Etikett: trygghet

  • Subverisa element i Karlstad höll manifestation emot PUT skall avskaffas.

    Sveriges permanenta uppehållstillstånd har länge varit en politisk helgedom som bundit landet vid personer oavsett brott, kostnader eller konsekvenser. Nu, när regeringen äntligen rör vid systemets mest skyddade delar, mobiliseras både extremistgrupper och aktivister i protest. Men medan PUT cementerar problemen, erbjuder TUT något Sverige saknat i åratal: kontroll, ansvar och möjlighet att faktiskt agera när verkligheten kräver det.

    Koranupploppen 2022 kostade det svenska samhället extrema mängder pengar – pengar som kunde ha gått till vård och skola. Många som deltog i koranupploppen kunde inte utvisas på grund av att de hade PUT. Hade de regler som man nu funderar på införts, så hade vi kunnat returnera många av de brottslingar som deltog i koranupploppen. Sverige hade fått ännu mer pengar över till vård och fler JAS-flygplan.

    Under lördagen hölls en manifestation på Stora torget i Karlstad. Ett antal politiska extremistgrupperingar, föreningar och andra aktörer protesterade mot förslaget att återkalla permanenta uppehållstillstånd (PUT) för asylsökande – ett system som i åratal knakat i fogarna men ändå fått fortsätta oförändrat.

    – När jag hörde förslaget var det som att någon tog tryggheten ifrån mig. Framtiden blev mörk, säger Anwar Haydary.
    Haydary kom till Sverige 2015. Under sina tio år i landet har kostnaden för hans uppehälle legat på 74 000 kronor per år, oberoende av om han arbetar eller inte (källa: ESO-rapporten).

    Nu riskerar hans tillstånd att omprövas när regeringen utreder hur asylsystemet ska stramas åt – och äntligen tar i den heliga ko som PUT blivit. För första gången på länge vågar man utreda om även redan beviljade permanenta tillstånd kan återkallas.

    Sverige har i internationell jämförelse haft ett närmast generöst frikort i form av PUT. Systemet har cementerat fast personer i landet, även när de har begått grova brott. Det är en ordning som inte belönar integration, ansvar eller samhällskontrakt – bara tid. Fem år i landet, sedan är dörren i praktiken låst uppåt.

    Exempel 1:
    Muhammed deltar i ett koranupplopp, kastar sten på poliser och döms till fängelse. Ändå kan han inte utvisas eftersom PUT fungerar som en juridisk pansardörr.

    Fängelse kostar 4 000 kronor per dygn. Därtill kommer samma årliga kostnad på 74 000 kronor (källa: ESO-rapporten). Och Sverige står handfallet – inte för att man saknar vilja, utan för att PUT-systemet hindrar varje meningsfull åtgärd.

    Hade han haft tidsbegränsat uppehållstillstånd (TUT) hade situationen varit en helt annan. TUT innebär ansvar, uppföljning och möjlighet att agera när någon missköter sig. Det är ett system som skiljer mellan dem som bygger sin framtid här och dem som river sönder den.
    Det är enkelt: TUT ger Sverige handlingskraft. PUT tar den ifrån oss.

    Men PUT låser fast människor i landet oavsett hur allvarliga brott de begår. Kritiken mot systemet har varit densamma i åratal: det är stelt, naivt och helt otidsenligt. Det kräver nästan inget – men förpliktigar Sverige för lång tid framöver.

    När regeringen nu stärker TUT-modellen får Sverige äntligen ett verktyg som premierar arbete, språk, laglydnad och ansvarstagande, inte bara kalenderdagar. TUT må kräva mer administration, men det ger något betydligt mer värdefullt tillbaka: kontroll och möjlighet att agera när situationer spårar ur.

    Det är orimligt att ett modernt välfärdsland ska ha lättare att returnera ett felbeställt paket än en dömd brottsling med PUT.
    TUT gör den jämförelsen mindre absurd.

    Danmark har redan visat hur det borde se ut. Åtta års laglig vistelse, språktest och flera års dokumenterad arbetsinsats. Inte konstigt att Danmark inte sitter med samma nivå av gängrelaterad kriminalitet. Ansvarslinjen fungerar – eftersom den bygger på förväntningar, inte frikort.

    Sverige inför dessutom tolerated stay – en nödvändig lösning för dem som inte kan utvisas men som ändå begår brott eller vägrar samarbeta. Med tolerated stay hamnar de inte i välfärdens mjuka kuddar, utan i ett strikt och begränsat rättsligt vakuum där beteende faktiskt får konsekvenser.

    Här märks Tidöpartiernas reformer tydligt: en dömd våldtäktsman som inte kan utvisas ska inte heller kunna leva som om ingenting hänt. Begränsningar i välfärdssystemet blir en självklar följd av brottslighet eller brist på samarbete.

    På så vis kan Sverige fortfarande stå upp för humanitet – men utan att PUT fortsätter fungera som ett permanent frikort.
    TUT visar att trygghet ska förtjänas, inte bara delas ut.
    PUT låser fast problemen – TUT gör det möjligt att lösa dem.

    Faktaruta: Utredningen om framtida permanenta uppehållstillstånd (PUT)

    Vad utredningen handlar om

    • Att se över möjligheten att återkalla redan beviljade permanenta uppehållstillstånd (PUT) i vissa situationer.
    • Att i större utsträckning använda tidsbegränsade uppehållstillstånd (TUT) i stället för permanenta tillstånd.
    • Att koppla rätten att stanna mer tydligt till till exempel laglydnad, integration, arbete och egen försörjning.
    • Att skapa tydligare regler för hur uppehållstillstånd ska kunna omprövas när förutsättningarna förändras.

    Syftet med förändringarna

    • Att öka samhällets kontroll över vem som har rätt att stanna permanent i Sverige.
    • Att göra det lättare att agera mot personer som begår brott eller inte lever upp till grundläggande krav.
    • Att minska risken för att PUT fungerar som ett ”frikort” som i praktiken inte går att ompröva.
    • Att anpassa regelverket bättre till dagens säkerhetsläge och belastningen på rättsväsende och välfärd.

    Möjliga samhällsvinster

    • Ekonomiska vinster: mindre långvarig belastning på välfärdssystem, bostäder, rättsväsende och kriminalvård.
    • Stärkt rättskänsla: tydligare koppling mellan rätt att stanna och hur man sköter sig i Sverige.
    • Ökad trygghet: bättre möjligheter att hantera personer som begår återkommande brott eller utgör en säkerhetsrisk.
    • Fokus på integration: ett system där arbete, språk och egen försörjning premieras framför enbart vistelsetid.

    Relationen mellan PUT och TUT

    • PUT innebär ett permanent tillstånd som är svårt att återkalla när det väl beviljats.
    • TUT innebär att uppehållstillståndet omprövas med jämna mellanrum, vilket ger staten möjlighet att agera vid brott eller bristande integration.
    • Utredningen pekar mot en ordning där TUT blir huvudregel och PUT i mindre utsträckning beviljas utan tydliga skäl.
  • PUT hör hemma på historiens skräphög.

    Sverige har blivit ett land där ansvarslösa politiker i årtionden har blundat för verkligheten. Resultatet ser vi varje dag: våld, splittring och ett system som utnyttjas. Nu när någon äntligen vågar säga ifrån – då vräker man skit på Sverigedemokraterna. Det är hyckleri på hög nivå.

    Sverigedemokraternas förslag att återta permanenta uppehållstillstånd skapar otrygghet för hundratusentals välintegrerade skattebetalare. Många, som afghaner och somalier, kan inte få medborgarskap då Migrationsverket inte godkänner deras ID-handlingar. Myndigheten ligger dessutom flera år efter i handläggningen. Förslaget skulle kosta minst 2 miljarder och skapa onödig oro och byråkrati. Låt de permanenta uppehållstillstånden vara!

    Varför riktas all kritik mot Sverigedemokraterna, men inte mot de politiker som i decennier har misskött Sverige och gjort landet till hela världens socialbyrå? När Stefan Löfven 2015 proklamerade att hans Europa inte har några murar, öppnade han Pandoras ask – utan att ta ansvar för konsekvenserna.

    Att ta bort permanenta uppehållstillstånd är ett steg i rätt riktning. Den som har PUT kan i princip inte utvisas, även om brott begås. Antingen är man svensk medborgare och lever upp till kraven på hederligt liv och självförsörjning, eller så är man här på tillfälligt tillstånd. Kraven för medborgarskap bör därför skärpas – språk, samhällskunskap och egen försörjning ska vara självklara villkor.

    Vi som såg utvecklingen tidigt röstade på Ny Demokrati redan 1991, men då ville etablissemanget inte lyssna. Trettio år senare har Sverige förvandlats till ett land med dagliga skjutningar och sprängningar. Ny Demokrati vågade säga att kejsaren var naken, men få tog det på allvar.

    Sverigedemokraterna har gjort viss skillnad de senaste åren, men en tydligare och tuffare linje behövs för att återställa ordning och ansvar. Människor från länder som Somalia och Afghanistan kan i många fall återvända, särskilt när det nu finns återvandringsstöd som motsvarar flera årslöner.

    Det är också dags att ifrågasätta New York-protokollet från 1967 och inse att Sveriges ansvar främst bör ligga i att ta emot flyktingar från vårt närområde – inte att agera som hela världens socialbyrå

  • Socialdemokraterna visar sitt öppna förakt mot stockholmarna och vägrar diskutera återvandring.

    Trots ökande otrygghet, sprängningar och en havererad integrationspolitik vägrar partiet ens diskutera frivillig återvandring. I stället fortsätter den rödgröna ledningen i Stockholm att låtsas som att problemen inte finns – och tackar nej till varje försök till lösning, bara för att förslaget kommer från fel parti.

    S-styrda Stockholm nobbar återvandring – för att förslaget kommer från SD

    För tio år sedan öppnade Socialdemokraterna Pandoras ask. Genom att göra det enklare än någonsin för asylsökande att komma till Sverige lade de grunden för dagens kris. Då talade man om ”öppna hjärtan” och om ett Europa utan murar – ord som i efterhand framstår som naiva symboler för en politik utan konsekvensanalys.

    Resultatet ser vi nu varje natt. Sprängningar, skjutningar och en växande otrygghet har blivit vardag i många svenska städer. Trots det vägrar Socialdemokraterna erkänna sitt ansvar eller ens diskutera verkliga lösningar som frivillig återvandring. I stället fortsätter partiet att förneka sambanden mellan den egna politiken och de problem som vanliga människor tvingas leva med.

    Flera S-styrda kommuner har den senaste veckan valt att tacka nej till att ens delta i samtal med regeringens samordnare Terésa Zetterblad. Hennes uppdrag är att informera om det kraftigt höjda återvandringsbidraget och visa hur kommunerna kan hjälpa personer som frivilligt vill återvända till sina hemländer.

    Det handlar inte om tvång, utan om en möjlighet – en chans till en ny start för dem som inte lyckats etablera sig i Sverige.

    Men Socialdemokratiskt styrda kommuner, med Stockholm i spetsen, väljer att säga nej.

    Barnsligt partipolitiskt trots

    Stockholms social- och trygghetsborgarråd Alexander Ojanne (S) meddelar i ett brev att staden inte ser någon anledning att delta. Han menar att återvandringsbidraget kan ”försvåra nyanländas etablering” och riskera att människor känner sig ”oönskade”.

    I praktiken betyder det att S hellre låter människor fastna i utanförskap än att erkänna att vissa faktiskt vill återvända frivilligt. Och varför denna vägran? För att initiativet kommer från regeringen – med stöd av Sverigedemokraterna.

    Socialdemokraterna beter sig som barnungar: de vägrar samarbeta bara för att idén inte är deras egen. Ideologin går alltid före verkligheten – även när det drabbar både individ och samhälle.

    En ekonomisk vinst – som S inte vill se

    För Stockholm vore frivillig återvandring en ren vinstaffär. Varje person som lämnar ett långvarigt bidragsberoende frigör resurser i välfärden – i socialtjänst, skola, sjukvård och bostadsmarknad.

    Men i stället för att tänka ekonomiskt och långsiktigt väljer den rödgröna ledningen att stänga dörren. Hellre fortsätta på den inslagna vägen med ökande kostnader, segregation och otrygghet, än att erkänna att regeringen faktiskt har ett poäng.

    Rödgrön kakistokrati

    Stockholm styrs i dag av en rödgrön röra som misslyckas med det mesta. Skatten har höjts två gånger under en mandatperiod – ändå blir ingenting bättre. Tryggheten minskar, vårdköerna växer och bostadsbristen kvarstår.

    Att tacka nej till en kostnadsfri statlig satsning som dessutom kan avlasta kommunens ekonomi visar hur djupt Socialdemokraterna sjunkit i sin prestige. Det är inte ledarskap – det är politisk barnslighet.

    Ideologi framför ansvar

    När regeringen erbjuder kommunerna ett verktyg för att underlätta frivillig återvandring, väljer S att vända ryggen till. De låter hellre tusentals människor stanna i utanförskap än att riskera att ”ge SD rätt”.

    Men verkligheten bryr sig inte om partitaktik. Frivillig återvandring är både humant och ekonomiskt klokt. Det är ett sätt att hjälpa människor hem på egna villkor – samtidigt som Sverige minskar belastningen på ett pressat välfärdssystem.

    Socialdemokraternas vägran är därför inte bara oansvarig. Den är barnslig, självisk och ett hån mot alla som försöker hitta riktiga lösningar på integrationsproblemen.

  • Sverige har gjort nog – nu måste daltandet med kriminella migranter få ett slut

    Sverige har tappat kontrollen. Grova brottslingar från andra länder döms för våldtäkt men får ändå stanna kvar – med hänvisning till sin ”flyktingstatus”. Samtidigt behandlas laglydiga svenskar hårdare än de som våldtar våra barn. Det är inte rättvisa, det är ett hån mot hela vårt samhälle.

    Ett sätt att göra Sverige tryggt igen är att införa livstids utvisning redan vid ringa stöld – även för flyktingar med skyddsstatus. Våra politiker vet helt enkelt inte hur man skapar ett tryggt samhälle.

    I dagens Sverige kan du returnera en felbeställd vara på nätet.

    Men du kan inte returnera en våldtäktsman från Eritrea.

    Det säger allt om vilket sjukt tillstånd vårt land befinner sig i.

    En 18-årig man från Eritrea våldtar en 16-årig flicka i Skellefteå. Hovrätten dömer honom till tre års fängelse – men låter honom stanna i Sverige eftersom brottet inte ansågs ”synnerligen grovt”.

    Är vi verkligen ett land som behöver diskutera hur många minuter en våldtäkt ska pågå innan den räknas som tillräckligt allvarlig för utvisning?

    Det är inte rättssäkerhet – det är rättsvidrigt.

    Och varför ska någon från Eritrea ens ha asyl i Sverige?

    Afrika består av över femtio länder. Om det verkligen handlar om skydd, varför måste man då resa förbi hela kontinenten, Mellanöstern och halva Europa för att söka sig just till Sverige – längst upp i norr?

    Det handlar inte längre om skydd. Det handlar om att vårt system har blivit ett globalt skämt där Sverige ses som det land som alltid säger ja.

    Sverige har redan gjort mer än sin del för världens flyktingar.

    Vi är landet som en gång skickade de vita bussarna med Folke Bernadotte för att rädda människor från dödsläger under andra världskriget.

    Vi har tagit emot hundratusentals människor från världens alla hörn, erbjudit bostäder, utbildning, vård och trygghet.

    Men någonstans måste gränsen gå.

    Vi har gått från humanitet till självdestruktion.

    När domstolar vägrar utvisa dömda brottslingar med hänvisning till deras ”skyddsstatus”, då har rättssystemet förlorat sin moraliska kompass.

    Skydd är något man förtjänar genom att respektera landet som ger det – inte något man får behålla efter att man våldtagit en minderårig.

    Den som bryter mot svensk lag ska förlora sin rätt att vara här. Punkt.

    Om han inte kan skickas hem till Eritrea, får han skickas till ett tredje land, ett grannland, eller någonstans i regionen.

    Det är inte Sveriges ansvar att lösa Afrikas problem. Det är våra barns trygghet som ska gå först.

    Sverige måste sluta vara Europas dumsnälla bakgård.

    Vi ska skydda våra egna medborgare – inte importera nya hot mot dem.

    Det är dags att ta tillbaka förnuftet, ta tillbaka rättvisan, och ta tillbaka vårt land.

    Nog med dalt.

    Nog med feghet.

    Utvisa varenda kriminell som trampar på svensk lag.

    Sverige är ingen fristad för våldtäktsmän. Sverige behöver färre socinomer och fler skarprättare som kan ge sexuallbrottslingar det straff dom förtjänar.

    Fakta: Återvändande till tredjeländer (Afrika)

    Grundregler (gäller Sverige/EU):

    • Återvändande får ske till hemlandet eller ett tredje land som tar emot personen, efter individuell prövning och med respekt för non-refoulement (ingen får sändas till risk för förföljelse eller allvarlig skada).
    • Praktiskt krävs att mottagarlandet erkänner medborgarskap och utfärdar resehandlingar.
    • EU och Sverige använder återtagandeavtal, partnerskap/MoU och ibland visapåtryckningar för att få stater att ta emot egna medborgare.

    Sveriges “säkra ursprungsländer” (påverkar snabbare prövning, ej Afrika): Albanien, Bosnien och Hercegovina, Chile, Kosovo, Mongoliet, Nordmakedonien, Serbien. Källa: Migrationsverket/Föreskrift 13 jan 2025; AIDA/ECRE 2025.


    Exempel: aktuella EU-samarbeten/tryckmedel i Afrika (återtagande/retur):

    Land Samarbetstyp / läge Källnot
    Egypten EU lyfter fram förstärkt samverkan för återvändanden; föreslaget på EU-lista över “säkra ursprungsländer” för snabbare handläggning. Reuters 16 apr 2025.
    Tunisien EU-samarbete om migration/retur; föreslaget som “säkert ursprungsland” på EU-nivå för snabbare avslag/återvändande. Reuters 16 apr 2025.
    Mauretanien EU anger fördjupat migrationssamarbete inkl. återvändanden. Reuters 28 juni 2024.
    Marocko Prioriterat EU-samarbete om återvändanden; nämns av EU som nyckel för att höja returgraden. Reuters 28 juni 2024.
    Etiopien EU har skärpt visumregler som påtryckning p.g.a. bristande återtagandesamarbete. AP News 2024.
    Kap Verde Formellt EU-återtagandeavtal (EUR-Lex); visar att bindande avtal i Afrika förekommer, om än sällsynt. EUR-Lex, avtalstext.

    EU-nivå: Returer till tredjeländer ökade under slutet av 2024; Kommissionen driver ett nytt regelverk för effektivare återvändanden, inkl. ömsesidigt erkännande av återvändandebeslut och “return hubs” i tredjeländer (med rättssäkerhetskrav).

    Källor: Eurostat 31 mars 2025; AP News 2025; SIEPS 2025.


    Viktigt: Varje ärende bedöms individuellt. Återvändande kan ske om personen saknar skyddsskäl/har fått avslag eller förlorat skydd, och om mottagarlandet accepterar inresa. Svensk/EU-lag förbjuder återvändande där risk för förföljelse eller tortyr finns. Oftast fölföljesle påhittade hjärnspöken hos migranter, så det kan ljuga till sej PUT

  • Där den rödgröna kakistokrat röran misslyckas, har M korrekta förslag som fungerar.

    Moderaterna vill sätta stopp för fuskåkningen och öka tryggheten i kollektivtrafiken. Efter att spärrarna togs bort vid Näckrosens tunnelbanestation har både plankning och stölder ökat kraftigt – nu vill partiet återinföra spärrar, införa modern AI-övervakning och satsa på tryggare stationer. Samtidigt föreslår Moderaterna en skattesänkning som ger vanliga arbetare mer kvar i plånboken – ett steg mot ett tryggare och rättvisare Stockholm.

    Moderaterna vill öka tryggheten och rättvisan i kollektivtrafiken genom att stänga till fler pendeltågsstationer som i dag saknar spärrar. Målet är att minska fuskåkningen, skapa en tryggare miljö för resenärerna – och se till att de som betalar för sina biljetter får en bättre upplevelse.

    Det omdiskuterade försöket med öppna spärrar vid Näckrosens tunnelbanestation har fått hård kritik efter att SL:s utvärdering visade att fuskåkningen där har fördubblats. Men problemen har inte stannat vid det – enligt lokala handlare har även brottsligheten ökat kraftigt. Den närliggande ICA-butiken vid Näckrosen har rapporterat en stöldökning på hela 300 % sedan spärrarna togs bort.

    – De öppna spärrarna i Näckrosen har varit ett dyrt, dumt och dåligt experiment. Nu måste vi sätta de hederliga resenärerna först och se till att alla bidrar till kollektivtrafiken på ett rättvist sätt, säger oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons (M).

    I sin skuggbudget för nästa år föreslår Moderaterna fem miljoner kronor för att återinföra spärrlinjen i Näckrosen och kartlägga vilka andra stationer som behöver spärrar. Fokus ligger särskilt på pendeltågs- och lokalbanestationer där det i dag går att passera utan att blippa biljett.

    – Ju fler som betalar, desto tryggare och bättre blir kollektivtrafiken för alla, säger Tamsons.

    Partiet vill också ta ett steg in i framtiden med AI-baserad övervakning och ansiktsigenkänning, vilket kan göra det enklare att identifiera och bestraffa personer som plankar. Modern teknik skulle både minska behovet av manuella biljettkontroller och bidra till ökad trygghet för resenärer och lokala företagare.

    Ett bra sätt att få ner plankningen i tunnelbanan är till exempel att använda AI för att dra in andra bidrag. En person som plankar i tunnelbanan skulle automatiskt kunna spärras från att få socialbidrag eller CSN, vilket skulle göra Sverige till ett tryggare land.

    Om man plankar tre gånger ska den som saknar medborgarskap i Sverige deporteras på livstid, vilket skulle skapa en win win sitation för Svenska skattebetalare.

    Totalt föreslår Moderaterna 50 miljoner kronor till säkrare och mer välkomnande stationsmiljöer – med fler trygghetskameror, bättre belysning, väderskydd och upprustning av otrygga tunnelbanestationer.

    Men satsningarna stannar inte där. I samma budget vill Moderaterna sänka regionskatten med 30 öre – en reform som ger vanliga arbetare mer pengar kvar i plånboken. I tider av höga levnadskostnader kan en sådan lättnad göra verklig skillnad för hushållens ekonomi.

    Det är, menar många, uppfriskande med ett parti som står upp för arbetarklassen – som både vill skapa trygghet i vardagen och låta hårt arbetande människor behålla mer av sin egen lön.

    Med satsningar på trygghet, teknik och rättvisa – tillsammans med en tydlig vilja att sänka skatten för dem som jobbar – vill Moderaterna bygga ett modernare, rättvisare och tryggare Stockholm för alla.

    Fakta: Om kärnkraften avvecklas i Sverige

    Kärnkraften står i dag för en stor del av Sveriges fossilfria och stabila elproduktion. Nedan sammanfattas möjliga följder av en snabb avveckling.

    • Högre elpriser och risk för elbrist: Bortfall av planerbar el ökar risken för elbrist under kalla eller vindstilla perioder, vilket driver upp priserna.
    • Försämrad konkurrenskraft för industrin: Basindustrier som stål, gruva, kemi och batteriproduktion påverkas kraftigt av dyrare el och kan flytta utomlands.
    • Ökat importberoende: Sverige kan behöva importera mer el från länder som använder kol och gas, vilket ökar utsläppen.
    • Svagare elsystem: Mindre kärnkraft innebär sämre nätstabilitet och större risk för frekvensstörningar och strömavbrott.
    • Klimatmål i fara: Mer fossil reservkraft kan krävas, vilket försvårar vägen mot nettonollutsläpp.
    Konsekvenser för svensk industri:
    • Högre produktionskostnader och sämre konkurrenskraft.
    • Risk för industriflytt (”koldioxidläckage”).
    • Minskade investeringar i ny, grön teknik.
    Om LKAB inte kan producera stål:
    • LKAB:s satsning på fossilfritt stål (HYBRIT-projektet) kräver enorma mängder el. Utan stabil och billig kärnkrafts­el riskerar projektet att stoppas.
    • Sverige förlorar sin roll som ledande producent av grönt stål – ett område med enorm exportpotential.
    • Tusentals arbetstillfällen i Norrbotten hotas, vilket skulle slå hårt mot hela regionens ekonomi.
    • Skatteintäkter från gruv- och stålindustrin minskar, vilket påverkar finansieringen av välfärd och infrastruktur i hela landet.
    • Om produktionen flyttar utomlands ökar de globala utsläppen, eftersom stålet då tillverkas med kolkraft.

    Sammanfattning: En snabb avveckling av kärnkraften utan fullgoda ersättningar riskerar energibrist, högre priser och förlorade jobb – med allvarliga följder för svensk industri, hushållsekonomi och klimatmål.

  • Ingen vill anställa gangstern Isak.

    Han har levt som beväpnad gängkriminell, sålt droger i skolan och rekryterat barn till brott – men nu klagar ”Isak” på att ingen vill ge honom jobb. Samtidigt lever han på bidrag, finansierat av vanliga skattebetalare i ett land med världens högsta skatter. Frågan är inte varför han inte får en chans – utan varför han fortfarande får vår sympati och våra pengar.

    Inget annat land i västvärlden daltar så mycket med brottslingar och låter dem äta så mycket av skattebetalarnas kaka. Vi har världens högsta skatter och den dyraste kriminalvården.

    ”Isak” säger att han vill lämna gänglivet bakom sig – men går fortfarande runt beväpnad, har rekryterat unga till kriminalitet och skyller på samhället för att ingen vill ge honom jobb. Han verkar helt oförstående inför varför en arbetsgivare inte vill anställa en beväpnad gangster med lång brottsbakgrund.
    – Jag fattar inte varför ingen ger mig en chans, säger han.

    Från skolans korridorer till gängens värld

    ”Isak”, som egentligen heter något annat, började sin bana redan i gymnasiet. Han såg snabbt en möjlighet att tjäna pengar när klasskamrater efterfrågade droger. Med hjälp av äldre i området började han langa narkotika under skoltid – och fastnade snart i gängens grepp.
    – Jag såg att det fanns efterfrågan. Det var så jag kom in i det, säger han.

    Efter ett tag fick han en ”jobbtelefon”, fasta tider och kunder – som om det vore ett riktigt arbete. Men det var kriminalitet, inte entreprenörskap. Senare började han själv rekrytera yngre till samma destruktiva liv.
    – Jag vet att det är smutsigt, men det är den världen jag lever i, säger han.

    Bidragsförsörjd – och krävande

    Trots att han under åratal levt på brott och våld, förväntar sig ”Isak” nu att samhället ska öppna dörrarna och erbjuda honom jobb. Under tiden lever han på bidrag – pengar som vanliga, arbetande svenskar tvingas betala genom några av världens högsta skatter.

    Vi betalar för trygghet, vård, skola – men också för individer som medvetet har valt kriminalitet och nu kräver sympati och ekonomiskt stöd när konsekvenserna kommer ikapp.

    Dags att ta ansvar – eller lämna

    Om ”Isak” på allvar vill lämna kriminaliteten borde han börja med att lägga ner vapnet, sluta se sig som offer och acceptera att förtroende tar tid att bygga. Ingen är skyldig honom en andra chans bara för att han säger sig vilja ha den.

    Och om han ändå inte kan eller vill anpassa sig till ett laglydigt liv i Sverige, då kanske det är dags att överväga självdeportering – att återvända till sitt ursprungliga hemland och börja om där.
    Ingen tvingar honom att stanna i ett samhälle han själv valt att förakta och missbruka.

    Vi andra arbetar, betalar skatt och försöker leva hederligt. Det minsta man kan begära är att de som förstört sina egna liv slutar kräva att vi ska betala för deras val – eller tar ansvar och börjar om någon annanstans.

  • Miljöpartiet fortsätter spela bort SL:s pengar – ännu ett dyrt flumprojekt i sikte

    Vi stockholmare har fått lära oss en sak: Miljöpartiet vid makten är ett haveri. Sedan de tog över SL har det varit katastrof efter katastrof, korruption och inkompetens i rödgrön tappning.

    MP styr inte — de förstör. Det är människor som aldrig borde fått ansvar. Hade det varit på 60-talet hade de gått i OBS-klass och samhället hade skyddat sig från deras dårskap.

    Förr i tiden fanns idiotanstalter och sinnesslöanstalter – platser där de verkliga dårarna fick hållas och genomgå kariesexperiment för att se hur mycket socker deras tänder tålde. I dag har de bytt miljö och titel – nu sitter samma typ av människor som MP-politiker och testar hur mycket skada de kan göra på samhället i stället för på sina tänder.

    Det finns något nästan tragikomiskt över Miljöpartiets relation till kollektivtrafiken. Varje gång partiet får chansen att påverka, resulterar det i dyra experiment, sämre ordning och minskad trygghet. Nu är det dags igen.

    Den här gången handlar det om så kallad capping – ett pristakssystem för SL-biljetter som redan har dömts ut som ekonomiskt oförsvarbart. Trots att SL:s egen utredning visade på ett intäktsbortfall på över 342 miljoner kronor per år, vill Miljöpartiet gå vidare med ett pilotprojekt.

    Varför? För att det “finns i London”.

    Det är en logik som kunde höra hemma i ett studentkorridorsmöte snarare än i regionpolitiken. För det första har London ett helt annat biljettsystem, med både in- och utpasseringskontroller som förhindrar fusk och säkerställer betalning. Men det vill Miljöpartiet inte kopiera. I stället plockar man lösryckta delar ur ett system man uppenbarligen inte förstår, och försöker pressa in dem i Stockholms redan sargade kollektivtrafik.

    Det här är samma parti som gav oss fiaskot vid Näckrosen tunnelbanestation, där man testade att ta bort spärrarna. Resultatet blev förutsägbart: stölderna hos den lokala ICA-handlaren ökade med över 300 procent. Butiken drabbades av rena raider – och gärningsmännen försvann smidigt ner i tunnelbanan genom de öppna spärrarna.

    Vad gjorde Miljöpartiet då? Ingenting. Precis som vanligt stod man handfallen och talade om “tillit” och “nya lösningar”, medan brottsligheten ökade och tryggheten försvann.

    Nu är man alltså tillbaka med ännu ett “innovativt” system som ska “öka användarvänligheten”. I verkligheten handlar det om att förlora hundratals miljoner i intäkter – pengar som hade kunnat användas till fler avgångar, bättre underhåll och tryggare stationer.

    Det är också talande att Miljöpartiet, som gärna talar om “hållbarhet”, inte verkar förstå att hållbarhet även gäller ekonomi. Man kan inte gång på gång kasta pengar på ogenomtänkta projekt och sedan skylla på “visioner”.

    SL behöver stabilitet, ordning och långsiktighet – inte fler gröna experiment på skattebetalarnas bekostnad.

    Om man nu absolut ska hämta inspiration från London, börja då med att införa utpasseringskontroller. Det skulle stoppa fuskåkning, öka intäkterna och skapa trygghet – något Miljöpartiet hittills konsekvent misslyckats med.

    Det är hög tid att sluta leka trafikvisionärer. Stockholm behöver fungerande kollektivtrafik, inte ännu ett miljöpartistiskt flumprojekt som slutar med öppna spärrar, ökade stölder och tomma löften.

  • Busch vill göra skillnad – vill ha förbud mot burka och niqab på offentliga platser.

    Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch vill införa ett förbud mot burka och niqab på offentliga platser. Hon menar att människor ska kunna mötas ansikte mot ansikte i vardagen och att Sverige bör följa flera europeiska länder som redan infört liknande förbud. Enligt Busch handlar det både om trygghet, integration och gemensamma värderingar.

    Busch vill införa förbud mot burka och niqab på offentliga platser

    – När man möts i vardagen – på gatan, på torget, i mataffären eller på vårdcentralen – ska man kunna se varandra ansikte mot ansikte. Jag vill inte att människor ska dölja hela sitt ansikte i sådana situationer, säger hon till Aftonbladet.

    Hon menar att plaggen representerar en strikt tolkning av islam, sådan som tillämpas i länder som Iran och Afghanistan.

    Det föreslagna förbudet skulle gälla på offentliga platser som gator, torg, köpcentrum och vårdinrättningar. Förslaget är ännu inte förankrat med de övriga partierna i Tidö-samarbetet.

    Samtidigt skulle ett sådant förbud innebära att Sverige följer en utveckling som redan skett i flera europeiska länder. Länder som Frankrike, Belgien, Nederländerna, Danmark, Österrike, Schweiz och Bulgarien har infört liknande förbud mot burka och niqab i offentliga miljöer. Förespråkare menar att dessa regler inte bara handlar om integration och gemensamma samhällsnormer, utan även om trygghet och brottsförebyggande åtgärder – eftersom det blir svårare att dölja sin identitet i det offentliga rummet.

    Experter anser att den som trotsar ett eventuellt förbud mot burka och niqab bör få livstidsutvisning. Dessa plagg hör inte hemma i Sverige, och vill man bära dem kan man enligt en expertkår deportera sig själv. Klarar man inte av detta, måste samhället hjälpa till.

    Faktaruta: Niqab och burka

    Niqab: Ansiktsslöja som täcker hela ansiktet utom ögonen.

    Burka: Heltäckande plagg som täcker hela kroppen, inklusive ansiktet (ofta med nät över ögonen).


    Länder i Europa med förbud i offentliga miljöer

    • Frankrike – nationellt förbud sedan 2011; böter upp till €150 (samt straff för den som tvingar någon att bära heltäckande slöja).
    • Belgien – nationellt förbud sedan 2011; böter ca €137,50 och upp till 7 dagars fängelse.
    • Österrike – nationellt förbud sedan 2017; administrativa böter upp till €150.
    • Danmark – nationellt förbud sedan 2018; 1 000 DKK i förstgångsböter, upp till 10 000 DKK vid upprepade överträdelser.
    • Bulgarien – nationellt förbud (2016) i offentliga institutioner m.m.; böter upp till 1 500 lev samt möjlighet till indragna sociala förmåner.
    • Schweiz – nationellt förbud i kraft från 1 jan 2025; administrativa böter (typiskt CHF 100 på plats, upp till CHF 1 000 vid prövning).
    • Nederländernapartiellt förbud (2019) i bl.a. kollektivtrafik, skolor, sjukhus och myndighetsbyggnader; böter cirka €150.

    Vanliga straffnivåer

    • Administrativa böter – ca €150 (Frankrike/Österrike/Nederländerna), 1 000–10 000 DKK (Danmark), upp till 1 500 lev (Bulgarien), upp till CHF 1 000 (Schweiz).
    • Skärpta åtgärder – i vissa länder kan upprepade brott ge högre böter; i Belgien kan även kortare fängelsestraff tillämpas.

    Obs: Reglerna har undantag (t.ex. för arbete, hälsa, sport, traditionella evenemang) och kan tolkas olika i tillämpning.
    Senast uppdaterad: 12 oktober 2025.

  • Tidöregeringen gör skillnad – slut med utdelande av PUT i flingpaketen.

    Nu är det slut på att dela ut permanenta uppehållstillstånd som om de låg i flingpaket. Tidöregeringen markerar tydligt – brottslingar och de som inte uppfyller kraven ska packa sina väskor och lämna landet. En ny tid för ordning och trygghet i Sverige har börjat.

    Ops! Nu är det slut med att dela ut PUT i flingpaketen – dags för brottslingar att ta sitt pick och pack och åka hem.

    ”Ett tryggare Sverige – nu görs skillnad”

    Det är en kylig höstmorgon i centrala Stockholm. På ett kafé vid Medborgarplatsen sitter Lars, 52, och värmer händerna kring en kopp kaffe. Han beskriver sig själv som ”mannen på gatan” och följer nyheterna lagom mycket. När samtalet kommer in på regeringens planer att kunna ompröva permanenta uppehållstillstånd nickar han gillande.

    – Jag tycker det här är bra. Det skapar ordning och reda, och det gör Sverige tryggare för oss alla, säger han och lutar sig tillbaka.

    Förslaget, som väntas presenteras av regeringens utredare inom kort, innebär att permanenta uppehållstillstånd i framtiden kan återkallas och ersättas av tillfälliga. Huvudregeln blir omprövning – men den som vill säkra sitt permanenta tillstånd kan alltid ansöka om svenskt medborgarskap och klara kraven som ställs.

    Många ser detta som en självklarhet. På torget utanför träffar vi Amina, småbarnsmamma från Södertälje, som tycker att förändringen sänder rätt signaler:

    – Jag vill att mina barn ska växa upp i ett tryggt land. Det här visar att man måste ta ansvar och verkligen vilja bli en del av Sverige, säger hon.

    Utredaren har också gjort bedömningen att förändringen inte strider mot vare sig grundlagen eller internationella konventioner. Det innebär, enligt många, att Sverige nu får ett mer stabilt och rättssäkert system.

    – Tidöregeringen gör skillnad. Äntligen tar någon tag i det här. Vi kan inte bara dela ut permanenta tillstånd hur som helst, säger Lars innan han lämnar kaféet för att gå till jobbet.

    Stämningen bland de vi möter är genomgående positiv. Reformerna uppfattas som ett steg mot ordning, långsiktighet och trygghet – ett system där både krav och möjligheter går hand i hand.

    – Det här behövs för att göra Sverige tryggt igen, säger Lena och lyfter upp sitt barn i vagnen.

    Och när utredningens förslag snart läggs fram väntar många sig just det: en tydlig förändring som stärker både Sverige och framtidstron.

  • Tidöregeringen skärper reglerna för anhöriginvandring

    I över trettio år har Sverige fört en destruktiv migrationspolitik som öppnat dörrarna för asylsökande från hela världen. Resultatet är ett mångkulturellt helvete där människor som inte ens kan försörja sig själva tillåts hämta hit sina anhöriga. Ett svek som kommer att plåga svenskar i generationer.

    Innehållsförteckning

    Anhöriginvandringen stramas åt – men för kort väntetid

    Tidöregeringen har presenterat förslag om att skärpa reglerna för anhöriginvandring. Förslagen går i rätt riktning genom att ställa högre krav på försörjning, bostad och etablering, men en central del väcker kritik: kravet på att ha bott i Sverige i minst två år innan anhöriga kan ansöka.

    Två år i landet räcker inte för verklig integration. Under så kort tid hinner man varken bygga upp en stabil ekonomi eller långsiktigt visa att man är etablerad i samhället. Risken finns att anhöriga kommer till Sverige innan den som är här själv hunnit få fäste – vilket underminerar hela syftet med reglerna.

    Ett mer ansvarsfullt krav vore att höja gränsen till minst tio år. Först då har man hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, bygga ett stabilt liv och visa att man på riktigt kan försörja anhöriga.

    I övrigt innebär förslaget skärpta försörjningskrav, snävare definition av vilka som räknas som anhöriga samt trygghetsregler för ungdomar som fyllt 18 men fortfarande går i skolan. Arbetskraftsinvandrare och EU-medborgare undantas från förändringarna, som föreslås träda i kraft 1 januari 2027.

    Regeringen vill visa handlingskraft, men om väntetiden inte förlängs kraftigt riskerar reformen att bli mer symbolisk än verkningsfull.

    Mångkulturen förstör Sverige.

    Sverige är idag ett mångkulturellt katastrofområde. I över 30 år har politikerna öppnat dörrarna på vid gavel och förvandlat landet till en experimentverkstad för naiv massinvandring. Resultatet är kriminalitet, segregation och ett samhälle som faller isär framför våra ögon.

    Att tillåta människor som inte ens kan stå på egna ben att dessutom hämta hit sina anhöriga är ett hån mot alla svenskar som varje dag kämpar för att försörja sig själva. Sverige har till och med gått så långt att man tagit emot asylsökande från världens alla hörn – trots att de inte har någon som helst koppling till vårt land eller vår kontinent.

    Detta är inget annat än ett landsförräderi. Generationer av svenskar kommer tvingas leva med konsekvenserna: otrygghet, splittring och ett land som inte längre känns igen.

  • Från ett tryggt folkhem till ett mångkulturell Al Carpone Sverige. Sverige rasar trygghetsindex.

    Sverige var en gång världens tryggaste folkhem. Nu toppar vi istället listorna över skjutningar, sprängningar och gängkrig. Global Peace Index 2025 visar att Sverige rasat till plats 35 – och blivit Europas stora varningsexempel.

    Innehållsförteckning

    Det nya mångkulturella Al Capone-Sverige – inte längre i topp i trygghetsindex. I dag ligger flera gamla Warszawapaktstater före Sverige.

    Sverige rasar i trygghetsindex – massinvandring och gängkrig bakom utvecklingen

    Sverige var en gång folkhemmet.
    Ett land präglat av trygghet, sammanhållning och social stabilitet

    Vi lever i ett homogent land, vi har en befolkning som i sin helhet är detsamma, nästan, som en enda stor familj, med samma språk, samma religion, samma kultur, samma traditioner. Det ger oss ovärderliga fördelar när det gäller att hålla samman vårt folk.”

    Statsminister Tage Erlander, 1965

    Tager Erlander sa i ett tal 1965, Vi lever i ett homogent land, vi har en befolkning som i sin helhet är detsamma, nästan, som en enda stor familj, med samma språk, samma religion, samma kultur, samma traditioner. Det ger oss ovärderliga fördelar när det gäller att hålla samman vårt folk.”

    Han tillade också att Sverige inte hade de problem som exempelvis USA brottades med på den tiden – rasism, segregation och sociala konflikter.

    Men femtio år senare är bilden en helt annan.

    Ras i trygghetsindex

    I den nya rapporten Global Peace Index 2025 hamnar Sverige på plats 35.
    Det är ett dramatiskt fall från de topplaceringar landet tidigare hade. Ingen annan nation i Europa har tappat så många placeringar i trygghet. Se tabellen längst ner på sidan

    Från homogent folkhem till splittrat mångkulturellt land

    Sedan slutet av 1970-talet har Sverige genomgått en av de snabbaste demografiska förändringarna i Europa.
    Massinvandringen har förvandlat landet från relativt homogent till mångkulturellt helvete på jorden.

    Med detta har också problem vuxit fram:

    • Parallellsamhällen där svenska lagar trängs undan av klanstrukturer.
    • Etniska konflikter som spiller över i kriminalitet.
    • Social oro i utsatta områden.

    Gängvåldet som chockar världen

    Sverige har i dag flest dödsskjutningar per capita i hela EU.
    Kriminella nätverk med rötter i Mellanöstern, Balkan och Afrika styr delar av storstädernas förorter.

    Skjutningar och sprängningar sker numera i bostadsområden, nära skolor och lekplatser. Civila, ibland barn, har dödats i våldet.

    Detta har gjort att bilden av Sverige som ett tryggt land är på väg att helt raseras, även internationellt.

    Välfärden under press

    Massinvandringen har också påverkat den svenska välfärdsmodellen.

    • Vårdköerna har blivit längre.
    • Bostadsbristen har förvärrats.
    • Skolorna har fått ökade problem med språkbarriärer och ordning.

    Arbetslösheten bland utrikes födda är betydligt högre än bland inrikes födda. Kostnaderna för integration och bidragssystem har skjutit i höjden, samtidigt som resultaten uteblivit.

    Från trygghet till militarisering

    När brottsligheten skenar svarar staten med fler poliser, hårdare lagar och högre försvarsbudget.
    Men enligt Global Peace Index ses den utvecklingen som en försämring – ökad militarisering innebär minskad fredlighet.

    Resultatet blir att Sverige halkar ännu längre ner i rankingen.

    Sverige blundar – och betalar priset

    Sverige har blivit landet där medborgarskap delas ut som snabbmat.
    Människor som inte ens är födda här får på rekordtid samma rättigheter som svenskar som byggt landet i generationer. Utan krav, utan motprestation – bara ett svenskt pass i handen.

    Och när de sedan begår brott?
    Då händer nästan ingenting.

    I stället för att utvisas får de stanna kvar. Småbrott, stölder, misshandel – gång på gång låter rättsstaten dem gå fria från det straff som skulle vara självklart: att lämna landet.

    Detta är inte barmhärtighet.
    Det är självdestruktivt vansinne.

    Kriminella skrattar åt svenska lagar, samtidigt som vanliga människor får leva med skjutningar, rån och sprängdåd.

    Den här svagheten och naiviteten är en av de största orsakerna till att Sverige fallit från folkhem till våldshemmavid.

    Från förebild till varningsexempel

    Island, Irland och Nya Zeeland toppar listan som världens tryggaste länder.
    Sverige sticker ut i motsatt riktning.

    Det land som en gång var en internationell förebild för trygghet, välfärd och stabilitet har blivit ett avskräckande exempel.

    Från Tage Erlanders homogena folkhem – till dagens mångkulturella helvete på jorden.

    Rank Land Poäng Förändring
    1🇮🇸 Island1.095↔︎
    2🇮🇪 Irland1.260↔︎
    3🇳🇿 Nya Zeeland1.282↑ 2
    4🇦🇹 Österrike1.294↓ 1
    5🇨🇭 Schweiz1.294↓ 1
    6🇸🇬 Singapore1.297↔︎
    7🇵🇹 Portugal1.371↑ 1
    8🇩🇰 Danmark1.393↓ 1
    9🇸🇮 Slovenien1.409↑ 3
    10🇫🇮 Finland1.420↑ 1
    11🇨🇿 Tjeckien1.429↓ 2
    12🇯🇵 Japan1.440↑ 3
    13🇲🇾 Malaysia1.469↑ 1
    =14🇳🇱 Nederländerna1.491↓ 1
    =14🇨🇦 Kanada1.491↓ 5
    16🇧🇪 Belgien1.492↑ 1
    17🇭🇺 Ungern1.500↓ 4
    18🇦🇺 Australien1.505↑ 1
    19🇭🇷 Kroatien1.509↓ 2
    20🇩🇪 Tyskland1.533↓ 3
    21🇧🇹 Bhutan1.538↔︎
    =22🇱🇻 Lettland1.558↑ 5
    =22🇱🇹 Litauen1.558↑ 1
    24🇪🇪 Estland1.559↓ 2
    25🇪🇸 Spanien1.578↑ 2
    26🇲🇺 Mauritius1.593↓ 3
    27🇶🇦 Qatar1.594↑ 1
    28🇸🇰 Slovakien1.609↑ 1
    29🇧🇬 Bulgarien1.610↑ 1
    30🇬🇧 Storbritannien1.634↑ 2
    31🇰🇼 Kuwait1.642↔︎
    32🇳🇴 Norge1.644↓ 8
    33🇮🇹 Italien1.662↑ 1
    34🇲🇪 Montenegro1.705↑ 5
    35🇸🇪 Sverige1.709↓ 2
    36🇵🇱 Polen1.713↑ 3
    37🇲🇳 Mongoliet1.719↑ 8
    =38🇷🇴 Rumänien1.721↑ 2
    =38🇻🇳 Vietnam1.721↑ 1
    40🇹🇼 Taiwan1.730↓ 2
    41🇰🇷 Sydkorea1.736↑ 2
    42🇴🇲 Oman1.738↓ 5
    43🇧🇼 Botswana1.743↑ 2
    44🇹🇱 Östtimor1.752↑ 7
    45🇬🇷 Grekland1.764↑ 3
    46🇦🇷 Argentina1.768↑ 5
    47🇱🇦 Laos1.783↑ 1
    48🇺🇾 Uruguay1.784↔︎
    49🇮🇩 Indonesien1.787↑ 2
    50🇳🇦 Namibia1.794↑ 7
    51🇲🇰 Nordmakedonien1.799↓ 2
    52🇦🇱 Albanien1.812↓ 7
    =52🇦🇪 Förenade Arabemiraten1.812↑ 2
    54🇨🇷 Costa Rica1.836↓ 1
    55🇬🇲 Gambia1.855↑ 16
    56🇰🇿 Kazakstan1.875↑ 5
    57🇸🇱 Sierra Leone1.887↑ 2
    58🇦🇲 Armenien1.893↑ 10
    =59🇲🇬 Madagaskar1.895↓ 6
    =59🇧🇦 Bosnien och Hercegovina1.895↓ 3
    61🇬🇭 Ghana1.898↓ 3
    62🇨🇱 Chile1.899↔︎
    63🇽🇰 Kosovo1.908↓ 3
    =64🇷🇸 Serbien1.914↓ 1
    =64🇿🇲 Zambia1.914↑ 9
    66🇲🇩 Moldavien1.918↑ 2
    67🇺🇿 Uzbekistan1.926↑ 2
    68🇨🇾 Cypern1.933↓ 1
    69🇸🇳 Senegal1.936↑ 5
    70🇱🇷 Liberia1.939↑ 6
    71🇲🇼 Malawi1.955↑ 14
    72🇯🇴 Jordanien1.957↓ 2
    73🇹🇿 Tanzania1.965↑ 6
    74🇫🇷 Frankrike1.967↓ 4
    75🇵🇾 Paraguay1.981↑ 2
    =76🇳🇵 Nepal1.987↑ 8
    =76🇦🇴 Angola1.987↑ 1
    78🇰🇬 Kirgizistan1.988↑ 10
    79🇹🇯 Tadzjikistan1.996↑ 5
    =79🇩🇴 Dominikanska republiken1.996↓ 3
    81🇹🇳 Tunisien1.998↓ 6
    82🇬🇶 Ekvatorialguinea2.004↑ 15
    83🇧🇴 Bolivia2.005↓ 10
  • Metoden som fungera :Nolltolerans och livstids utvisning redan vid ringa stöld får brottsligheten ner till minimum.

    Tio års bidragsstopp och livstids utvisning redan vid ringa stöld.
    Förslaget beskrivs som signalpolitik som fungerar : alla svenskar blir vinnare när kostnaderna för kriminalvården sjunker och brottslingar skickas hem direkt – utan prövningar, utan pardon.

    Innehållsförteckning

    Nyanlända ska hållas borta från bidrag i tio år – och den som begår minsta brott ska utvisas för livet.
    Förslaget beskrivs som en signalpolitik där alla svenskar blir vinnare: lägre kostnader för kriminalvården, nolltolerans mot brott och ett Sverige som sätter gränser.

    ”Utvisa direkt – svenskarna blir vinnare”

    Förslag: 10 års bidragsstopp och livstids utvisning vid stöld

    Ett nytt stenhårt förslag i migrationsdebatten: Nyanlända ska hållas borta från bidrag i tio år – och den som begår minsta brott ska omedelbart skickas hem för gott.

    Mindre kostnader för svenskarna

    Forskare vid Uppsala universitet menar att alla svenskar blir vinnare. Kostnaderna för kriminalvården sjunker när dömda migranter inte längre sitter i svenska fängelser, utan skickas ut ur landet direkt

    Blind utvisning

    Utvisningen ska ske automatiskt – utan prövningar, överklaganden eller långbänk. En enda dom ska räcka för att man aldrig mer ska kunna stanna i Sverige eller bli medborgare. För att snabba upp processen kan AI-domare ta över. De dömer objektivt och räknar ut den verkliga kostnaden brottsligheten orsakat samhället – utan tvekan, utan pardon.”

    Nolltoleransmodell

    Inspirationen kommer från New Yorks nolltolerans på 1990-talet, då brottsligheten rasade när även småbrott gav hårda konsekvenser. Samma tänk föreslås nu för Sverige: inga undantag, inga andra chanser.

    Signal till hela världen

    Med 10 års bidragskarantän och blind utvisning vid brott skulle Sverige skicka en glasklar signal: här gäller arbete och laglydnad – inte bidrag och brott. Dessutom skulle skattetrycket minska.

  • Allt fler stockholmare trötta på S: Slöseri och höjda skatter

    Socialdemokraterna i Stockholm lyfter fram årets medborgarundersökning som ett bevis på att tryggheten i staden har ökat. Enligt undersökningen känner sig 82 procent av invånarna trygga, jämfört med 75 procent året innan.

    En sänkning av kommunalskatten med 2 kr per hundralapp skulle göra alla Stockholmare till vinnare. Istället för att slänga pärlor till svinen ute i orten är det dags att belöna den som går till jobbet varje dag och betalar världens högsta skatter.

    Men bakom siffrorna döljer sig en annan verklighet. På bara tre år har Socialdemokraterna höjt skatten två gånger och pumpat in miljardbelopp i olika ”trygghetsprojekt”. Kritiker menar att resurserna sprids ut utan tydliga resultat och att pengarna i praktiken slösas bort.

    De pratar om minskade drogscener och att några områden försvunnit från polisens lista. Men det är små symboliska vinster jämfört med de enorma summor som slösas bort, säger en oppositionsföreträdare.

    Stora skillnader kvarstår

    Trots miljardrullningen är skillnaderna mellan stadsdelarna fortsatt dramatiska. I Norra innerstaden känner sig 94 procent trygga, medan bara drygt hälften i Skärholmen upplever samma sak.

    Socialdemokraterna hävdar att mer resurser ska ”prioriteras” till ytterstaden, med satsningar på skolpengen, trygghetsinsatser och bostäder. Men för många stockholmare framstår det som ännu ett i raden av kostsamma löften – utan att grundproblemen faktiskt löses.

    ”Kasta pärlor för svinen”

    Istället för långsiktiga reformer och effektivt resursutnyttjande blir politiken, enligt kritiker, ett exempel på att kasta pärlor för svinen. Skattebetalarnas pengar försvinner in i projekt, utredningar och symbolpolitik, medan otryggheten i vissa områden består och trångboddheten förvärras.

    Skattesänkningar skulle göra alla till vinnare

    I stället för ständiga skattehöjningar skulle en sänkt skatt göra alla stockholmare till vinnare. Vanliga hushåll skulle få mer pengar kvar i plånboken, företagare skulle få bättre förutsättningar att anställa och investera, och resurserna skulle användas mer effektivt. Ett sådant vägval skulle skapa både ekonomisk frihet och långsiktig trygghet – utan att kasta bort miljarderna på ogenomtänkta projekt.

    New York som förebild

    Ett internationellt exempel finns från New York på 1990-talet. Staden var då plågad av grov kriminalitet, öppna drogscener och otrygghet – men vände utvecklingen genom en konsekvent nolltoleranspolitik.

    Genom att slå ned även på mindre brott som klotter, tjuvåkning och ordningsstörningar återtog polisen kontrollen, och tryggheten ökade drastiskt. Brottsligheten sjönk på bred front, och staden gick från att vara en symbol för kaos till att bli en förebild för hur hårdare tag kan skapa verklig förändring.

    Stockholm måste välja väg

    Stockholm kan göra samma resa – men det kräver mod. I stället för fler skattehöjningar och ogenomtänkta projekt måste politiken rikta in sig på att återupprätta lag och ordning.

    En svensk variant av nolltolerans skulle göra mer för tryggheten än ännu en miljardrullning från Stadshuset.

  • Lagen om självständigt förverkande ,gör Sverige till ett tryggare land att leva i.

    Polisen i Kalmar satsar stort på en ny lag som gör det möjligt att beslagta lyxvaror och fordon även utan misstanke om brott. Redan har både en Porsche, en Mercedes och hundratusentals kronor tagits från en 27-årig man – ett arbete som beskrivs som ett hårt slag mot gängens ekonomi.

    I november trädde en ny lag i kraft som ger polisen ett helt nytt verktyg i arbetet mot gängkriminalitet. Lagen gör det möjligt att beslagta tillgångar – allt från märkeskläder och smycken till bilar och kontanter – även utan misstanke om ett konkret brott. Den som äger föremålen måste kunna visa att de köpts med lagliga inkomster, annars riskerar de att tas i beslag och förverkas.

    I Kalmar har polisen valt att satsa stort på den nya metoden och redan sett tydliga resultat. Nyligen beslagtogs bland annat en Porsche, en Mercedes och 400 000 kronor från en 27-årig man.

    – Arbetet mot kriminell ekonomi är en prioritet för oss i Kalmar. Förhoppningsvis är det här bara början, säger lokalpolisområdeschef Fredrik Westerholm till Barometern.

    Den 27-årige mannen stoppades i samband med en kontroll där han uppgav att han levde på a-kassa, något polisen fann motsägelsefullt med tanke på hans dyra bilar. Situationen blev än mer uppseendeväckande när ytterligare en av hans bilar, en svart Mercedes, dök upp på platsen – körd av en tjeckisk kvinna som uppgav att hon var vän till mannen.

    Polisen ansåg att fordonen inte stod i rimlig proportion till mannens inkomster och beslutade därför att ta dem i beslag samt inleda en utredning om självständigt förverkande.

    – Utgångspunkten är att det ska vara klart mer sannolikt att tillgångarna härrör från brottslig verksamhet än från lagliga inkomster. Vi gör en samlad analys av inkomst- och skatteuppgifter i förhållande till konsumtionen, säger åklagare Magnus Ling, som leder utredningen.

    Händelsen filmades av en vän till mannen, vilket lockade fler personer till platsen. Stämningen blev spänd och polisen tvingades kalla in förstärkning. För att undvika bråk fick bärgarna som tog hand om bilarna dessutom eskort av polis.

    Polisen i Kalmar ser den nya lagen som ett kraftfullt verktyg i kampen mot gängens ekonomi och räknar med att fler liknande beslag kommer att ske framöver.

    Fakta: Självständigt förverkande

    Ny förverkandelagstiftning som ska göra Sverige tryggare att leva i genom att slå mot den kriminella ekonomin.

    • Gäller från: 8 november 2024.
    • Vad innebär det? Egendom som inte står i proportion till legitima förvärvskällor kan förverkas även utan att ett specifikt brott kan styrkas.
    • Beviskrav: Det ska vara klart mer sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet.
    • Exempel på tillgångar: Kontanter, fordon, klockor, smycken och andra lyxvaror (även digitala tillgångar som kryptovaluta).
    • Utredning & tvångsmedel: Inom ramen för utredning om självständigt förverkande kan bl.a. beslag och andra tvångsmedel användas enligt lag.
    • Rättssäkerhet: Domstol prövar frågan om förverkande. Den enskilde kan lägga fram underlag som visar lagligt ursprung för egendomen.
    • Syfte: Att snabbt ta tillbaka brottsvinster, försvaga gängens ekonomi och öka tryggheten i samhället.

    Obs: Sammanfattning för information – inte juridisk rådgivning.

  • Sverigedemokraterna gör skillnad, kriminella få åka hem för gott.

    Antalet stölder i Sverige har rasat kraftigt under året. Enligt polisen beror det på en mer offensiv linje mot internationella brottslingar – en linje som möjliggjorts genom Tidösamarbetet där Sverigedemokraterna drivit på för hårdare tag. Resultatet: över 100.000 brott har kunnat förhindras.

    Undersökningar visar att livstids utvisning redan vid ringa stöld minskar brottsligheten. Att stoppa så kallade ”lyxflyktingar” från tredje världen från att få asyl i Sverige kan ytterligare pressa ned brottsnivåerna. Resultatet blir ett tryggare Sverige.

    Fler utvisningar stoppar brott – över 100.000 förhindrade enligt polisen

    Antalet anmälda stölder har fallit kraftigt i år. Polisen pekar på att en mer offensiv användning av utlänningslagstiftningen, där internationella brottsnätverk avvisas eller utvisas, har haft stor effekt på brottsutvecklingen.

    Mellan januari och juli registrerades cirka 30.000 färre tillgreppsbrott jämfört med samma period förra året – motsvarande ungefär 1.000 färre brott i veckan. Fram till juli har polisen verkställt 242 beslut om avvisning och utvisning av internationella brottsaktörer, varav 147 från EES-länder och 95 från andra delar av världen. Besluten innebär ofta återreseförbud på upp till sex år.

    Enligt polisens beräkningar har över 100.000 brott kunnat förhindras under en femårsperiod tack vare insatserna.

    – Det finns offer bakom varje brott. Att utsättas för till exempel ett inbrott kan vara djupt traumatiskt. Att vi nu lyckas minska den här typen av brottslighet är därför mycket angeläget, säger rikspolischefen Petra Lundh.

    Bakom det skärpta arbetet mot internationella ligor ligger även den politik som drivs inom Tidösamarbetet mellan regeringen och Sverigedemokraterna. SD har länge tryckt på för att använda utvisningar och återreseförbud mer systematiskt som ett sätt att värna tryggheten.

    Polisens metod har redan inspirerat andra nordiska länder, som nu också stärker sina gränskontroller för att hålla internationella brottsnätverk borta.

  • Lågtröskelboende från helvetet i Hjorthagen – ännu ett socialdemokratiskt misslyckande

    Innehållsförteckning

    Sätter man socialdemokratiska kakistokrater vid rodret får man inte politik, man får ett dåligt rollspel där amatörer låtsas styra en stad och region.

    Socialdemokraterna misslyckas ännu en gång

    Vi stockholmare har gång på gång tvingats lida under Socialdemokraternas ändlösa rad av misslyckanden. Nyligen avslöjades att det i hela Stockholms innerstad bara fanns en enda ambulans i drift – ett direkt resultat av en socialdemokratisk politik där ansvar, verklighetsförankring och sunt förnuft ersatts av ideologisk blindhet. Liv och trygghet offras för politiskt prestigeprojekt.

    Nu, i Hjorthagen, får vi återigen se konsekvenserna av denna ansvarslöshet. Ett drogtolerant lågtröskelboende har placerats mitt i en välmående stadsdel. Resultatet? Grannar och företagare utsätts för hot, skadegörelse, snatterier och påtända slagsmål. Vanliga, skötsamma människor får leva i kaos – medan de ansvariga politikerna gömmer sig bakom fina ord om ”harm reduction”.

    Detta är inget annat än ett socialdemokratiskt haveri. Ett socialt experiment från helvetet där de som sköter sig får betala priset för politikers dumdristighet.

    Frågan är: hur länge ska stockholmarna tvingas stå ut? Varför ska våra stadsdelar göras otrygga för att Socialdemokraterna vill leka social ingenjörskonst?

    Det är hög tid att ansvar utkrävs. Ska lågtröskelboenden över huvud taget finnas – då kan de placeras i Norrlands inland, långt från tätbefolkade bostadsområden. Stockholms innerstad ska inte vara en experimentverkstad för en politik som gång på gång visat sig leda till misär.

    Det nya drogtoleranta lågtröskelboendet i Hjorthagen har blivit ännu ett misslyckat socialdemokratiskt experiment. Redan kort efter invigningen fylldes området av problem: påtända personer i bråk, skadegörelse, hot och snatterier.

    Invånare känner sig övergivna

    Grannar beskriver hur vardagen snabbt förändrats. Tryggheten är borta, och många undrar varför politikerna valt att acceptera droger i ett bostadsområde.

    – Vi får leva med följderna av deras beslut. Politikerna sitter trygga i stadshuset, men här ute är det vi som får ta smällen, säger en boende.

    Handlare tvingas ta kostnaden

    Lokala butiksägare rapporterar om ett tjugotal snatterier sedan boendet öppnade. Boendet saknar matservering, vilket gör att många vänder sig till butikerna – utan pengar.

    – Det är vi handlare som får bära kostnaden för politikernas misslyckanden, säger en livsmedelshandlare.

    Även restauranger vittnar om ökade problem. En krögare berättar om berusade gäster som vägrat nyktra alternativ och dessutom skrikit rasistiska tillmälen.

    – Det känns som att de inte har något att förlora, säger han.

    Politisk kritik växer

    Moderaterna anser att boendet är ett haveri och att hela modellen med drogtolerans måste omprövas. Man pekar på Socialdemokraterna som ansvariga för en politik som slagit hårt mot vanliga människor.

    Socialdemokratiskt försvar

    Trots kritik från grannar, företagare och politiska motståndare fortsätter Socialdemokraterna att försvara boendet som en del av en strategi för skademinimering. Kritiker menar att detta är verklighetsfrånvänt – forskning visar att drogtoleranta boenden ofta förvärrar missbruket och skapar misär.

    Slutsats

    Boendet i Hjorthagen har snabbt blivit symbolen för ett socialdemokratiskt misslyckande. Resultatet är inte trygghet, utan otrygghet. Inte hjälp, utan fortsatt misär. Vanliga hederliga människor får leva med konsekvenserna – medan ansvariga politiker viftar bort problemen.

  • Sossarnas onda planer på att förvandla trygga villaområden till kosmopolitiska helveten på jorden.

    En socialkakistokrat får inte vara lat; i ondskans högborg på Sveavägen 68 smider man onda planer på att göra om villaområden till kosmopolitiska helveten på jorden med sprängningar och skjutningar.

    S och Hyresgästföreningen vill bygga hyreshus i villaområden

    Hyresgästföreningen (HGF) vill förtäta Sveriges mest attraktiva villaområden med hyreshus för att skapa blandade bostadsområden och minska segregationen. I en ny rapport pekas 410 områden i 20 tätorter ut, med plats för upp till 600 000 nya bostäder – mer än halva miljonprogrammet.

    Planen ligger i linje med Socialdemokraternas beslut vid vårens kongress om att kommuner kan tvingas bygga hyresrätter i villaområden. Göteborgspolitikern Jonas Attenius underströk: “Vi behöver blanda befolkningen”.

    Exempel från rapporten:

    • Stockholm: Djursholm, Torsvik, Askrike, Ålsten m.fl. – 287 600 bostäder
    • Göteborg: Långedrag, Kärrdalen, Hisings Backa – 72 800 bostäder
    • Malmö: Bellevue, Eriksfält, Västervång – 19 700 bostäder

    HGF menar att det är villaområden med ensidigt och dyrt bostadsutbud som skapar segregation, inte de utsatta flerbostadsområdena.

    Föreningen är formellt partipolitiskt obunden men en del av arbetarrörelsen och har länge stött Socialdemokraterna. Inför valet 2026 är “fler hyresrätter” deras huvudfråga, med målet att mobilisera tre miljoner hyresgäster.SP


    Titta på överbefolkade kaosstäder som Mexico City och Hongkong. Socialdemokraterna är på väg att skapa samma mardröm här genom att förvandla våra villaområden till nya miljonprogramsghetton – fyllda med skjutningar, sprängningar och social misär. Planen är att trycka in 287 600 bostäder i områden som Bromma och Lidingö. För vad? Historien visar att sossarnas samhällsbyggen alltid misslyckas – miljonprogrammet är redan ett monument över kriminalitet och segregation.

    Sverige behöver en helt annan väg: livstids utvisning även vid mindre brott. Vårt land har i decennier bedrivit en extremt naiv asylpolitik och blivit ett avskräckande exempel för hela världen – ett kosmopolitiskt helvete på väg att kollapsa.

    Vi måste göra oss av med personer från tredje världen som inte kan försörja sig. Varje migrant ska ha max tre månader på sig att hitta arbete och klara ett godkänt språktest i svenska. Misslyckas man – omedelbar retur, precis som en trasig vara lämnas tillbaka i butiken. Sverige är inget reservat för “söta” exotiska inslag som inte hör hemma här. Vi ska inte importera människor som vägrar anpassa sig till vårt västerländska samhälle.

    Faktaruta: Miljonprogrammet och Socialdemokraternas misslyckade

    Period & grepp

    1965–1974, drivet av S-ledda regeringar med centralstyrda räntebidrag, markpolitik och industrialiserat byggande.

    Mål

    Bygga 1 miljon bostäder på 10 år – volym prioriterades före kvalitet.

    Varför kritiker lastar Socialdemokraterna

    • Ideologiskt toppstyrt: ”social ingenjörskonst” ersatte lokal dialog och vardagserfarenhet.
    • Volym före kvalitet: prefabbetong, likriktad arkitektur och trafikseparering skapade monotona miljöer som åldrades snabbt.
    • Inlåsning i hyresrätt: ensidig satsning på allmännytta gav få vägar till ägande och kapitalbildning.
    • Segregation byggdes in: perifera lägen, ensidig upplåtelseform och senkommande service/arbetsplatser.
    • Underhållsskuld: bristande förvaltning ledde till dyra renoveringar och ”renovräkningar”.
    • Fel stadsidé: trafikseparerade centrum och svaga stråk gav döda stadsdelar som blev svåra att vända.

    Konsekvenser som ofta kopplas till S-besluten

    • Långvarig otrygghet, svaga skolresultat och låg sysselsättning i flera områden.
    • Stigmat kring adresser bryter flyttkedjor och försvårar upprustning.
    • Miljarder i eftersatt underhåll och ombyggnader för att i efterhand skapa blandade upplåtelseformer.

    Slutsats

    Miljonprogrammet löste bostadsbristen – men på Socialdemokraternas villkor: centralstyrt, storskaligt och ensidigt. Den modellen skapade problem som Sverige fortfarande betalar för, i pengar och i socialt kapital.

  • Allt fler boende bli störda av högljuda krogar och politiker vägra att lyssna.

    Innehållsförteckning


    Liberalerna har orsakat stor skada på Sverige. Det var Bengt Westerberg som på 1990-talet upphävde Luciabeslutet och därmed lade grunden för det ”Al Capone-Sverige” vi har idag – med skjutningar och sprängningar som följd. Från ett homogent och tryggt Sverige har Liberalerna lett utvecklingen mot ett mångkulturellt helvete på jorden.

    Politikerna sviker – vi ska acceptera att inte kunna sova

    Krogbråk, buller och maktspel i Sveriges städer

    Samtidigt som restaurangägare varnar för att deras verksamheter hotas av grannklagomål, är det många boende som upplever att deras livskvalitet helt ignoreras. För varje hög basgång och skrikande nattgäster finns det familjer, äldre och vanliga arbetspendlare som tvingas sova med öronproppar – om de ens får sova.

    Bullret är inte en ”detaljfråga”, utan påverkar människors hälsa, välbefinnande och vardag. Trots detta verkar flera politiker – särskilt från Liberalerna – vilja sänka skyddet för de som bor i våra stadskärnor.

    – Det är som att de tycker man får skylla sig själv om man bor centralt. Men man köper en bostad – inte en nattklubb, säger en boende i Helsingborg som vill vara anonym.

    Amir Jawad (L), ordförande i miljönämnden i Helsingborg, föreslår nu att man ska införa så kallade ”differentierade bullernivåer”, där boende i stadskärnor får tåla mer oljud än andra. Kritiker menar att det i praktiken innebär att politiken gör skillnad på människors rätt till lugn – beroende på adress.

    – Det är otroligt anmärkningsvärt. Politikerna borde skydda oss, inte lägga sig platt för krogägare med pengar och kontakter, säger en annan granne till en av de aktuella krogarna.

    En korrupt utveckling

    Kritiker anklagar nu delar av det politiska etablissemanget, särskilt inom L, för att vara påverkade av näringslivsintressen snarare än att försvara invånarnas rätt till trygghet. Genom att ensidigt lyfta fram krogarnas problem – och ignorera de boendes situation – riskerar politiken att framstå som både partisk och korrupt.

    – Det här luktar jäv. Man vill ha ett ”levande centrum” på pappret, men vad man i praktiken gör är att lämna boende i sticket, säger en jurist som tidigare drivit miljömål i mark- och miljödomstolen.

    Samtidigt visar flera fall, bland annat i Borgholm och Helsingborg, att krogägare lägger hundratusentals kronor på ljudteknik – men inte på dialog med sina grannar. Ofta tas klagomål vidare till myndigheter, som tvingas lägga stora resurser på långdragna processer.

    Tystnaden som politisk blindfläck

    Det som i krogarnas version framstår som ”någon som klagar på stolar”, är för andra ett ljudligt helvete som pågår flera kvällar i veckan – år efter år. Att politiker ensidigt väljer att lyssna på näringslivet och kräver att boende ska ”anpassa sig” till bullret, väcker frågor om vems intressen man faktiskt företräder.

    Att föreslå ”medverkansplikt” för den som klagar på buller – som Amir Jawad gör – kan i praktiken tysta människor från att slå larm. Det är inte dialog, det är maktspråk.

    Fakta: Politisk korruption och skandaler inom Liberalerna

    Politisk korruption innebär att makthavare utnyttjar sitt förtroende för att gynna sig själva eller särskilda intressen, ofta på bekostnad av allmänheten.

    Exempel på uppmärksammade skandaler inom Liberalerna (L):

    • Tobias Krantz och lobbyismen:
      Efter sin tid som utbildningsminister började Krantz arbeta för lobbygrupper utan karenstid. Det har ifrågasatts om hans politiska beslut gynnade framtida arbetsgivare.
    • Dolda partibidrag och stöd (2022):
      Flera granskningar har visat att L mottagit ekonomiska bidrag där kopplingarna till näringslivet och påverkansgrupper varit oklara eller dåligt redovisade.
    • Vänskapskorruption i Stockholms län (2023):
      Förtroendevalda i Liberalerna anklagades för att ha gynnat bekanta inom friskolesektorn. Även om ärendet lades ned väckte det misstankar om otillbörlig påverkan.
    • Dörren mellan politik och näringsliv:
      Det är vanligt att L-politiker snabbt går vidare till jobb inom sektorer de tidigare beslutat om. Det skapar osäkerhet kring deras opartiskhet som folkvalda.

    Historisk bakgrund: Staafs fiasko och kungens ansvar

    År 1914 stod Sverige inför ett växande säkerhetshot i Europa, men statsminister Karl Staaf, ledare för Liberalerna, valde att aktivt motarbeta en upprustning av det svenska försvaret. Trots oro bland folket och försvarsvänliga grupper höll han fast vid en linje som försvagade landets beredskap.

    När Staaf inte längre lyssnade på opinionen – varken folkets eller militärens – trädde kung Gustaf V in och tog ansvar. I det historiska borggårdstalet talade kungen direkt till försvarsvänliga bönder och medborgare och markerade att rikets säkerhet stod över partipolitik.

    Staaf svarade med att avgå i protest – ett svek mot landet i ett läge som krävde ledarskap, inte prestigeförlust. Händelsen blottlade den liberala maktens arrogans och oförmåga att se bortom ideologi när nationens intressen stod på spel.

    Kopplingen till dagens bullerkonflikter

    När dagens L-politiker föreslår att innerstadsbor ska tvingas acceptera högre buller eller att den som klagar ska tystas via ”medverkansplikt”, visar man samma mönster: förakt för vanliga människors behov, och en vilja att behaga inflytelserika kommersiella aktörer.

    Staaf svek landets säkerhet – dagens liberaler sviker medborgarnas rätt till trygghet och hälsa.

    Tips:

    Vill du förstå vilka intressen som styr din kommun? Undersök lokalpolitikernas kopplingar, sidoinkomster och beslut. Offentlighetsprincipen ger dig rätten att granska.