
Att Sverige har skämt ut sig och gjort det för lätt att få asyl i Sverige, det håller majoriteten av det svenska folket med om. Det finns i dag krafter som medvetet driver på ett så kallat befolkningsutbyte – de vill i praktiken ge bort Sverige till människor som tar sig in i landet, kräver asyl och sedan låter sig försörjas. Man kan fortfarande komma långt utanför Europas gränser och ändå få asyl här. Det är orimligt.
Men att man fortfarande år 2025 kan befinna sig utanför Europas gränser och få asyl i Sverige är en skam som våra barn och barnbarn kommer att få leva med. Självklart ska vi hjälpa t.ex. Ukraina, de är en del av Europa. Men det finns ingen anledning att Sverige tar emot folk från MENA eller Afrika som kvot- eller asylsökande. Vi har varit för generösa, helt enkelt.
Innehållsförteckning
- 43 758 nya uppehållstillstånd – på sex månader. Paradigmskifte? Snarare paradigmskugga.
- Historiken bekräftar mönstret – inte förändringen
- ”Paradigmskifte” i teorin – i praktiken fortsatt hög invandring
- Retoriken vs. siffrorna
- Från ord till handling – när då?
- Slutsatsen?
- Jan–juni 2025 (totalt 43 758 PUT):
43 758 nya uppehållstillstånd – på sex månader. Paradigmskifte? Snarare paradigmskugga.
Under årets första halvår 2025 delade Migrationsverket ut 43 758 nya uppehållstillstånd. Punkt. Det är ingen marginell teknikalitet, det är en volym som placerar Sverige på rak kurs mot ännu ett år runt 100 000 nya tillstånd – precis som ”förr”. Allt snack om ett historiskt skifte i migrationspolitiken har hittills mest liknat rök och speglar.
Regeringen och dess stödparti SD vrider och vänder på statistiken för att skapa illusionen av minskning. Men verkligheten bryr sig inte om presskonferenser: totalnivån ligger kvar. 2024 slutade på 93 895 beviljade tillstånd. Med ett halvår på 43 758 är det ingen djärv gissning att 2025 hamnar i samma härad – eller högre.
Så här såg första halvåret 2025 ut:
- Anhöriginvandring: 12 223
- Arbete: 12 766
- Asyl: 5 627
- Övrigt (studier, EU/EES m.m.): ca 13 100
Detta motsvarar i praktiken att man fyller upp en hel mellanstor svensk kommun – på sex månader.
Historiken bekräftar mönstret – inte förändringen
Statistiken från 1980–2024 visar ett tydligt faktum: Sverige har länge legat på höga nivåer, med toppar och dalar men utan något verkligt, varaktigt trendbrott nedåt. 2016 stack ut med 151 031 tillstånd. Efter det sjönk volymerna något, men 2022 sköt siffrorna upp igen till 142 179 på grund av massflykten från Ukraina (47 566 tillstånd). 2023 låg vi kvar på 102 139 (cirka 11 000 ukrainare), 2024 på 93 895 (ungefär samma ukrainska nivå). Det är alltså ingen dramatisk kursändring – bara nya förklaringar.
”Paradigmskifte” i teorin – i praktiken fortsatt hög invandring
Det talas om skärpta regler, om uppstramning av både asyl och anknytning. Samtidigt fortsätter Sverige att erbjuda relativt generösa vägar in: anknytning (”anhörig”), arbete (där kontroll och uppföljning ofta beskrivs som bristfällig), och så förstås asylsystemet som fortfarande beviljar tusentals uppehållstillstånd varje halvår. Att kalla detta ett tydligt trendbrott är att förolämpa människors förmåga att läsa siffror.
Retoriken vs. siffrorna
- Politiken säger: ”Vi stramar åt.”
Siffrorna säger: Nivåerna ligger kvar. - Politiken säger: ”Paradigmskifte.”
Siffrorna säger: 100 000 per år – igen. - Politiken säger: ”Färre permanenta tillstånd.”
Siffrorna säger: Visst, man kan trixa med benämningar, men totalvolymen av nyanlända med rätt att stanna är i stort sett densamma.
Från ord till handling – när då?
Tre år har snart gått sedan Tidöavtalet lanserades som lösningen på ”systemskiftet”. Ändå fortsätter volymerna. Om det verkligen var ett skifte man ville ha – var är det då? Ja, det talas om att ”fasa ut” permanenta uppehållstillstånd och ge fler medborgarskap i stället. Men det är inte att minska inflödet, det är att flytta runt kostnader och ansvar i statistiken.
Slutsatsen?
Det är hög tid att sluta låtsas. Antingen står regeringen för att nivån ligger kvar och förklarar varför, eller så levererar man en faktisk sänkning – inte ännu en Powerpoint med finurliga grafer. Just nu är budskapet från siffrorna klarare än något pressmeddelande: Volymerna är fortsatt höga. Paradigmskiftet har inte levererat.
Oops – här kommer statistiken också.
Jan–juni 2025 (totalt 43 758 PUT):
- Anhörig: 12 223
- Arbete: 12 766
- Asyl: 5 627
- Övrigt (studier, EU/EES m.m.): 13 142
Beviljade uppehållstillstånd per år 1980–2024:
År | Antal | År | Antal |
---|---|---|---|
1980 | 12 669 | 2003 | 56 787 |
1981 | 12 186 | 2004 | 58 811 |
1982 | 13 072 | 2005 | 62 463 |
1983 | 10 293 | 2006 | 86 436 |
1984 | 13 624 | 2007 | 86 095 |
1985 | 16 108 | 2008 | 90 021 |
1986 | 22 868 | 2009 | 102 820 |
1987 | 28 427 | 2010 | 96 388 |
1988 | 33 076 | 2011 | 97 905 |
1989 | 44 516 | 2012 | 116 444 |
1990 | 37 120 | 2013 | 121 718 |
1991 | 41 948 | 2014 | 115 703 |
1992 | 34 602 | 2015 | 115 104 |
1993 | 58 769 | 2016 | 151 031 |
1994 | 78 860 | 2017 | 135 686 |
1995 | 32 296 | 2018 | 133 025 |
1996 | 31 390 | 2019 | 117 913 |
1997 | 36 132 | 2020 | 89 009 |
1998 | 39 070 | 2021 | 95 163 |
1999 | 37 033 | 2022 | 142 179 (varav 47 566 ukrainare) |
2000 | 60 490 | 2023 | 102 139 (ca 11 000 ukrainare) |
2001 | 56 872 | 2024 | 93 895 (ca 11 000 ukrainare) |
2002 | 54 396 |

