Hilding Andersson(v) – Marinspion för Sovjet

Hilding Andersson, ytterligare en kommunist som förråde Sverige under Kalla kriget.

Tidigt liv och militär karriär

Hilding Andersson föddes 9 december 1909 i Solna kommun. Efter militär utbildning tjänstgjorde han som underofficer (flaggmaskinist) vid Stockholms örlogsvarv. Där fick han ansvar för tekniska uppgifter om marina fartyg och anläggningar. Exakt när han anställdes i flottan är inte dokumenterat i öppna källor, men han var verksam där under och efter andra världskriget.

Ideologisk bakgrund och värvning

Andersson var en övertygad kommunist, vilket gjorde honom mottaglig för Sovjetunionens underrättelseorganisation. Säkerhetstjänsten har konstaterat att han värvades i slutet av 1940-talet genom kontakter i Moskva, bland annat via en sovjetisk GRU-officer stationerad i Stockholm. Han blev då inblandad i spioneri åt Sovjet på grund av sin politiska övertygelse. Kontakter med sovjetiska agenter och underrättelsetjänst gjorde att han under några år kartlade svenska försvarsförhållanden åt kommunistiska Kreml.

Spioneriet – Uppgifter och metoder

Under åren 1949–1951 lämnade Andersson sekretessbelagda uppgifter om Sveriges marinförsvar till Sovjetunionen. Bland de hemligstämplade uppgifter han förmedlade ingick:

  • Fartygsdispositioner i flottan (t.ex. var svenska örlogsfartyg befann sig).
  • Militära anläggningar och beredskap vid örlogsbaserna i Stockholm och Karlskrona.
  • Befästningsverk längs Norrlandskusten samt uppgifter om brittiska krigsfartyg som besökte Karlskrona.

För att dölja överlämnandet smugglade Andersson dokument med hemlig information. Vid gripandet påträffade polisen bevis i form av åtta fulltecknade A4-sidor invirade i en cykelpump. Dessa handlingar gällde bland annat Karlskronas marina försvar. Andersson erhöll för detta arbete relativt blygsam ersättning – totalt cirka 4 530 kronor från Sovjetunionen – vilket enligt honom själv inte täckte hans utlägg för bland annat fotoutrustning.

Efter avtjänat fängelsestraff levde Andersson ett tillbakadraget liv under ett annat namn. Han höll sig undan offentligheten och få detaljer om hans civila tillvaro är kända. Han avled den 24 oktober 2007, 97 år gammal, i Solna kommun. Intresset för hans fall återuppväcktes på 2010-talet – 2019 utkom spionjägaren Göran Janrells bok Spionens sista resa om ”marinspionen” Andersson. I Karlskrona finns numera en spionutställning där Anderssons kamera och uniform visar på hans marinsaker som illusterar fallet.

Upptäckt och gripande

Säkerhetspolisen (Säpo) hade redan hösten 1949 börjat övervaka en sovjetisk underrättelseofficer i Stockholm. Under sommaren 1951 upptäcktes att officeren hade kontakt med Andersson. Dessa upptäckter ledde till att Andersson greps i september 1951 och anhölls misstänkt för grovt spioneri. Vid gripandet säkrades bevismaterial – inklusive det dokument som gömts i en cykelpump – vilka pekade på hans hemliga överföringar till Sovjet.

Rättegång och dom

Den 14 november 1951 dömdes Hilding Andersson av Stockholms rådhusrätt till livstids straffarbete för grovt spioneri. Rätten konstaterade att han olovligen överlämnat underrättelseuppgifter till Sovjets underrättelsetjänst. I domen framgår att spioneriet omfattade uppgifter om flottans fartygsfördelning, militära anläggningar samt beredskapen vid örlogsbaserna i Stockholm och Karlskrona, liksom om försvarsanläggningar längs Norrlands kuster och om brittiska örlogsfartyg i Karlskrona. Detta räknades som grovt spioneri och ledde till hårt straff. Andersson ska ha förnekat brottsanklagelserna under rättegången, men domstolen fann bevisningen – bland annat de konfiskerade dokumenten – övertygande.

Liv efter fängelset

Efter fängelsestraffet frisläpptes Andersson tidigt på 1960-talet och bytte då tillfälligt namn. Han drog sig tillbaka från allmänhetens blickfång och syns inte märkbart i samband med andra spionfall. Den officiella informationen om hans liv därefter är begränsad. Han finns begravd på Solna kyrkogård, och anses ha levt i relativ anonymitet fram till sin död 2007. Hans spioneri blev senare föremål för historiska studier: exempelvis har Säpo-veteranen Göran Janrell dokumenterat Anderssons fall i en bok, och föremål från marinspionaget visas i en spionutställning i Karlskrona.

Tidslinje över viktiga händelser

  • 1909 – Hilding Andersson föds den 9 december i Solna, Stockholms län.
  • 1940-talets slut – Andersson arbetar vid Stockholms örlogsvarv och uppmärksammas för sina kommunistiska sympatier. Han blir värvad av Sovjetunionens underrättelsetjänst (GRU) sent 1940-tal.
  • 1949–1951 – Under denna period spionerar Andersson åt Sovjet, bl.a. genom att överlämna uppgifter om flottans fartygsfördelning och örlogsbasers försvar. Säpo inleder 1949 spaning mot en sovjetisk GRU-officer i Stockholm och upptäcker sommaren 1951 att denne har kontakt med Andersson.
  • 1951 – I september grips Andersson och anhålls för misstänkt spioneri. Den 14 november döms han av Stockholms rådhusrätt till livstids straffarbete för grovt spioneri.
  • 1960-talet – Andersson friges villkorligt tidigt på 60-talet och lever därefter under ett annat namn i det civila.
  • 2007 – Hilding Andersson avlider den 24 oktober vid 97 års ålder.

Källor: Sammanställning baserad på nyhets- och försvarskällor samt offentliga handlingar, bl.a. Säpo:s vittnesmål och domstolsprotokoll.