Etikett: myndigheter

  • Myndighetsaktivism eller demokratiskt skydd? Debatten om “den djupa vänstern” i Sverige

    Frågan om vem som egentligen styr Sverige har blivit allt mer omstridd. I en videokrönika hävdar debattören Henrik Jönsson att en ideologiskt präglad tjänstemannakultur inom statliga myndigheter motarbetar den politik som väljarna röstat fram. Samtidigt menar kritiker att myndigheterna snarare försvarar demokratiska principer. Konflikten väcker en större fråga: är det politikerna – eller tjänstemännen – som i praktiken har makten över Sveriges framtid?

    Frågan om vem som egentligen styr Sverige har blivit allt mer omstridd. I en videokrönika hävdar debattören Henrik Jönsson att en ideologiskt präglad tjänstemannakultur inom statliga myndigheter motarbetar den politik som väljarna röstat fram. Samtidigt menar kritiker att myndigheterna snarare försvarar demokratiska principer. Konflikten väcker en större fråga: är det politikerna – eller tjänstemännen – som i praktiken har makten över Sveriges framtid?

    Historiska paralleller och begreppet “dolkstötslegend”

    Som bakgrund till resonemanget tar Jönsson upp den så kallade dolkstötslegenden i Tyskland efter första världskriget. Enligt denna konspirationsteori hade landet inte förlorat kriget militärt utan blivit förrått av krafter inom det egna samhället.

    I Weimarrepubliken bidrog denna föreställning till ett klimat där delar av statsapparaten började misstro de politiska ledarna. Misstron mellan politiker och tjänstemän blev ett av flera faktorer som försvagade demokratin.

    Jönsson menar att liknande tankemönster i dag kan skönjas i Sverige, där vissa debattörer och politiker beskriver partiet Sverigedemokraterna som ett hot mot demokratin. Inför valet 2022 varnade flera opinionsbildare och politiska företrädare för att ett regeringssamarbete med partiet skulle kunna innebära risker för demokratiska institutioner.

    När myndigheter och regering drar åt olika håll

    En central del av diskussionen handlar om relationen mellan regeringen och de statliga myndigheterna. I Sverige är myndigheter självständiga i sina beslut, men de arbetar samtidigt utifrån lagar, instruktioner och regleringsbrev från regeringen.

    Enligt Jönsson har vissa myndigheter i praktiken gått emot regeringens politiska linje.

    Skolverket och skolpolitiken

    Ett av de exempel som lyfts fram är Skolverket. Myndigheten presenterade förslag om ett nytt skolämne med fokus på frågor om makt, normer och kön.

    Enligt kritiker riskerar sådana initiativ att förstärka identitetspolitiska perspektiv i undervisningen. Samtidigt har regeringen betonat behovet av mer fokus på disciplin, kunskapsresultat och klassisk ämnesundervisning.

    Skillnaden i prioriteringar har därför blivit ett exempel i debatten om huruvida myndigheter ibland driver egna politiska agendor.

    Energimyndigheten och industristöd

    Ett annat exempel gäller Energimyndigheten. I debatten har det uppmärksammats att myndigheten beviljat ekonomiskt stöd till ett industriprojekt trots att regeringen signalerat att ytterligare stöd inte var aktuellt.

    Förespråkare för beslutet menar att myndigheten agerade inom ramen för sitt uppdrag. Kritiker menar däremot att beslutet illustrerar hur myndigheter kan fortsätta driva politiska prioriteringar även när den politiska inriktningen ändras.

    Sida och biståndspolitiken

    Även biståndsmyndigheten Sida har hamnat i fokus. Den tidigare generaldirektören Carin Jämtin kritiserades för att ha ingått fleråriga avtal med biståndsorganisationer kort innan nya politiska riktlinjer väntades från regeringen.

    Sådana långsiktiga avtal kan enligt kritiker göra det svårare för en ny regering att snabbt förändra biståndspolitiken. Samtidigt framhåller andra att biståndsarbete ofta kräver långsiktig planering och stabil finansiering.

    Migrationsverket och migrationspolitiken

    Även inom migrationspolitiken har spänningar uppstått. När regeringen valde att inte förlänga förordnandet för Migrationsverkets generaldirektör väckte beslutet starka reaktioner i den politiska debatten.

    Vissa kritiker menade att beslutet riskerade att politisera statsförvaltningen. Andra såg det som ett naturligt uttryck för att en ny regering vill förändra myndigheternas ledning i takt med en ny politisk inriktning.

    Vad innebär demokrati i praktiken?

    Debatten speglar i grunden två olika synsätt på demokrati och statlig förvaltning.

    Det ena synsättet betonar majoritetsprincipen: när väljarna röstat fram en regering ska den också kunna genomföra sin politik.

    Det andra synsättet betonar institutionell balans: myndigheter och institutioner måste ibland fungera som en stabiliserande kraft som upprätthåller lagar, rättigheter och etablerade normer även när politiken förändras.

    Förespråkare för den första linjen varnar för att en politiserad tjänstemannakår kan urholka demokratin genom att stoppa politiska beslut. Förespråkare för den andra linjen menar att starka och professionella myndigheter är ett skydd mot maktmissbruk.

    En konflikt som lär fortsätta

    Frågan om myndigheternas roll i svensk politik lär därför fortsätta vara ett återkommande tema. Den rör grundläggande frågor om makt, ansvar och hur ett demokratiskt system ska fungera i praktiken.

    Oavsett vilken sida man står på visar debatten att relationen mellan folkvalda politiker och statens institutioner är en av de mest avgörande faktorerna för hur demokratin fungerar i vardagen.

    Faktaruta: Dolkstötslegenden

    Dolkstötslegenden var en konspirationsteori som spreds i Tyskland efter första världskriget. Enligt denna myt hade den tyska armén inte besegrats på slagfältet, utan blivit förrådd av krafter på hemmaplan.

    Skyldiga pekades ofta ut som vänsterpolitiker, demokrater, judar och andra grupper som ansågs ha “svikit” nationen. Berättelsen användes för att undergräva förtroendet för den nya demokratiska Weimarrepubliken.

    Legenden fick stor politisk betydelse eftersom den gödde misstro, revanschism och hat mot det demokratiska systemet. Den kom senare att utnyttjas av nationalistiska och högerextrema rörelser, inte minst av nazisterna.

    Kort sagt: dolkstötslegenden var ett sätt att skylla Tysklands nederlag på inre fiender i stället för att acceptera militära och politiska fakta.

  • Araber sprider hat emot Svenskar och Sverige.

    Innehållsförteckning

    Hatfyllda nätkampanjer riktade mot Sverige sprids i realtid från utlandet. Influencers uppmanar arabisktalande följare att misstro myndigheterna, använda våld och lämna landet – men först ”förstöra så mycket som möjligt”. Experter varnar för att ett enda viralt klipp kan trigga en ny våg av desinformation och potentiellt våld.

    Hatbudskap sprids i realtid mot Sverige

    Tusentals arabisktalande personer kopplar dagligen upp sig mot nätforum där hat riktas mot Sverige, svenskar och myndigheter. Sändningarna leds av influencers som framför påståenden om samhälleliga övergrepp, följt av segment med ”call-ins” där budskapen förstärks.

    Narrativ om att Sverige förtrycker

    Ett återkommande narrativ beskriver Sverige som ett land som ”förstör familjer”, ”hatar islam” och ”kidnappar barn”. Vardagliga företeelser som banklån eller ungdomsaktiviteter framställs som religiöst felaktiga.

    Uppmaningar till destruktiva handlingar

    I vissa sändningar hetsas tittare att agera mot Sverige. I ett exempel uppmanas en pappa att välja mellan att följa influencers eller ”förlora sina barn”.

    Påståenden om vapen och kommande konfrontation

    Äldre klipp innehåller påståenden om dolda vapengömmor och framtida våld. Sverige utmålas som plats för en ofrånkomlig konflikt.

    Våldsretorik från profiler

    Profilen ”Abu Anwar” uppmanar öppet till att använda våld och avfärdar den rättsliga vägen. Han beskriver det som en plikt att agera emot systemet och säger ”låt Sverige brinna”.

    Hot mot motståndare

    Nina Rokan, lokalpolitiker (M), har försökt bemöta desinformation i forumen men har själv hotats i sändningar. En polisanmälan lades ned, men grekisk polis beslagtog illegala vapen hos Abu Anwar.

    Ursprung i LVU-kampanjen

    Fenomenet ses som en fortsättning på LVU-kampanjen från 2021, där falska påståenden om socialtjänsten ledde till internationella protester. Samma aktörer fortsätter nu från utlandet.

    Målgrupp: utsatta individer

    Influerarna riktar sig mot arabisktalande personer som känner sig marginaliserade eller befinner sig i kris. Retoriken använder halvsanningar och religiösa argument för att förstärka misstro.

    Desinformation genom falska nyhetssajter

    Förutom sociala medier används icke-officiella nyhetssajter som endast rapporterar negativa nyheter om Sverige. Sidor ger sken av att vara statliga och förvränger innehåll från svenska källor.

    Extrem retorik från ”Ahmed Fenix”

    Profilen ”Ahmed Fenix” menar att LVU-kampanjen ”välte en stat” och beskriver Sverige som ”slut”. Han har öppet uppmanat till sprängningar och kidnappningar.

    Manipulation genom rädslor

    Påverkare sprider falska claims, exempelvis att brandvarnare i hem är övervakningskameror. Följare uppmanas att förstöra dem.

    Expertvarning: risk för eskalering

    Terrorforskare Magnus Ranstorp varnar för att strukturen för desinformationskampanjer ligger redo att reaktiveras. Ett nytt viralt klipp kan snabbt trigga ny våg.

    Språkbarriär som sårbarhet

    En central sårbarhet är arabisktalande i Sverige som inte kan svenska och därför inte nås av myndighetsinformation. Målgruppen blir starkt beroende av alternativa kanaler.

    Myndighet undviker att specificera riskgrupp

    Myndigheten för psykologiskt försvar bekräftar lågintensiv ryktesspridning men undviker att erkänna att icke svensktalande utgör särskild riskgrupp. Fokus är på generell källkritik.

    TikTok som blind fläck

    Enligt Ranstorp sker mycket av påverkan via TikTok. Han säger att forskare inte fått analysera plattformen, vilket skapat en kunskapslucka.

    Infrastruktur för påverkan består

    Trots minskad intensitet efter Ukraina-invasionen finns strukturen kvar. Kampanjer kan snabbt återaktiveras vid rätt händelse eller klipp.

    Slutsats: hög risk för snabb eskalering

    Påverkanskampanjer från utlandet, ökande våldsretorik och riktning mot språksvaga grupper skapar stor risk. Experter varnar för att bara ett enskilt viralt klipp kan räcka för att utlösa en ny kraftfull kampanj mot Sverige.

    Texten på ovan bygger på en artikel hos Fokus

    https://www.fokus.se/aktuellt/sverige-ska-brinna-hatet-som-sprids-i-segregationens-skugga