrens barn får några hundratusen – då har balansen för länge sedan förlorats.
Det svenska rättssystemet har i detta fall inte visat sig humant – utan naivt, dyrt och farligt ineffektivt.
Sammanfattning:
Två män dömdes för ett brutalt beställningsmord vid Lunds centralstation 2025. En av gärningsmännen, Mahdi Nuur, som var 17 år vid dådet, dömdes till 8 år i fängelse – men kan i praktiken vara fri redan 2030 på grund av ungdomsrabatt och villkorlig frigivning. Kostnaden för hans fängelsetid beräknas överstiga 11 miljoner kronor, medan offrets barn endast tilldömdes ett sammanlagt skadestånd på 412 345 kronor.
Artikeln riktar skarp kritik mot det svenska rättssystemets milda påföljder och höga kostnader. Med ett dygnspris på 3 800 kronor är Sveriges fängelser bland världens dyraste. Förslag lyfts om att outsourca fångvård till lågkostnadsländer i tredje världen, där samma förvaring skulle kunna ske till en bråkdel av priset – exempelvis 300 kronor per dygn. Den ekonomiska vinsten, uppemot 90 % besparing per fånge, skulle i stället kunna satsas på välfärden: vård, skola och trygghet – i stället för att finansiera lyxstandard i svenska anstalter.