Onödig arbetskraftsinvandring från tredje världen hotar lönerna och den svenska modellen

Innehållsförteckning

• Sverige har redan arbetskraft – varför importera billig från länder utanför EU?
• Lönedumpning som affärsmodell
• EU först – tredje land om det verkligen behövs
• En falsk brist
• Sammanfattning:
• Många av de yrken som undantas från kravet på en skälig lön att leva på, kan i praktiken inte ens bemannas med arbetskraft från länder utanför EU.

Sverige har redan arbetskraft – varför importera billig från länder utanför EU?

Trots att det finns tillgång till arbetskraft inom EU, väljer svenska myndigheter och politiker att fortsätta öppna dörrarna för arbetskraftsinvandring från länder utanför Europa – ofta till låglönejobb inom branscher där svenska och europeiska arbetstagare redan finns tillgängliga. Resultatet: pressade löner, ökande exploatering och en arbetsmarknad där billig arbetskraft prioriteras framför rättvisa villkor.

Regeringen har aviserat ett nytt krav: minimilön på 37 100 kronor per månad för att få arbetstillstånd i Sverige. Ett välkommet steg enligt många – men samtidigt föreslås 152 yrken undantas, vilket gör reformen tandlös. Undantagen gäller bland annat byggarbetare, vårdpersonal, chaufförer, IT-tekniker och kockar – alla yrken där det redan finns tusentals arbetssökande inom EU.

Varför importera arbetskraft från exempelvis Bangladesh, Irak eller Uzbekistan – när det redan finns EU-medborgare från Rumänien, Spanien eller Kroatien som kan och vill arbeta?

Sverige är en del av EU:s inre marknad, där fri rörlighet redan ger tillgång till över 400 miljoner arbetstagare. Att gå utanför det europeiska samarbetet för att fylla enkla jobb med låglönepersonal från tredje land är inte bara onödigt – det underminerar svensk arbetsrätt, trygghet och facklig organisering.

Lönedumpning som affärsmodell

Arbetsgivare inom bland annat restaurang, jordbruk och städbranschen har länge använt utomeuropeisk arbetskraft för att hålla lönerna nere. Genom att erbjuda just lägst tillåtna villkor, och ibland långt under det, skapas en parallell arbetsmarknad där svenska och europeiska arbetare inte kan konkurrera.

”Det här är människor som kommer till Sverige för att arbeta för minimilön, utan kunskap om sina rättigheter, ofta beroende av arbetsgivaren för att få stanna i landet”, säger en facklig företrädare.

I många fall har arbetskraftsinvandringen urartat till ren handel med uppehållstillstånd, där anställningar bara är på pappret och syftet är att ordna vistelse i Sverige – inte att täcka någon verklig arbetskraftsbrist. Migrationsverket bekräftar att de måste ifrågasätta om anställningserbjudanden är genuina, särskilt när lönerna ligger långt under den föreslagna gränsen.

EU först – tredje land om det verkligen behövs

Det är fullt rimligt att svenska företag först ska söka arbetskraft inom EU. Det är en grundläggande princip i det europeiska samarbetet. Om man efter dokumenterade försök ändå inte hittar personal inom EU – först då borde arbetskraft utanför Europa komma i fråga, och då endast till marknadsmässiga löner.

Att i stället börja i andra änden – med att importera från Asien eller Afrika – innebär att man aktivt kringgår EU:s inre marknad och gör låg lön och beroendeställning till en konkurrensfördel. Det skapar också sociala spänningar, eftersom svenska skattebetalare i längden får bära kostnaderna för sjukvård, integration och kontroll av en växande grupp arbetstagare som ofta utnyttjas.

En falsk brist

Myndigheter talar ofta om ”bristyrken”, men i många fall handlar det inte om att människor saknas – utan att villkoren är för dåliga. Det är inte brist på kockar eller städare i Sverige – det är brist på anställningar med rimlig lön, fasta kontrakt och god arbetsmiljö.

Genom att tillåta fortsatt inflöde av billig arbetskraft från tredje land blir pressen att förbättra villkoren obefintlig. Arbetsgivarna får vad de vill: billig, lojal och utbytbar arbetskraft.

Sammanfattning:

• EU har redan tillräckligt med arbetskraft – det finns ingen anledning att importera låglönepersonal från tredje världen
• Arbetskraftsinvandring från utomeuropeiska länder används för att dumpa löner och kringgå arbetsrätt
• Undantag från lönekravet på 37 100 kronor för 152 yrken gör reformen meningslös
• Regeringen måste prioritera EU-medborgare och svenska arbetare – inte exploatering i billig arbetskraftens namn

Många av de yrken som föreslås undantas från kravet på en skälig lön att leva på, är yrken där det i praktiken inte går att importera arbetskraft från EU – men där man ändå föreslår att ta in personer från länder utanför EU.

Hur många utomeuropeiska medborgare kan egentligen arbeta som socialsekreterare? Det är ett yrke som kräver goda kunskaper i svenska språket, relevant utbildning, och djup kännedom om svensk lagstiftning och förvaltning.

Samma sak gäller inom restaurangbranschen. Där finns inte något behov av att ta in personal från länder utanför EU. Det finns redan gott om arbetskraft inom EU som kan jobba som kockar, servitörer eller diskare – ofta med erfarenhet och språkkunskaper som räcker gott.

Många av de yrken som undantas från kravet på en skälig lön att leva på, kan i praktiken inte ens bemannas med arbetskraft från länder utanför EU.

Yrkerna som skall vara undantag för skälig lön att leva på för arbetskraftinvandring.

• Officerare
• Specialistofficerare
• Soldater m.fl.
• Förvaltare inom skogsbruk och lantbruk m.fl.
• Restaurang- och kökschefer, nivå 1
• Restaurang- och kökschefer, nivå 2
• Meteorologer
• Geologer och geofysiker m.fl.
• Statistiker
• Specialister och rådgivare inom lantbruk m.m.
• Specialister och rådgivare inom skogsbruk
• Civilingenjörsyrken inom logistik och produktionsplanering
• Civilingenjörsyrken inom kemi och kemiteknik
• Planeringsarkitekter m.fl.
• Lantmätare
• Miljö- och hälsoskyddsinspektörer
• Specialister inom miljöskydd och miljöteknik
• AT-läkare
• Övriga läkare
• Grundutbildade sjuksköterskor
• Geriatriksjuksköterskor
• Röntgensjuksköterskor
• Veterinärer
• Sjukgymnaster
• Arbetsterapeuter
• Dietister
• Audionomer och logopeder
• Optiker
• Övriga specialister inom hälso- och sjukvård
• Forskarassistenter m.fl.
• Doktorander
• Övriga universitets- och högskolelärare
• Lärare i yrkesämnen
• Gymnasielärare
• Grundskollärare
• Fritidspedagoger
• Förskollärare
• Studie- och yrkesvägledare
• Revisorer m.fl.
• Personal- och HR-specialister
• Utvecklare inom spel och digitala media
• Systemtestare och testledare
• Systemförvaltare m.fl.
• Bibliotekarier och arkivarier
• Socialsekreterare
• Kuratorer
• Biståndsbedömare m.fl
• Diakoner
• Ingenjörer och tekniker inom industri, logistik och produktionsplanering
• Ingenjörer och tekniker inom bygg och anläggning
• Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik
• Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik
• Ingenjörer och tekniker inom kemi och kemiteknik
• Ingenjörer och tekniker inom gruvteknik och metallurgi
• GIS- och kartingenjörer
• Övriga ingenjörer och tekniker
• Maskinbefäl
• Biomedicinska analytiker m.fl.
• Receptarier
• Tandtekniker och ortopedingenjörer m.fl.
• Laboratorieingenjörer
• Djursjukskötare m.fl.
• Tandhygienister
• Redovisningsekonomer
• Inköpare och upphandlare
• Chefssekreterare och VD-assistenter m.fl.
• Säkerhetsinspektörer m.fl.
• Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl.
• Pastorer m.fl.
• Trafiklärare
• Köksmästare och souschefer
• Drifttekniker, IT
• Supporttekniker, IT
• Systemadministratörer
• Nätverks- och systemtekniker m.fl.
• Medicinska sekreterare, vårdadministratörer m.fl.
• Kockar och kallskänkor
• Hovmästare och servitörer
• Undersköterskor, hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende
• Undersköterskor, habilitering
• Undersköterskor, vård- och specialavdelning
• Undersköterskor, mottagning
• Ambulanssjukvårdare
• Vårdbiträden
• Skötare
• Vårdare, boendestödjare
• Personliga assistenter
• Brandmän
• Kriminalvårdare
• Väktare och ordningsvakter
• Övrig bevaknings- och säkerhetspersonal
• Odlare av jordbruksväxter, frukt- och bär
• Trädgårdsodlare
• Trädgårdsanläggare m.fl.
• Uppfödare och skötare av lantbrukets husdjur
• Skogsarbetare
• Betongarbetare
• Anläggningsarbetare
• Takmontörer
• Isoleringsmontörer
• Glastekniker
• VVS-montörer m.fl.
• Kyl- och värmepumpstekniker m.fl
• Lackerare och industrimålare
• Saneringsarbetare m.fl.
• Gjutare
• Svetsare och gasskärare
• Byggnads- och ventilationsplåtslagare
• Tunnplåtslagare
• Stålkonstruktionsmontörer och grovplåtsslagare
• Smeder
• Verktygsmakare
• Maskinställare och maskinoperatörer, metallarbete
• Motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer
• Flygmekaniker m.fl.
• Underhållsmekaniker och maskinreparatörer
• Finmekaniker
• Tryckare
• Installations- och serviceelektriker
• Industrielektriker
• Distributionselektriker
• Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker m.fl.
• Slaktare och styckare m.fl.
• Bagare och konditorer
• Maskinoperatörer, cement-, sten- och betongvaror
• Maskinoperatörer, ytbehandling
• Valsverksoperatörer
• Övriga maskin- och processoperatörer vid stål- och metallverk
• Maskinoperatörer, farmaceutiska produkter
• Maskinoperatörer, kemisktekniska och fotografiska produkter
• Maskinoperatörer, gummiindustri
• Maskinoperatörer, plastindustri
• Maskinoperatörer, kött- och fiskberedningsindustri
• Maskinoperatörer, mejeri
• Maskinoperatörer, kvarn-, bageri- och konfektyrindustri
• Övriga maskinoperatörer inom livsmedelsindustri m.m.
• Processoperatörer, papper
• Andra process- och maskinoperatörer
• Drifttekniker vid värme- och vattenverk
• Processövervakare, kemisk industri
• Övriga drifttekniker och processövervakare
• Montörer, elektrisk och elektronisk utrustning
• Lokförare
• Bangårdspersonal
• Taxiförare m.fl.
• Buss- och spårvagnsförare
• Lastbilsförare m.fl.
• Förare av jordbruks- och skogsmaskiner
• Kranförare m.fl.
• Matroser och jungmän m.fl.
• Städare
• Bärplockare