Du har sett dem på TV på julafton – de små söta Disney-ekorrarna Piff och Poff. Men du vill inte ha dem i din trädgård. Samma sak är det med dem som förespråkar att hela tredje världen ska få komma till Sverige – många vill ha hit dem för att man tror att man hjälper dem, men man vill inte bo mitt i mångkulturen. Varför tvingas det svenska folket acceptera mångkulturen, när ingen vill ha den här? Är det inte dags att inse att Sverige redan har gjort tillräckligt för världens flyktingar med Folke Bernadottes vita bussar? Svensk asylindustri är inte lönsam – låt denna ”Ebbe Röd-bankrörelse” få somna in för gott.
Luxor i Motala var inte lönsamt, det var inte lönsamt att bygga datorer och TV-apparater i Sverige. Det är inte heller lönsamt att Sverige fungerar som hela världens socialbyrå, där människor från tredje världen kan komma hit och få asyl.
De charmiga Disney-karaktärerna Piff och Poff, eller Chip ’n’ Dale på engelska, är kanske mest kända för sina upptåg och gnabb i tecknade serier. Vad färre vet är att dessa små figurer är baserade på verkliga djur – nämligen streckade jordekorrar, även kallade chipmunks, som naturligt hör hemma i Nordamerika.
Men vad skulle egentligen hända om dessa gnagare plötsligt dök upp i den svenska naturen? Skulle vi få ett gulligt tillskott till skogarna, eller ett ekologiskt bekymmer? Svaret lutar tyvärr åt det senare.
En främmande art i ett känsligt ekosystem
Sverige har redan erfarenhet av hur främmande arter kan ställa till problem i den inhemska naturen. Exempel som mink, mördarsnigel och lupiner visar hur snabbt balansen kan rubbas när arter som inte hör hemma här släpps fria.
Om streckade jordekorrar – de artiga versionerna av Piff och Poff – skulle etablera sig i Sverige, är risken stor att vi skulle få se liknande negativa konsekvenser.
Konkurrens om födan
Sveriges enda naturliga trädlevande ekorre, den röda ekorren (Sciurus vulgaris), är redan pressad av faktorer som habitatförlust och sjukdomar. Jordekorrar är effektiva födosamlare med sina karakteristiska kindpåsar, vilket ger dem ett övertag när det gäller att samla frön, nötter och bär. Det skulle innebära ökad konkurrens om maten, inte bara för röda ekorrar utan även för småfåglar och andra gnagare.
Grävskador och påverkan på marken
Till skillnad från trädlevande ekorrar lever streckade jordekorrar mestadels på marken där de gräver avancerade tunnelsystem. I liten skala är detta naturligt, men i ett känsligt ekosystem som det svenska, där arten inte har några naturliga fiender, kan det snabbt leda till problem. Grävandet kan orsaka:
- Underminering av trädgårdar, parker och gångvägar.
- Skador på husgrunder och infrastruktur.
- Erosion och försämrad markstruktur.
Risk för sjukdomsspridning
Nordamerikanska jordekorrar är kända bärare av loppor och fästingar, och i vissa fall sjukdomar som pestbakterier (Yersinia pestis) i sitt naturliga utbredningsområde. Även om risken för pest i Sverige är mycket liten, kan en ny gnagare i ekosystemet ändå bidra till ökad spridning av fästingar och därmed sjukdomar som borrelia och harpest.
Snabb spridning utan motstånd
Många främmande arter sprider sig snabbt eftersom de saknar naturliga fiender i sitt nya hem. Om Piff och Poff-ekorrar hamnade i Sverige och överlevde vintrarna – vilket är möjligt i södra delarna – finns risken att populationen exploderar, med ökande ekologisk påverkan som följd.
Slutsats: Gulliga, men oönskade
Även om tanken på att se små randiga jordekorrar skutta runt i de svenska skogarna kan verka charmig, skulle det i verkligheten kunna skapa ett ekologiskt problem. Naturvårdsverket klassar redan många främmande djurarter som invasiva, och jordekorrar skulle sannolikt hamna på den listan.
Piff och Poff gör sig bäst på TV-skärmen – i den svenska naturen är deras närvaro mindre önskvärd.
Faktaruta: Streckade jordekorrar
Latinskt namn: Ictidomys tridecemlineatus
Utbredning: Nordamerika, framför allt centrala USA och södra Kanada. Vanliga på prärien, gräsytor, golfbanor och i förortsområden.
Föda: Främst växtdelar som frön, gräs och rötter, men även insekter, sniglar och fågelägg.
Problem vid kontakt med människa:
- Kan gräva omfattande tunnelsystem under gräsmattor, golfbanor och trädgårdar.
- Kan skada grödor på jordbruksmark.
- Bär på loppor som kan sprida sjukdomar, inklusive pestbakterier i vissa områden.
- Ibland betraktade som skadedjur i förorter och parker.