Svea hovrätt fastställer domen mot Vanja Mijic – kritiseras för mild påföljd trots koppling till Foxtrotnätverket

Innehållsförteckning

• Allvarlig brottslighet – men lindrigt straff?
• 15 miljoner i kostnader – för fyra års fängelse?
• Dags att fundera på alternativ till dyr Svensk kriminalvård
• 80% billigare kriminalvård i Nordafrika.

Svea hovrätt fastställer domen mot Vanja Mijic – kritiseras för mild påföljd trots koppling till Foxtrotnätverket

Svea hovrätt har på måndagen fastslagit domen mot Vanja Mijic, en nyckelperson med kopplingar till det ökända Foxtrotnätverket. Han döms till elva års fängelse för omfattande narkotikahandel i Sverige – men domen väcker nu stark kritik för att vara alltför mild i förhållande till brottets allvar.

Den 38-årige Mijic greps av serbisk polis i Belgrad i oktober 2023, precis innan han skulle efterlysas internationellt via Interpol. Vid gripandet beslagtogs elva mobiltelefoner som visat sig spela en central roll i åtalet. Genom krypterade appar misstänks han ha organiserat och styrt narkotikahandel i stor skala – från utlandet.

I chattarna, som även innehåller uppgifter om vapeninköp och interna gängkonflikter, återfinns kommunikation med konton som enligt utredningen tillhör Foxtrotledaren Rawa Majid. Mijic uppges ha haft en skuld till Majid, och i hans belgradska lägenhet hittades anteckningar som enligt polisen dokumenterar just denna skuld till den så kallade ”räven”. Förundersökningen innehåller också videor där de två ses tillsammans.

Mijic räknas till den grupp på omkring 600 kriminella som enligt polisen styr brottslighet i Sverige från utlandet, vilket gör dem svårare att lagföra. Efter över ett års rättsligt och diplomatiskt arbete lyckades svenska åklagare med stöd av serbiska myndigheter få honom utlämnad.

– Det sänder en viktig signal att även de högst upp i hierarkin kan nås av rättvisan, säger Johanna Kolga, senior åklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.

Allvarlig brottslighet – men lindrigt straff?

Trots de tunga bevisen, brottets grova karaktär och Mijics påstådda position i den organiserade brottsligheten döms han alltså till elva års fängelse – ett straff som möter växande kritik. Anledningen: han kan i praktiken komma att sitta betydligt kortare tid bakom lås och bom.

Med villkorlig frigivning efter två tredjedelar är det redan förväntat att Mijic kommer ut efter drygt sju år. Men enligt flera rättsexperter är det inte ovanligt att ytterligare straffrabatter tillämpas. I extremfall kan det handla om så lite som en tredjedel av strafftiden – knappt fyra år.

Det innebär att en person som styrt narkotikahandel och haft samröre med gängtoppar som Rawa Majid kan återvända till friheten inom bara några år – samtidigt som det svenska rättssystemet investerat enorma resurser för att få honom utlämnad och dömd.

15 miljoner i kostnader – för fyra års fängelse?

Samhällskostnaden för Mijics fängelsestraff är heller ingen liten fråga. Med ett beräknat dygnspris på cirka 3 800 kronor per intagen, kostar elva års fängelse staten omkring 15,3 miljoner kronor – en siffra som stiger om man räknar in rättsliga och diplomatiska insatser.

Om han avtjänar endast en tredjedel av straffet – något som i praktiken inte är omöjligt – handlar det om fem miljoner kronor för fyra års fängelse. Det är en dyr nota för ett rättssystem som säger sig vilja slå mot den organiserade brottslighetens kärna.

Kritiker menar att signalvärdet blir motsägelsefullt: å ena sidan lägger staten stora resurser på att jaga och lagföra gängtoppar i exil – å andra sidan utdöms straff som uppfattas som långt ifrån avskräckande.

Frågan som återstår: Hur länge kommer gängens strategiska ledare behöva frukta den svenska rättvisan – när det som väntar är några få år bakom galler och en flygbiljett hem?

Dags att fundera på alternativ till dyr Svensk kriminalvård

Det växande missnöjet med ineffektiv och kostsam kriminalvård har lett till diskussioner om alternativa lösningar – däribland privata fängelser eller outsourcing av fängelsevistelser till länder med lägre kostnadsnivåer. I dag kostar varje dygn i svenskt fängelse omkring 3 800 kronor, vilket innebär att en enda långtidsdömd person som Vanja Mijic kan kosta skattebetalarna över 15 miljoner kronor.

Genom att införa privata aktörer med strikt uppföljning, eller genom att teckna internationella avtal med exempelvis låginkomstländer för förvaring av icke-medborgare eller grova brottslingar som ändå saknar förutsättningar för återintegrering i det svenska samhället, skulle kostnaderna kunna reduceras dramatiskt – i vissa fall till en bråkdel.

80% billigare kriminalvård i Nordafrika.

Ett fängelsedygn i exempelvis Östeuropa eller Nordafrika kan kosta mellan 200 och 800 kronor, vilket skulle innebära besparingar på uppemot 80–90 procent.
De som är kritiska till sådana lösningar återfinns främst inom den yttersta vänsterkanten, där starka ideologiska motiv ofta går före praktiska och ekonomiska hänsyn. Dessa grupper beskrivs ibland som samhällssubversiva element vars mål är att motverka reformer som syftar till ökad effektivitet och ansvarstagande inom kriminalpolitiken.