Stridsvagn 103, även kallad Stidsvagn S, är en svensk stridsvagn utvecklad under 1960-talet och känd för sin unika konstruktion utan torn. Den togs i bruk av den svenska armén 1967 och var i aktiv tjänst fram till början av 1990-talet. Med sin låga profil, automatiserade eldsystem och innovativa design betraktas den som ett av de mest nyskapande pansarfordonen i världen.
Konstruktion och förmågor
Stridsvagn S var särskilt framtagen för att passa det svenska försvarets strategi för territoriellt försvar i kuperad och skogbevuxen terräng. Den hade flera egenskaper som skilde den från traditionella stridsvagnar:
- Fast kanon: Istället för ett roterande torn hade Strv S en fastmonterad kanon direkt i chassit. För att sikta i sidled vred man hela vagnen. Detta gav en lägre silhuett och gjorde vagnen svår att upptäcka och träffa.
- Hydropneumatisk fjädring: Denna avancerade fjädring gjorde det möjligt att justera vagnens höjd, luta den framåt, bakåt eller i sidled för att rikta kanonen i höjdled. Det gjorde att vagnen kunde skjuta med stor precision även utan rörligt torn.
- Automatladdare: Strv S var en av de första stridsvagnarna i världen med automatisk laddning av kanonen. Det gjorde det möjligt att minska besättningen till tre personer: förare/skytt, laddare och vagnchef.
- Hybridmotor: Den drevs av en kombination av en Rolls-Royce K60 dieselmotor och en Boeing gasturbin. Dieseln användes för normalkörning medan turbinen gav extra kraft vid behov.
Beväpning och skydd
- Kanon: 105 mm L74-kanon, en svensk version av den brittiska L7-kanonen.
- Ammunition: Pansarbrytande projektiler, sabot, och högexplosiva granater.
- Skydd: Vagnen hade lutande pansar och låg profil vilket gav ett effektivt skydd trots att pansartjockleken i sig var relativt måttlig.
Dess defensiva styrka låg i att den kunde grävas ner till halva sin höjd och då fungera som en väl skyddad och stabil eldenhet.
Versioner
Strv S tillverkades i flera versioner:
- Strv 103A – Första produktionsmodellen från 1967.
- Strv 103B – Uppgraderad med starkare motor, bättre elektronik och skydd.
- Strv 103C – Senare version med förbättrad automatladdare, eldningssystem, NBC-skydd och ny eldledning.
- Strv 103D – En prototyp med modernare sensorer och sikten. Den gick aldrig i produktion.
Tekniska data (Strv 103C)
- Besättning: 3 personer
- Vikt: Cirka 39 ton
- Längd (med kanon): 8,9 meter
- Bredd: 3,63 meter
- Höjd: 2,14 meter
- Markfrigång: Justerbar mellan 0,35 till 0,60 meter
- Beväpning: 105 mm kanon, 2 st 7,62 mm kulsprutor
- Motorer: Rolls-Royce K60 diesel (290 hk) + Boeing gasturbin (490 hk)
- Total effekt: 780 hk
- Maxfart: 60 km/h
- Räckvidd: Upp till 390 km på väg
- Fjädring: Hydropneumatisk
- Eldledning: Optiskt sikte, IR-kamera, gyro-stabilisering (senare versioner)
Jämförelse med andra stridsvagnar
| Modell | Torn | Kanon | Laddning | Skydd | Besättning | Motorstyrka | Maxfart |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Strv 103C | Nej | 105 mm | Automatisk | Låg silhuett | 3 | 780 hk | 60 km/h |
| Leopard 1A5 | Ja | 105 mm | Manuell | Medel | 4 | 830 hk | 65 km/h |
| Centurion Mk 10 | Ja | 105 mm | Manuell | Medel | 4 | 650 hk | 35 km/h |
| T-64A (Sovjet) | Ja | 125 mm | Automatisk | Hög | 3 | 700 hk | 60 km/h |
Strv S var överlägsen när det gällde defensiva uppgifter, men begränsades i offensiva operationer där flexibilitet och snabb tornrotation var viktiga.
Användning och avveckling
Stridsvagn S användes aldrig i strid men deltog i många övningar, både nationellt och internationellt. Den var särskilt effektiv som bakhållsvagn i defensiva situationer. På 1990-talet ersattes den gradvis av Strv 121 och Strv 122, svenska versioner av Leopard 2.
Eftermäle
Trots att konceptet med tornlös stridsvagn inte fick global spridning, har Strv 103 fått kultstatus bland militärhistoriker och teknikintresserade. Den visade att alternativ design kan vara mycket effektiv om den utgår från realistiska försvarsbehov och terränganpassning. Flera exemplar finns idag bevarade på svenska museer, däribland Arsenalen i Strängnäs.