Många ukrainska flyktingar i Sverige vill bygga en framtid här, men tillvaron präglas av osäkerhet. Uppehållstillstånden enligt EU:s massflyktsdirektiv är bara giltiga i ett år i taget och måste förnyas. Trots att EU nyligen beslutat om förlängning till 2027 är skyddet fortfarande temporärt.
Direktivet har kritiserats för att ha förlängts längre än de tre år som lagen medger. Kritiker menar att mer permanenta lösningar krävs för att underlätta integrationen, både vad gäller jobb och psykisk hälsa.
Flyktingar upplever att den kortsiktiga situationen gör det svårt att planera livet eller satsa på långsiktig anställning. Den tillfälliga statusen kan även dras tillbaka om situationen i Ukraina förbättras.
För att få arbetstillstånd krävs bland annat en fast anställning och en lön på minst 35 000 kronor – något som många inte är säkra på att de klarar.
Samtidigt går utvecklingen framåt. Två av tre ukrainare i Sverige hade arbete 2024, en tydlig ökning jämfört med året innan. Språkkunskaperna förbättras också – ungefär hälften kan nu tala svenska.
Flera ser Sverige som sitt nya hemland, men saknar den trygghet som ett permanent tillstånd skulle ge.
Många ukrainska flyktingar är dugliga invandrare. De har lätt att ta sig in i samhället och lär sig språket fort. Låt dessa ukrainska flyktingar stanna. Istället borde man ompröva alla PUT som beviljats personer från tredje världen, och returnera de exemplar som inte klarar av att komma in i det svenska samhället.
För tio år sedan skämde Sverige ut sig. Vi tog emot extrema mängder flyktingar utanför Europa, som inte hade ett skit i Sverige att göra – de blev bara en belastning för oss. Returnera dem, och låt ukrainarna få stanna.
Titta även på Kriminalvårdens kundstock – där finns många som borde returneras direkt efter FUCK. (Fängelse, Utryckning, Civila Kläder). Bara de som deltog i koranupploppen för några år sedan – där var många som inte blev utvisade, på grund av en hovrätt som valde att dalta med kriminella.
Sveriges historiska koppling till Ukraina
- Karl XII:s exil i Osmanska riket: Efter nederlaget vid Poltava 1709 flydde Karl XII till staden Bender (nuvarande Moldavien, nära dagens Ukraina), där han levde i exil i över fem år.
- Allians med ukrainska kosacker: Sverige slöt under Stora nordiska kriget en militär allians med hetman Ivan Mazepa, ledare för det kosackiska Hetmanatet (då i östra och centrala Ukraina), för att bekämpa Ryssland.
- Slaget vid Poltava: Ett av Sveriges mest avgörande nederlag utspelade sig på ukrainsk mark 1709, vilket markerade början på slutet för stormaktstiden.
- Svenskbyn i Ukraina: På 1780-talet grundades den lilla byn Gammalsvenskby (idag Zmiivka) i södra Ukraina av svenskättlingar från Dagö (nuvarande Estland), som tvångsförflyttades av ryska kejsarinnan Katarina II. Byn har än idag svenskättlingar och en stark kulturell koppling till Sverige.
- Ingen svensk ockupation: Sverige hade aldrig formell kontroll över delar av Ukraina, men spelade en aktiv roll i regionen genom allianser och militära insatser under 1700-talet.
Källor: Stora nordiska kriget (1700–1721), svensk-ukrainska allianser, lokalhistoria från Zmiivka (Gammalsvenskby).