Tio år efter löftet om ett Europa utan murar skakar Sverige av nattliga sprängningar och skjutningar. Samtidigt fortsätter asylflödet och kvotmottagandet. Frågan ekar: hur länge orkar vi?’
För tio år sedan stod Stefan Löfven på scenen och förklarade att ”mitt Europa bygger inga murar”. Orden blev startskottet för en historisk flyktingvåg – och början på en helt ny verklighet i Sverige.
I dag, ett decennium senare, vaknar svenskar till rubriker om sprängningar, skjutningar och mord – nästan varje natt.
Trots utvecklingen är Sveriges asylregler fortfarande bland de mest generösa i Europa. Under 2024 registrerades 9 634 ansökningar om internationellt skydd. Utöver det tog Sverige emot ytterligare 959 kvotflyktingar.
Frågan många nu ställer sig: Hur länge kan ett litet land som Sverige bära denna börda?
Statistiken talar sitt tydliga språk. Det tar i median 15 år för en utomeuropeisk flykting att komma in på arbetsmarknaden. Under tiden får många kommuner uppfinna sysselsättningar och låtsasjobb inom den offentliga sektorn för att hålla människor i aktivitet.
Kritiken växer – både mot asylsystemet, kvotflyktingarna och arbetskraftsinvandringen som pressar ned löner i redan utsatta branscher.
Sverige står vid ett vägskäl. Ska vi fortsätta på den inslagna vägen – eller våga dra i nödbromsen innan samhällskostnaderna blir ohanterliga?
Sverige vs Finland — Asyl & Kvotflyktingar (senast angivna uppgifter)
| Stat | Sverige | Finland |
|---|---|---|
| Asylansökningar (internationellt skydd) | 9 634 ansökningar (2024) | 2 948 ansökningar (2024) |
| Kvotflyktingar (ankomna) | 959 personer (2024) | ≈ 500 planerad kvot (2024) |
| Övergripande trend | Relativt höga absoluta tal; pågående debatt om skärpningar. | Lägre inflöde; kvoten neddragen jämfört med tidigare år. |