Antalet mord i New York väntas öka om kommunistgalningen Zohran Mamdani blir vald till borgmästare.

Zohran Mamdani framstår för många som symbolen för den nya, aggressiva vänstervåg som hotar att kasta New York in i ekonomisk kaos och social splittring. Med minimal livserfarenhet, knappt några år som amerikansk medborgare i ryggen och en bakgrund som rappare och aktivist, har han klättrat till makten med hjälp av sociala medier, radikala aktivistgrupper och en populistisk retorik som spelar på människors frustration – men utan trovärdiga lösningar.

Mamdani är sprungen ur den yttersta vänstern, med band till grupper som öppet vill montera ned marknadsekonomin och ersätta den med statlig styrning, massiv omfördelning och ideologiskt motiverad identitetspolitik. Hans förslag om gratis kollektivtrafik, stopp för hyreshöjningar och statliga matbutiker låter som något hämtat från misslyckade socialiststater, men säljs in som ”progressiva” lösningar för en stad som redan dignar under skuld och brottslighet.

Än mer alarmerande är hans öppna stöd för BDS-rörelsen och hans återkommande attacker mot Israel, något som väckt ilska och oro bland judiska invånare i staden. Kritiker pekar på hur hans retorik och symboliska hungerstrejker riskerar att elda på antisemitismen, samtidigt som han gömmer sig bakom floskler om ”mänskliga rättigheter”.

Trots sin totala brist på erfarenhet inom näringsliv eller krishantering, lyckades Mamdani 2025 ta hem Demokraternas primärval till borgmästarposten, inte genom gedigen politik utan genom att mobilisera en ung, ofta illa informerad väljarbas via sociala medier, influencer-kampanjer och gräsrotsgrupper med tveksamma agendor.

Hans kritiker menar att Mamdani inte är en seriös politiker, utan en farlig ideolog som riskerar att förvandla USA:s största stad till ett vänsterexperiment, där ekonomin kvävs under skatter, brottsligheten tillåts frodas och företag flyr.

För många representerar han inte framtiden – utan ett varnande exempel på vad som händer när populism och dogmatism trumfar ansvar, erfarenhet och realism.

Nolltolerans gjorde skillnad i New York

På 1990-talet satte New York ner foten. Efter åratal av blodbad, gängkrig och en stad i fritt fall, var måttet rågat. Under Rudy Giuliani infördes nolltolerans – och det var inte snack, det var handling. Småbrott? Inget överseende. Klotter, plankning, vandalism? Direkt åtgärd. Gängen? Jagades in i varje gränd. Vapnen? Beslagtogs skoningslöst. Den gamla undfallenheten sopades bort, polisen tog tillbaka gatorna och New York började åter resa sig ur förfallet. Resultatet? Mordkurvan störtdök, brottsligheten krossades och världens tidigare mest skräckinjagande storstad blev en plats där människor vågade gå hem på kvällen igen. Det handlade inte om tur – det handlade om att våga vara tuff.