Månad: januari 2025

Drömmer du om ett Sverige där trygghet är en självklarhet, där människor kan röra sig fritt utan rädsla för brott, och där samhällsgemenskapen är stark? Ett Sverige som påminner om Tage Erlanders tid, med låg kriminalitet och social harmoni?

För att nå dit krävs kraftfulla och tydliga åtgärder. En möjlig lösning är att införa en lagändring som innebär att alla som saknar svenskt medborgarskap och döms för brott automatiskt utvisas efter avtjänat fängelsestraff. Utvisningen ska vara permanent, oavsett bakgrund till deras uppehållstillstånd eller förhållanden i hemlandet.

Principen är enkel: Ett brott räcker för att förlora rätten att vistas i Sverige. Efter fängelsetiden ska personen returneras till sitt hemland, utan undantag. Denna åtgärd skulle kraftigt minska den grova kriminaliteten och skicka en tydlig signal om att Sverige inte tolererar brottslighet.

Ansvaret ligger hos politikerna. Det är deras uppgift att göra de lagändringar som krävs för att säkerställa ett tryggare samhälle. Vi behöver en politik som konsekvent hanterar individer som inte respekterar de lagar och normer som gäller i vårt land.

Att införa en tydlig koppling mellan kriminalitet och utvisning är en nödvändig del av arbetet för att återupprätta trygghet och tillit i det svenska samhället. Enkla och raka lösningar är ofta de mest effektiva.

Sverige och arbetskraftsinvandring: Är vi på rätt spår?

Sverige är ett land som ibland fattar märkliga beslut när det gäller arbetskraftsinvandring. Vi rekryterar servicevärdar inom vården från länder utanför EU, trots att detta är en typ av arbete som många människor som redan bor i Sverige skulle kunna utföra.

Vad är en servicevärd?
En servicevärd ansvarar för arbetsuppgifter som att städa och rengöra behandlingsrum, fylla på förbrukningsmaterial, hantera enklare administrativa uppgifter, vägleda patienter och anhöriga till rätt behandlingsrum samt ge information, trygghet och stöd till patienter. Detta är ett så kallat ”enkelt jobb” som ofta inte kräver någon lång utbildning – det finns till och med särskilda utbildningsprogram på bara 22 veckor för dessa arbetsuppgifter.

Ett exempel på detta är Enyat Assefa, som har kommit till Sverige på ett arbetsvisum från Afrika för att arbeta som servicevärd. Det är inte fråga om en person med asylskäl, utan en arbetskraftsinvandrare som har rekryterats för att utföra relativt enkla arbetsuppgifter inom vården. Här uppstår frågan: Är detta verkligen en klok användning av resurser?

Varför arbetskraft från utanför EU?
Det finns anledning att ifrågasätta varför vi rekryterar personer från länder utanför EU för denna typ av arbete. Att importera arbetskraft från andra sidan världen för jobb som servicevärd framstår som ineffektivt, särskilt när det finns arbetslösa och nyanlända i Sverige som skulle kunna ta dessa arbeten med rätt stöd och utbildning.

EU erbjuder också tillgång till arbetskraft från medlemsländerna, där det borde vara enklare att hitta kandidater utan de långa och ofta kostsamma processerna som följer av att rekrytera från länder utanför unionen.

Dags att reformera reglerna för arbetskraftsinvandring
Reglerna för arbetskraftsinvandring borde anpassas för att prioritera arbetskraft där det verkligen behövs och där bristen inte kan täckas av den svenska arbetsmarknaden eller EU. Om vi behöver rekrytera från utlandet bör vi säkerställa att det gäller yrken där det krävs hög kompetens och där bristen är akut.

Det är inte hållbart att fortsätta använda arbetskraftsinvandring för att täcka enkla jobb, särskilt inte när det finns en arbetslöshet i Sverige och när vi samtidigt behöver använda resurserna inom vården så effektivt som möjligt.

Sverige och arbetskraftsinvandring: Är vi på rätt spår?

Sverige är ett land som ibland fattar märkliga beslut när det gäller arbetskraftsinvandring. Vi rekryterar servicevärdar inom vården från länder utanför EU, trots att detta är en typ av arbete som många människor som redan bor i Sverige skulle kunna utföra.

Vad är en servicevärd?
En servicevärd ansvarar för arbetsuppgifter som att städa och rengöra behandlingsrum, fylla på förbrukningsmaterial, hantera enklare administrativa uppgifter, vägleda patienter och anhöriga till rätt behandlingsrum samt ge information, trygghet och stöd till patienter. Detta är ett så kallat ”enkelt jobb” som ofta inte kräver någon lång utbildning – det finns till och med särskilda utbildningsprogram på bara 22 veckor för dessa arbetsuppgifter.

Ett exempel på detta är Enyat Assefa, som har kommit till Sverige på ett arbetsvisum från Afrika för att arbeta som servicevärd. Det är inte fråga om en person med asylskäl, utan en arbetskraftsinvandrare som har rekryterats för att utföra relativt enkla arbetsuppgifter inom vården. Här uppstår frågan: Är detta verkligen en klok användning av resurser?

Varför arbetskraft från utanför EU?
Det finns anledning att ifrågasätta varför vi rekryterar personer från länder utanför EU för denna typ av arbete. Att importera arbetskraft från andra sidan världen för jobb som servicevärd framstår som ineffektivt, särskilt när det finns arbetslösa och nyanlända i Sverige som skulle kunna ta dessa arbeten med rätt stöd och utbildning.

EU erbjuder också tillgång till arbetskraft från medlemsländerna, där det borde vara enklare att hitta kandidater utan de långa och ofta kostsamma processerna som följer av att rekrytera från länder utanför unionen.

Dags att reformera reglerna för arbetskraftsinvandring
Reglerna för arbetskraftsinvandring borde anpassas för att prioritera arbetskraft där det verkligen behövs och där bristen inte kan täckas av den svenska arbetsmarknaden eller EU. Om vi behöver rekrytera från utlandet bör vi säkerställa att det gäller yrken där det krävs hög kompetens och där bristen är akut.

Det är inte hållbart att fortsätta använda arbetskraftsinvandring för att täcka enkla jobb, särskilt inte när det finns en hög arbetslöshet i Sverige och när vi samtidigt behöver använda resurserna inom vården så effektivt som möjligt.

https://www.dn.se/sverige/enyat-fick-for-hog-lon-av-regionen-tvingas-lamna-sverige

Med en mindre lagändring kan vi göra Sverige tryggt igen. Det finns snabba förändringar som kan genomföras utan långa utredningar.

Idag, när en utlänning begår brott, ska deras handlingar prövas i domstol. Sverige har ett lite för liberalt rättsväsende; man kan till exempel inte bli utvisad om man har snattat.

Genom att skriva om lagen så att en person som begår brott, exempelvis snatteri, automatiskt får sitt uppehållstillstånd annullerat – oavsett om det är permanent eller temporärt – kan vi göra processen mer effektiv.

Självklart ska utlänningen få sin sak prövad i domstol, men först måste personen återvända till sitt hemland. Om en medborgare från exempelvis Iran har snattat en Snickers, skickas denne hem. Därefter kan landets egna säkerhetstjänst ta över utredningen och förhöra sin medborgare. När tillräckliga bevis har samlats in och advokaterna har granskat fallet, kan Sverige pröva om personen ska få en ny chans att söka asyl.

Den här processen skulle spara stora summor skattepengar, eftersom personen hemlandets säkerhetstjänst skulle hjälpa till med utredningen. Iranska säkerhetstjänsten är exempelvis ofta mer effektiv än svenska poliser på att få fram erkännanden. Om det efter förhör visar sig att den iranska medborgaren faktiskt har snattat en Snickers, skulle alla möjligheter att återvända till Sverige annulleras för gott. Win win för alla.

Denna metod skulle kunna rensa bort de element som bidrar till otryggheten i vårt samhälle.