Stockholm.homes

Pitabrödskriget – så tog den organiserade brottsligheten över bagerimarknaden

Skrivet av

admin

i

I det mångkulturella Al Capone-Sverige har brottsligheten tagit sig in i bagerinäringen.

Innehållsförteckning

Mordbränder, mutor och slavliknande arbetsvillkor – bakom pitabrödets väg till butikshyllorna döljer sig en av Sveriges mest osannolika och mörka brottshärvor.

Brödet som blev blodigt allvar

Det som för många är ett självklart inslag till måltiden har blivit en kampzon för kriminella nätverk. Pitabrödet – en basvara i många icke Svenska hushåll – omsätter hundratals miljoner kronor i Sverige. Men marknaden har lockat krafter långt bortom vanliga företagsstrategier.

I juli 2023 brann flera lastbilar utanför ett känt bageri i södra Stockholm. Enligt polisens uppgifter var det bara ett i raden av attentat i ett pågående bagerikrig. I polisens interna dokument går konflikten under namnet ”Operation Pita”.

När man följer spåren leder de ofta till Södertäljenätverket, en kriminell organisation som under lång tid använt våld och hot för att stärka sitt grepp över både den illegala och den lagliga ekonomin.

– Det vi ser är hur kriminella aktörer använder bränder, sprängningar och hot för att pressa företagare till att sälja, samarbeta eller försvinna, säger kriminalinspektör Richard Holz, insatsledare i Södertälje.

Bagerier som guldgruvor för nätverken

Varför just bröd? Polisen har flera teorier:

  • Stora pengar i pitabröd – försäljningen är stabil i områden där brödet är en basvara.
  • Lätt att dölja svartarbete och penningtvätt – bagerier sysselsätter ofta tillfällig eller illegal arbetskraft.
  • Leveransavtal är lukrativa – den som får in foten hos dagligvarukedjor eller offentlig sektor får en trygg intäkt.
  • Perfekt fasad för smuggling – brödtransporter kan även bära narkotika och vapen.

Misstankarna om korruption är allvarliga. Uppgifter pekar på att tjänstemän inom kommuner och regioner mutats för att skriva leverantörsavtal med kriminellt kontrollerade bagerier.

Sammantaget gör detta pitabrödsmarknaden till en oväntad men attraktiv spelplats för den organiserade brottsligheten.

Fallet Bake my day

Mitt i stormens öga står företaget Bake my day. Bageriet startade i Huddinge 2017 och har på kort tid vuxit till ett brödimperium genom uppköp i Mälardalen, Hälsingland och Skåne. Bland kunderna finns både Axfood (Hemköp och Willys) och Stockholms stad, som köpt bröd för miljontals kronor till skolor.

Men bakom expansionen finns en annan verklighet. Vittnesmål från anställda visar på slavliknande arbetsvillkor:

  • Arbetsdagar på upp till 16–18 timmar.
  • Utebliven ersättning för stora delar av övertiden.
  • Övervakning och ifrågasatta toalettbesök.
  • Personal som tvingats sova på kartonger när sista bussen gått.

– Jag jobbade från nio på morgonen till halv tolv på natten, varje dag i månader. Jag orkade inte mer, jag tänkte på att ta livet av mig, berättar en tidigare anställd.

Arbetsmiljön har dessutom präglats av smuts och skadedjur. Bilder visar råttspillning bland brödkartonger och en video en död fågel i en bakform. Enligt flera källor var rutinen på morgnarna att skrämma bort gnagare innan produktionen kunde börja.

Kommunala inspektioner har vid flera tillfällen slagit ner på allvarliga hygienbrister. Men eftersom många av kontrollerna varit föranmälda har de ofta inte resulterat i anmärkningar.

Bränderna i Huddinge

Bake my day har även drabbats av flera misstänkta mordbränder.

  • April 2021: En brand anläggs i trapphuset. Övervakningskameror visar två personer som tar sig in och häller brännbar vätska.
  • En vecka senare: En ny brand startar på taket. Anställda släcker själva med pulversläckare innan byggnaden tar eld.

Utredningarna rubricerades som försök till mordbrand. För de anställda innebar det ytterligare stress i en redan pressad arbetsmiljö.

Illegala invandrare och polisrazzior

En annan dimension av bagerikriget är användningen av illegala invandrare arbetskraft. 2024 dömdes en chef på Bake my day till dagsböter för att en man utan arbetstillstånd arbetat i produktionen.

Enligt vittnesmål ska chefer ha beordrat arbetare att gömma sig under kartonger vid polisrazzior. Företagets vd Moses Isik avfärdar uppgifterna som ”självklart osanna” och hänvisar till förbättrade rutiner.

Företagets svar

När tidningen Arbetet konfronterade Bake my days vd Moses Isik avfärdade han anklagelserna som ”skitsnack”.

– Våra 200 anställda är nöjda och vi har kollektivavtal, sa han.

Han medger att det förekommit fel i löneutbetalningar under 2024 men hävdar att de rättats till. Han menar också att uppgifterna om extrema arbetspass och skadedjur är överdrivna eller felaktiga.

Expansion trots allt

Trots alla kontroverser planerar Bake my day att lämna sin gamla fabrik i Huddinge och flytta in i en nybyggd anläggning vid Arlanda. Företaget talar öppet om fortsatt expansion och marknadsför sig som en ”socialt ansvarstagande arbetsgivare” med engagemang i välgörenhetsprojekt.

Men för många anställda och konkurrenter återstår bilden av en bransch där hot, våld och oegentligheter blivit en del av vardagen.

Den dolda svarta ekonomin

Polisen uppskattar att den svarta ekonomin i Sverige omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen. Att dessa pengar göms i laglig affärsverksamhet är ingen nyhet – men fallet med pitabröden visar hur vardagliga varor kan bli redskap i den organiserade brottslighetens maskineri.

– Målet är alltid att tvätta brottspengar till lagliga inkomster som går att använda i vardagen. Brödbranschen är ett tydligt exempel, säger kriminalinspektör Richard Holz.

En bransch i korseld

För vanliga konsumenter är brödpåsen i butikshyllan ett vardagligt val. För entreprenörer kan det vara en fråga om liv och död.

Det så kallade pitabrödskriget är mer än en konflikt om marknadsandelar. Det är en berättelse om hur organiserad brottslighet, korruption och dåliga arbetsvillkor vävs samman – med bröd som täckmantel.

Frågan är inte bara vilket bröd som hamnar på middagsbordet. Frågan är också: vem äger egentligen Sveriges pitabröd?

Tidslinje: Pitabrödskriget och Bake my day

  • Tidigt 2000-tal – Misstänkta bränder mot bagerier i Stockholmsområdet kopplas senare till organiserad brottslighet.
  • 2017 – Bake my day grundas i Huddinge efter ägarbyte i bageriet Alimenta.
  • 2018–2020 – Företaget expanderar genom att köpa upp bagerier i Mälardalen, Hälsingland och Skåne.
  • April 2021 – Första branden på Bake my day: trapphuset sätts i brand.
  • 27 april 2021 – Ny brand på taket, brännbar vätska används. Händelsen rubriceras som försök till mordbrand.
  • 2022 – Kommunen hittar skadedjursspillning i samtliga personalutrymmen. Kraven på akut rengöring noteras.
  • 2023 juli – Lastbilar brinner vid ett bageri i södra Stockholm. Händelsen ses som del av bagerikriget.
  • Början av 2024 – Polisrazzior på Bake my day, vittnesmål om gömda papperslösa arbetare.
  • Våren 2024 – Skatteverket och Migrationsverket får tips om ”inhumana arbetsvillkor”.
  • 2024 – En chef på Bake my day döms till dagsböter för brott mot utlänningslagen. Företaget får betala nästan 100 000 kronor i böter.
  • Slutet av 2024 – Företaget planerar expansion till ny fabrik vid Arlanda.

Fler inlägg