Stockholm.homes

Etikett: extremism

  • AfD är tyskland största parti.

    AfD stärker sitt grepp om tysk politik och når nu en ny rekordnivå i opinionsmätningarna. Med 27 procent passerar partiet för första gången unionen (CDU/CSU) med två procentenheter och befäster därmed sin ledning. Samtidigt fortsätter missnöjet med den tyska migrationspolitiken att vara en avgörande faktor bakom AfD:s framgångar, medan den sittande svart-röda regeringen under förbundskansler Friedrich Merz tappar mark och inte längre har stöd för en parlamentarisk majoritet.

    Innehållsförteckning


    AfD klättrar till ny rekordnivå – går om unionen

    Berlin – AfD klättrar till en ny rekordnivå – och passerar unionen. I den aktuella söndagstrenden ligger det invandrakritiska partiet på 27 procent, två procentenheter före CDU/CSU. Så högt har partiet aldrig tidigare legat i en INSA-undersökning.

    Vad är unionen (CDU/CSU)?

    ”Unionen” syftar på de två tyska systerpartierna Christlich Demokratische Union (CDU) och Christlich-Soziale Union (CSU).
    CDU är verksamt i hela Tyskland utom i Bayern, där CSU är dess motsvarighet.
    De båda partierna bildar tillsammans en gemensam partigrupp i den tyska förbundsdagen och fungerar i praktiken som ett gemensamt konservativt och kristdemokratiskt block.
    Unionen har historiskt varit det dominerande borgerliga regeringsalternativet i Tyskland och har ofta haft förbundskanslern – bland annat under Angela Merkels tid (2005–2021) och nu under Friedrich Merz.

    Bakgrund till AfD:s framgångar

    AfD:s växande stöd förklaras i stor utsträckning av en ökande frustration bland väljare över den tyska migrationspolitiken, som under många år har ansetts vara för generös.
    Sedan flyktingkrisen 2015 har Tyskland tagit emot ett stort antal asylsökande, vilket skapat debatt om integration, brottslighet, bostadsbrist och kostnader för välfärden.
    AfD har profilerat sig som det parti som tydligast kritiserar denna politik och kräver en kraftig begränsning av invandringen samt striktare gränskontroller.
    Den hårdare retoriken i migrationsfrågan har gett partiet starkt stöd, särskilt i östra Tyskland.

    AfD fortsätter leda i opinionsmätningarna

    Sedan en månad leder AfD i opinionsmätningarna före unionen.
    Nu ökar partiet återigen med en procentenhet. Unionen gör detsamma – men når bara upp till 25 procent.
    Sedan AfD i september gick om CDU/CSU har partiet behållit sin topplacering.

    Särskilt anmärkningsvärt: Sedan förbundsdagsvalet 2025 har AfD ökat med mer än sex procentenheter.
    Unionen däremot har under samma period tappat mer än tre.
    SPD står stilla på 14 procent.
    Tillsammans får den svart-röda regeringen under förbundskansler Friedrich Merz (69, CDU) 39 procent – för lite för en parlamentarisk majoritet.

    CDU diskuterar strategi mot AfD

    På söndag samlas CDU:s presidium för att diskutera strategin gentemot det förbund som i maj klassades av författningsskyddet som ”fast etablerat högerextremt”.
    Klassificeringen har dock tills vidare upphävts av författningsskyddet, och frågan ska prövas i domstol.

    Tidigare hade enskilda representanter för unionen krävt ett nytt förhållningssätt till AfD.
    Men kansler Merz vill hålla fast vid den så kallade brandmuren och klargör i en intervju med Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung:

    ”AfD är vår huvudmotståndare i de kommande valrörelserna.”

    Partiernas aktuella läge i söndagstrenden

    I söndagstrenden tappar De gröna en procentenhet och sjunker till 11 procent.
    Vänstern håller sig kvar på elva procent.
    Alla andra partier ligger kvar på sina värden från föregående vecka:
    FDP på fyra procent, liksom Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW).

    Möjliga majoriteter i förbundsdagen

    Tolv procent av rösterna går för närvarande till partier som skulle misslyckas med att ta sig över femprocentspärren.
    Det betyder att parlamentariska majoriteter redan skulle kunna uppstå med 45 procent av rösterna.
    Röd-röd-grönt når tillsammans 36 procent – nio procentenheter för lite för en majoritet.
    En matematisk majoritet skulle just nu finnas för unionen och AfD tillsammans med 52 procent av rösterna.
    CDU/CSU har dock upprepade gånger uteslutit ett samarbete med AfD.

    Faktaruta: Alternative für Deutschland (AfD)

    Grundat: 2013 • Partityp: parlamentarisk höger–till–radikalhöger, invandringskritiskt och EU-skeptiskt parti.

    Kärnfrågor och profil

    • Migration & asyl: kraftigt skärpt invandrings- och asylpolitik, gränskontroller och utökade återvändandeprocesser.
    • EU & euro: tydlig EU-skepsis; krav på återföring av nationell suveränitet och kritik mot eurozonen.
    • Inrikes & säkerhet: ”lag och ordning”, hårdare tag mot kriminalitet.
    • Energi & klimat: kritisk till etablerad klimatpolitik; vill ompröva energiomställningen.
    • Kultur & identitet: betoning på nationell identitet och samhällelig sammanhållning på tyska kulturella villkor.

    Kontroverser och myndighetsbedömningar

    Tyska författningsskyddet (BfV) har i rättsprocesser fått stöd för att behandla AfD som ett misstänkt högerextremistiskt fall (”Verdachtsfall”), vilket möjliggör observation. Enskilda delar och ungdomsförbundet har prövats särskilt. Slutlig, heltäckande domstolsprövning för hela partiet pågår/har varierat över tid. AfD är dock ett lagligt verksamt parti i det tyska partisystemet.

    Finns det likheter med NSDAP?

    Korta svaret: AfD är inte NSDAP. AfD verkar inom den demokratiska rättsordningen, ställer upp i fria val och förespråkar inte avskaffande av demokratin. Samtidigt pekar forskare och analytiker på ideologiska beröringspunkter på retorisk nivå hos vissa företrädare – t.ex. nativistisk nationalism, stark invandringskritik och ibland historiekontroverser – som ger upphov till jämförelser. Detta gäller särskilt vissa strömningar/personer inom partiet, inte nödvändigtvis hela partiets officiella program.

    Att ha i åtanke

    • AfD:s stöd har ökat i regioner där migration, ekonomi och säkerhet upplevs som pressade.
    • Forskning visar statistiska samband mellan historiskt NSDAP-stöd och modern AfD-röstning i vissa områden; detta är korrelation, inte bevis på identitet.
    • Debatten i Tyskland är intensiv och juridiska bedömningar kan ändras; följ aktuella domstolsbeslut och BfV-uttalanden för läget just nu.

  • V Rikdagas ledamöter hetsade massorna med terrorromantik

    Tusentals personer samlades i Göteborg för en propalestinsk demonstration. Bland deltagarna fanns Vänsterpartiets riksdagsledamot Tony Haddou – som nu kritiseras hårt efter att ha deltagit i ett evenemang där flaggor för terrorstämplade grupper vajade öppet. Händelsen sätter återigen ljuset på Vänsterpartiets mörka arv av sympatier för diktaturer och våldsorganisationer.

    Demonstration i Göteborg lockade tusentals – flaggor för terrorgrupper på plats

    Under söndagen genomfördes en demonstration i Göteborg till stöd för Palestina. Arrangörer var organisationerna Floden och Stäng ner Elbit. Enligt polisens uppskattning deltog omkring 5 000 personer.

    Vid manifestationen syntes samtidigt flaggor och symboler för terrorstämplade grupper, däribland Hamas och Islamiska jihad, samt deras väpnade grenar. Närvaron av dessa symboler riskerar att överskugga själva budskapet och väcker frågor om arrangemangets inriktning och deltagarnas lojaliteter.

    Expertkommentar
    Israel– och Palestinaforskaren Anders Persson menar att det inte är förvånande att extremistiska symboler återkommande dyker upp i Göteborgsdemonstrationer. Han beskriver staden som särskilt problematisk i detta avseende och framhåller att det sätter en negativ prägel på manifestationerna.

    Spridning i sociala medier
    Klipp från demonstrationen publicerades av riksdagsledamöterna Nadja Awad och Tony Haddou (V). I materialet syns flaggorna för terrorstämplade grupper i bakgrunden. Videon, först spridd av organisationen Tnkvrt, delades vidare under rubriken ”Tusentals demonstranter för Gaza i Göteborg”.

    Kommentarer från riksdagsledamöterna
    Båda ledamöterna avböjde intervju och svarade endast skriftligt.

    Tony Haddou, som själv deltog i demonstrationen, hävdar att hans syfte var att ”sätta press på regeringen”. Han skriver att han först i efterhand fått kännedom om att extremistiska symboler förekom. Men faktum kvarstår att en sittande riksdagsledamot valde att delta i och sprida en demonstration där Hamas- och Jihadflaggor syntes öppet. Haddous försvar framstår som svagt och lämnar frågetecken kring Vänsterpartiets förhållande till dessa rörelser.

    Återkommande mönster hos Vänsterpartiet
    Det här är inte första gången Vänsterpartiet hamnar i blåsväder för sin relation till extremistiska rörelser. Flera gånger tidigare har partiföreträdare öppet visat sympatier genom att exempelvis vifta med flaggor för den terrorstämplade organisationen PKK.

    Att samma mönster nu återkommer med Hamas- och Islamiska jihad-flaggor i Göteborg understryker bilden av ett parti som gång på gång hamnar i sammanhang där terrororganisationer framställs i positiv dager. Kritiker menar att det inte längre kan avfärdas som ”misstag” eller ”okunskap”, utan snarare visar på en romantisering av grupper som står för våld och extremism.

    Historiska band till diktaturer
    Vänsterpartiet, som under större delen av 1900-talet hette Vänsterpartiet kommunisterna (VPK), har en lång historia av nära band till totalitära regimer. Partiet tog emot stöd och inspiration från Sovjetunionen och hade starka kopplingar till Östtyskland (DDR) – stater kända för att förtrycka sina egna befolkningar, spionera på oliktänkande och krossa demokratiska rörelser.

    En särskilt uppmärksammad skandal gällde partiledaren Lars Werner. När han fyllde 50 år fick han spritleveranser från DDR:s säkerhetstjänst som födelsedagspresent – i utbyte mot hemliga handlingar från Sverige. Händelsen avslöjade hur djupt relationerna till den östtyska diktaturen gick och hur lojaliteten mot kommunistregimer sattes framför det svenska folkets intressen.

    Ett svek mot Sverige
    För många blir detta mer än en fråga om utrikespolitik. När Vänsterpartiets företrädare gång på gång väljer att marschera sida vid sida med symboler för rörelser som hatar västvärlden och föraktar demokratier, upplevs det också som ett uttryck för förakt mot det svenska folket.

    Genom att legitimera organisationer som riktar sitt våld mot civila, samtidigt som man vägrar ta tydligt avstånd, signalerar Vänsterpartiet att man hellre står på extremisters sida än att försvara de värden som Sverige bygger på. Kritiker menar att detta visar ett hat mot svenska folket och ett historiskt mönster där partiet alltid sökt allierade bland diktaturer och våldsregimer – från Sovjet och DDR till dagens terrororganisationer.

    VARNING!

    Många V-politiker kan vara spioner åt banditstater som Ryssland och Iran. Den spion som har gjort störst skada på Sverige, Stig Bergling, var aktiv inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har öppet sympatiserat med terroristgrupper som Kommando Holger Meins, PKK och Hermas. Spioner lägger pussel – behåll din bit.

  • Trump gör skillnad, terroriststämplar Antifa

    Donald Trump vill sätta ner foten mot Antifa – en rörelse som länge beskrivits som samhällsfarlig och subversiv. Med sitt besked om att klassa dem som en terroristorganisation pekar han ut vänsterextremismen som ett hot mot ordning och demokrati, både i USA och i länder som Sverige där liknande grupperingar varit aktiva.

    USA:s president Donald Trump har återigen riktat fokus mot Antifa, den vänsterextrema rörelse som under senare år uppmärksammats för våldsamma aktioner och konfrontationer. I ett uttalande på torsdagen slog Trump fast att han vill klassa Antifa som en större terroristorganisation – ett steg som han menar är nödvändigt för att skydda samhällsordningen.

    Antifa, som är en förkortning av ”anti-fascister”, beskrivs ofta som en löst sammansatt rörelse snarare än en formell organisation. I praktiken består den av nätverk av aktivister som regelbundet dyker upp vid demonstrationer och protester. Officiellt säger sig grupperna stå emot fascism och nazism, men deras metoder har ofta kritiserats för att vara våldsamma, destruktiva och i många fall direkt odemokratiska.

    Trumps besked är ett svar på en växande oro i USA. Antifa har under de senaste åren blivit en central aktör i samband med oroligheter i flera städer, där demonstrationer förvandlats till kravaller och där butiker plundrats, byggnader vandaliserats och poliser attackerats. ”Antifa är sjuk, farlig och en radikal vänsterröra”, skrev Trump på sociala medier, samtidigt som han krävde utredningar av dem som finansierar rörelsen.

    Även i Sverige har Antifa-grupper varit aktiva, framför allt i storstäder. Här har de gjort sig kända för att sabotera politiska möten, angripa meningsmotståndare och använda hot för att tysta kritiker. Säpo har tidigare varnat för våldsbejakande vänsterextremism, där just Antifa-inspirerade grupper spelar en roll.

    Trump får stöd från flera republikanska senatorer, bland andra Bill Cassidy, som menar att Antifa utnyttjar legitima samhällsprotester för att skapa kaos och våld. Redan 2019 lade Cassidy tillsammans med Ted Cruz fram ett förslag om att fördöma rörelsen som en terrororganisation.

    Även om det i nuläget saknas en formell lagstiftning i USA för att klassa inhemska rörelser som terrororganisationer, markerar Trumps besked en tydlig politisk linje: våldsbejakande extremism på vänsterkanten ska tas på lika stort allvar som på högerkanten.

    Frågan är högaktuell också i Sverige, där debatten om extremism ofta koncentreras kring högerextrema grupper, men där vänsterextrema nätverk ofta får mindre uppmärksamhet. Trumps initiativ kan därför ses som en väckarklocka – både för USA och för Europa – om att hotet från Antifa inte får underskattas.

  • Det skattefinansierade och statliga SVT benämner terroristen Osama Krayem som svensk, trots att han har sitt ursprung i ett land inom MENA-regionen.

    Det skattefinansierade, statliga SVT väljer att kalla terroristen Osama Krayem för ”svensk” – trots att hans bakgrund och lojalitet tydligt härstammar från ett land i MENA-regionen och inte från Sverige.

    Innehållsförteckning

    Stridspilot mördades brutalt – Osama Krayem riskerar ännu en livstidsdom

    Den svenske medborgaren Osama Krayem, ursprungligen från Malmö, åtalas nu för att ha deltagit i en av Islamiska statens mest brutala avrättningar – mordet på en jordansk stridspilot som brändes levande i Syrien 2014.

    Stockholms tingsrätt meddelar i dag dom i målet. Om Krayem fälls kan han dömas till sin andra livstidsdom.

    Krayem häktades i sin utevaro i januari 2025, misstänkt för att ha deltagit i mordet på piloten från det jordanska flygvapnet. Dådet inträffade i slutet av 2014 och har beskrivits som ett av de mest grymma illdåden IS utförde under konflikten i Syrien, enligt Åklagarmyndigheten.

    Rättegången mot Osama Krayem inleddes i juni i år. På torsdagen meddelar tingsrätten om han anses skyldig till grov krigsförbrytelse och terroristbrott. Åklagaren yrkar på livstids fängelse – vilket i så fall skulle bli Krayems andra dom av detta slag.

    Han är sedan tidigare dömd till 30 års fängelse i Frankrike för delaktighet i terrorattackerna i Paris 2015, samt till livstids fängelse i Belgien för sin medverkan i bombdåden i Bryssel 2016.

    Anklagas för att ha deltagit i filmad avrättning

    Dagens dom gäller avrättningen av den jordanske piloten Muath al-Kasasbeh, vars stridsflygplan sköts ner över Syrien den 24 december 2014. Piloten tillfångatogs av IS utanför Raqqa och hölls fången i en metallbur, där han senare brändes levande – en gärning som filmades och användes i en propagandavideo som fick stor spridning.

    Osama Krayem misstänks ha medverkat till mordet genom att föra piloten till buren och därefter vakta den. I en belgisk utredning identifierades han i videomaterialet tillsammans med andra maskerade IS-medlemmar – bland annat genom ett ärr över det högra ögonbrynet.

    – Det är en ytterst brutal film där piloten utnyttjas som ett verktyg i IS propagandaapparat. Ingen annan har tidigare ställts inför rätta för just detta dåd, och Osama Krayem är den förste som nu åtalas, sade vice chefsåklagare Henrik Olin i en intervju med SVT tidigare i år.

    Förnekar brott – men medger närvaro

    Krayem har erkänt att han befann sig på platsen där avrättningen ägde rum, men han förnekar varje form av delaktighet i själva gärningen.

    Han överlämnades till svenska myndigheter i mars 2025. När rättegången i Sverige avslutats är planen att han återförs till Frankrike för att fortsätta avtjäna sitt straff där.

    Uppvuxen i Sverige – med rötter i Mellanöstern

    Osama Krayem växte upp i Malmö, men har sina rötter i Mellanöstern. Hans föräldrar var palestinska flyktingar från Syrien, vilket gör att han tillhör en familj med bakgrund i den arabisk-palestinska diasporan. Trots sin svenska uppväxt kom han under sena tonåren att radikaliseras, vilket ledde till att han lämnade Sverige för att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska staten (IS).

    Sverige måste sluta låtsas vara en humanitär stormakt.

    Trots delaktighet i några av de mest avskyvärda terrordåden i modern tid kommer han sannolikt få behålla sitt medborgarskap – eftersom svensk lagstiftning är svag, feg och fullständigt tandlös när det gäller att skydda landet från individer som hatar det.

    Krayems familj tog sig in i Sverige som ”flyktingar”, bara för att sedan kräva försörjning från världens mest skattetyngda befolkning. Resultatet? En av deras söner blir IS-terrorist och deltar i att bränna människor levande framför kameran.

    Är det inte dags att vakna? Sverige är inte – och kan inte längre låtsas vara – en humanitär stormakt. Det kostar. Det krossar samhällen.

    När Sverige lekte stormakt på 1700-talet fick Karl XII ta konsekvenserna – med en kula genom huvudet i Norge den 30 november. När ska dagens ledare ta ansvar för konsekvenserna av sitt vansinne? Det ”mångkulturella projektet” har havererat. Sverige kan inte vara hela världens socialbyrå.

    Faktaruta: Namnets ursprung

    Namnet är arabiskt. Förnamnet Osama (أسامة) är ett vanligt mansnamn i arabvärlden och betyder ”lejon” eller ”lejonlik” på klassisk arabiska.

    Efternamnet Krayem (ibland stavat Qrayem eller Kraim) har också arabiskt ursprung; det härleds från ordet karīm (”ädel”, ”generös”) och förekommer främst i Libanon, Syrien och Palestina – alltså i den levantinska delen av Mellanöstern.

    Den mest kända bäraren, Osama Krayem, är visserligen född och uppvuxen i Malmö, men hans föräldrar var palestinska flyktingar från Syrien. Hans fullständiga namn speglar därför familjens palestinsk-syriska bakgrund och språkliga rötter i arabiskan.