Månad: november 2025

  • Kristersson (M) gör skillnad: skärper lagarna för att utvisa fler brottslingar

    Statsminister Ulf Kristersson (M) markerar tydligt att Sverige måste sätta tryggheten främst. Efter de senaste grova brotten vill han reformera lagarna så att fler utländska gärningsmän kan utvisas – och stoppa den liberala tolkning som låter återfallsförbrytare stanna i landet.

    Problemet kvarstår: Det var en VPK-domare i fallet i Skellefteå som gjorde att våldtäktsmannen fick stanna i Sverige. Så länge vi inte har medborgarjury i Sverige, utan politiskt tillsatta domare, finns risken att vänsterextrema element infiltrerar rättsväsendet och dömer ut alltför liberala straff till migranter – även för grova brott som våldtäkt.

    Efter den uppmärksammade våldtäkten på 16-åriga Meya i Skellefteå växer kraven på förändring. Regeringen, med statsminister Ulf Kristersson (M) i spetsen, meddelar nu att Sverige ska stödja det danska EU-initiativet som syftar till att modernisera internationella konventioner – för att göra det möjligt att utvisa fler dömda brottslingar.

    Moderaterna vill både skärpa svensk lagstiftning och arbeta för förändringar på europeisk nivå, så att allvarliga brott inte längre kan skyddas av föråldrade regelverk.

    ”Vi måste skydda våra egna”

    Ulf Kristersson betonar att Sverige inte kan stå handlingsförlamat när internationella konventioner hindrar landet från att utvisa personer som begår grova brott.
    – Målet måste vara att brottsoffrens rätt till trygghet väger tyngre än en dömd utländsk medborgares anknytning till Sverige, säger Kristersson.

    Tillsammans med Moderaternas migrationspolitiska talesperson Johan Forssell framhåller han att det inte handlar om att bryta mot internationell rätt, utan om att säkerställa att lagarna fungerar i vår tid.
    – Vi värnar folkrätten och Europadomstolens oberoende, men vi måste våga anpassa konventionerna till dagens verklighet, skriver de i Expressen.

    Sverige ska få Nordens tuffaste regelverk

    Regeringen planerar att redan nästa år genomföra en omfattande reform av lagstiftningen kring utvisningar. Ambitionen är att Sverige ska få Nordens tuffaste regelverk – där allvarliga sexualbrott och grov kriminalitet alltid ska leda till utvisning för den som inte är svensk medborgare.

    Kristersson menar att dagens ordning, där personer som begår brutala brott kan stanna i landet med hänvisning till anknytning eller risk i hemlandet, är oacceptabel.
    – Om man begår allvarliga brott i Sverige ska man inte få behålla rätten att stanna här. Punkt, säger statsministern.

    Svenska folket vill se hårdare tag

    Opinionsundersökningar visar att en klar majoritet av svenska folket anser att nuvarande regler är för liberala. Många menar att det är orimligt att personer som dömts för upprepade ringa stölder, misshandel eller annan småkriminalitet ändå får stanna i Sverige.

    Missnöjet handlar inte bara om de enskilda fallen – utan om en bred uppfattning att systemet inte längre speglar den allmänna rättskänslan. Svenskarna vill se ett tydligt skifte, där även återkommande mindre brott får konsekvenser för rätten att vistas i landet.

    Förtroendet för rättssystemet påverkas negativt när den som gång på gång bryter mot lagen ändå skyddas av alltför generösa tolkningar av konventioner och rättspraxis. En majoritet menar därför att regeringen måste gå från ord till handling och se till att även återfallsförbrytare inom småbrott omfattas av skärpta utvisningsregler.

    Ett Sverige där trygghet går före allt

    Regeringen vill nu visa handlingskraft efter flera uppmärksammade fall där dömda våldtäktsmän fått stanna i Sverige. Ulf Kristersson ser reformen som ett avgörande steg för att återupprätta förtroendet för rättsstaten.
    – Det är för alla skötsamma människors skull vi gör detta. Brottsoffren ska veta att vi står på deras sida, säger han.

    Med dessa reformer hoppas Moderaterna skapa ett tryggare Sverige – ett land där lag och rätt åter får tyngd, och där den som gång på gång bryter mot samhällets regler inte längre kan gömma sig bakom byråkrati och överdriven tolkning av konventioner.

  • Sverige spara 89 miljoner kronor på fångvård i Estland – Pengar som gå till vård och skola. Win win för Sverige.

    Från mitten av 2026 kan upp till 600 svenska fångar avtjäna sina straff i Estland. I Tartufängelset väntar metallbäddar, enkel mat och disciplin – inte yoga, mindfulness och “rehabiliterande fika”. Medan Sverige brottas med överfulla anstalter och ökade kostnader ser Estland till att varje krona används effektivt. Här är kriminalvården stram, tydlig och resultatdriven – en skarp kontrast till den svenska modellen som allt oftare kritiseras för att dalta med de dömda.

    Vi kan nog vänta oss en rad snyftartiklar i svensk press framöver – där mördare och pedofiler beklagar sig över att det saknas Playstation 5 i cellerna i Estland och att maten serveras på enkla plåttallrikar.
    Men istället för dagisliknande behandling blir det nu mer som en slags “lumpen” för svenska förbrytare – med disciplin, enkelhet och konsekvenser.

    Kriminalvårdsinspektören Konstantin Nikiforov öppnar dörren till en cell i E-byggnaden på Tartufängelset. Här ska upp till 600 svenska fångar kunna avtjäna sina straff från mitten av 2026 – i en miljö som påminner mer om verklig kriminalvård än om semesterrehab.

    Cellerna är enkla men funktionella: en våningssäng i metall, tunn madrass, dubbla galler för fönstret, två pallar, ett skrivbord, skåp och ett litet dusch- och toalettrum. Här handlar det inte om trivsel eller “välmåendeaktiviteter”, utan om att avtjäna ett straff. Varje fånge får det nödvändigaste – handduk, plåtmugg och plåttallrik. Maten är enkel: gröt till frukost, kött och grönsaker till lunch, och soppa till middag. Tiden mellan måltiderna ägnas åt arbete i snickeriet, målning eller kurser i ilskehantering.

    Nikiforov ansvarar för att hyrfängelseprojektet fungerar enligt avtalet mellan Sverige och Estland, undertecknat av justitieminister Gunnar Strömmer (M). Riksdagen väntas godkänna avtalet i vår. Estland har tomma fängelseplatser och hyr hellre ut dem än river dem – en lösning som gynnar båda länderna.

    Kostnaden för Sverige

    Vid 300 fångar i Estland sparar man 89 miljoner kronor – pengar som kan användas till skola och omsorg – medan gängkriminella och våldtäktsmän får sitta av sina straff.
    Men frågan återstår: borde dessa fängelseplatser inte outsourcas till tredje världen istället, för att pressa kostnaderna ännu mer? En pedofil kan lika gärna sitta av sitt straff i ett sudanskt fängelse som i ett svenskt.

    Avtalet löper över fem år. Sverige betalar minst 335 miljoner kronor per år för upp till 300 fångar, och 8 500 euro i månaden för varje ytterligare. Det motsvarar cirka 1,1 miljon kronor per fånge – runt 300 000 kronor billigare än i Sverige, där kostnaderna drivs upp av överdriven “rehabilitering” och bekvämligheter. För Estland är det en lönsam affär, eftersom deras egna fångar kostar mindre än hälften så mycket.

    Om Sverige bara placerar 200 fångar i Tartu blir kostnaden högre per person. Den fasta årsavgiften på 335 miljoner kronor ger då en effektiv kostnad på 1,675 miljoner per fånge, jämfört med 1,414 miljoner i Sverige – en merkostnad på drygt 52 miljoner per år. För att avtalet ska löna sig krävs därför nästan full beläggning.

    Vid 300 fångar blir det däremot en tydlig vinst. Kostnaden per fånge sjunker till cirka 1,117 miljoner kronor, medan samma antal i Sverige skulle kosta cirka 424 miljoner kronor. Det innebär en besparing på närmare 89 miljoner kronor årligen – och dessutom får Sverige tillgång till ett modernare och mer disciplinerat fängelsesystem utan all den symbolpolitik som svensk kriminalvård har blivit synonym med.

    En effektivare kriminalvård

    Tartufängelset, byggt för 23 år sedan, har plats för 933 fångar men bara 293 intagna. Den tomma E-byggnaden ska nu fyllas med svenska fångar. Fängelset är välskött, nymålat och präglat av ordning och disciplin. Säkerheten är hög: dubbla galler, beväpnade vakter och dagliga narkotikakontroller.

    Här ligger fokus på ansvar, inte bekvämlighet. De flesta svenska fångar kommer att dela cell, men får surfplattor för kontakt med anhöriga och personal. Videosamtalen övervakas visuellt men inte ljudmässigt. Via plattan kan de handla i fängelsets e-butik och använda översättningsverktyg – inga sociala medier, inga nöjen.

    – Det handlar om balans mellan säkerhet och mänsklig kontakt, säger säkerhetschefen Tiina Unuks.

    I Tartu finns inga yogapass, mindfulnesskurser eller fredagsfika. Här är målet att fången ska reflektera över sina handlingar, inte erbjudas avkoppling. Den enda “förbättringen” som planeras är att ett av de dubbla gallren kanske tas bort – för bättre sikt, inte för ökad trivsel.

    Nikiforov, som besökt svenska anstalter, märker en tydlig skillnad:
    – Svenskarna har ett mer “mjukt” sätt att prata med fångar. Vi är rakare och mer konsekventa. Här finns respekt för reglerna, säger han.

    Ett lyft för Tartu – och en väckarklocka för Sverige

    Avtalet innebär att 250 nya vakter ska anställas, vilket gör Tartufängelset till en av stadens största arbetsplatser. Svenska kriminalvården kommer att finnas på plats som rådgivare, men den estniska lagen gäller fullt ut – ingen specialbehandling, inga undantag.

    – Vår konstitution tillåter inte att andra länder utövar makt inom våra gränser, säger Rait Kuuse, generaldirektör för Estlands fängelser.

    Han beskriver systemet som mer auktoritärt och effektivt:
    – Vi bär vapen, hjälper polisen vid upplopp och utreder brott innanför murarna. Disciplin är grunden för säkerhet, säger han.

    Ingen har någonsin rymt från Tartufängelset under dess 23 år.

    I Tartu ser invånarna positivt på samarbetet.
    – När fängelset öppnade var folk oroliga, men inget hände. Nu ger det jobb och pengar till staden, säger Enrico Talvisto.

    Han skrattar och tillägger:
    – Bara ni ser till att ta hem fångarna när tiden är ute!

    Det estniska fängelsesamarbetet framstår därmed inte bara som en ekonomisk lösning – utan också som en påminnelse om att kriminalvård inte behöver vara en bekvämlighetszon. I Tartu avtjänas straff, inte semester.

    Faktaruta: Kostnad per dygn (klass 2-anstalt)

    Sverige (beräknad snittkostnad/år: 1 414 000 kr)
    ≈ 3 874 kr/dygn
    Estland (Tartu, vid full beläggning 300 platser: 335 Mkr/år)
    ≈ 3 052 kr/dygn
    Besparing per fånge (vid 300 platser utnyttjade)
    ≈ 822 kr/dygn

    Beräkningsunderlag: 1 414 000 kr/år i Sverige och 1 114 000 kr/år i Estland (vid 300 platser) enligt uppgifterna i texten. Omräkning till dygn: belopp/365. Besparing per fånge ≈ 300 000 kr/år ⇒ ca 822 kr/dygn.