Trots Socialdemokraternas löften om förbättrad sjukvård visar årets patientenkät att resultaten knappt rör sig. Små procentuella ökningar lyfts fram som framgångar, men två av tio patienter anser fortfarande att vården brister i information och kommunikation. Kritiker menar att S återigen misslyckats leverera – och frågan väcks om problemen bottnar i oförmåga eller ren korruption.

För två år sedan var 89,6 procent av patienterna som besökte en specialistläkare nöjda med tillgängligheten. I årets patientenkät har siffran ökat till 91,7 procent – men det är marginella skillnader som inte löser de grundläggande problemen.

I öppenvården har ”respekt och bemötande” bara krupit upp från 90,0 till 91,2 procent, och i den specialiserade slutenvården har tillgängligheten gått från 86,1 till 88,1 procent. När det gäller patienternas delaktighet syns en ökning från 82,1 till 84,1. Men trots alla satsningar och högtidstal är det tydligt att resultaten fortfarande är långt ifrån tillfredsställande.

Ändå beskriver hälso- och sjukvårdsregionrådet Talla Alkurdi (S) utvecklingen som ”ett hedersbetyg” till vården. Hon framhåller att mittenkoalitionen har skjutit till resurser, anställt 2 300 fler och kortat väntetiderna med tre veckor. Men verkligheten för patienterna är en annan: köerna är fortfarande långa, vårdplatser saknas och många känner sig övergivna.

Faktum är att patienterna i Stockholm fortfarande får sämre vård än vad man kunde vänta sig i skyttegravarna vid Verdun – där fältsjukvården paradoxalt nog fungerade bättre än vad Socialdemokraterna nu lyckas prestera. Att kalla de små siffrornas rörelse för framgång framstår snarare som ett försök att dölja misslyckanden.

Två av tio patienter uppger fortfarande att vården brister i information och kommunikation – det område som får lägst betyg i enkäten. Trots åratal av satsningar kvarstår samma mönster. Man har som vanligt misslyckats med att nå verkliga resultat. Frågan är om detta beror på oförmåga, eller om det i värsta fall handlar om korruption.