Etikett: Stockholmspolitik

  • Spärrfria Näckrosen – plankarna jublar, butiken blöder

    Spärrarna vid Näckrosens tunnelbana togs bort – och kostnaden skickades rakt till skattebetalarna. På bara månader har plankningen mer än fördubblats, stölderna i Ica-butiken intill skjutit i höjden med 300 procent och småföretagare tvingas agera väktare. Samtidigt kallar Miljöpartiet experimentet för ”kundnöjdhet”.

    Innehållsförteckning

    Att Miljöpartiet gillar att bedriva en ”kasta pärlor till svinen”-politik är välkänt. Det var MP som medvetet förstörde Sverige när man runt 2008 drev en extremt generös asylpolitik – vilket gav oss det Al Capone-Sverige vi har i dag.

    Det är lugnt på torget utanför Näckrosens tunnelbanestation i Solna. Inne i Ica-butiken intill är det stillsamt – men för personalen är vardagen allt annat än trygg.

    – Stölderna har ökat med runt 300 procent, berättar medarbetaren Maya Levan. ”Vi har blivit som hökar på jobbet.”

    ”De plockar olivolja för tusenlappar”

    Kunder med stora väskor rör sig vant bland hyllorna. Ibland köper de en chokladbit, ibland smyger de bara förbi när personalen är upptagen.

    – De har lärt sig att anpassa sig efter oss. Bara nyligen var det en som tog olivolja för flera tusen, säger Maya Levan.

    Köttet är numera inlåst vid kassan. Frysta laxar ställs fram styckvis. Olivoljan portioneras ut.

    ”De springer rakt mot tunnelbanan”

    Personalen är övertygad: det är de öppna spärrarna som gjort det enklare för tjuvarna att fly.
    – Vi ser alltid hur de springer ut mot tunnelbanan, säger Maya Levan.

    Även SL-anställda på stationen bekräftar bilden.
    – Folk går bara rakt igenom. Vi vill ha tillbaka spärrarna, säger en biljettförsäljare som vill vara anonym.

    Oppositionen rasar – kräver stopp

    Moderaternas oppositionsregionråd Kristoffer Tamsons är ursinnig:
    – Tjuvåkning, sjunkande biljettintäkter och ökade stölder är inte acceptabelt. Trafikförvaltningen och polisen måste agera, säger han.

    M kräver omedelbart stopp för projektet – och kompensation till de butiker som drabbats.

    Planka lönar sig – böterna är för låga

    SL:s egna siffror visar att plankningen mer än fördubblats på Näckrosen – från 2 procent till runt 5 procent. I mars var nästan var tionde resenär plankare.

    Och för den som chansar är det rena vinstaffären. Ett månadskort kostar 1 060 kronor. Tre månaders plankning sparar 3 180 kronor.

    Risken? En kontrollavgift på 1 500 kronor – om man ens blir fast. Straffet är så lågt att det i praktiken fungerar som en rabatt.

    MP försvarar sig med ”kundnöjdhet”

    Men trots kritiken håller trafikregionrådet Anton Fendert (MP) fast vid projektet.
    – Kundnöjdheten har ökat och tryggheten är oförändrad, säger han.

    Frågan är bara: vilken kundnöjdhet? Pendlaren som betalar varje dag – eller den som nu kan resa gratis och smita ut genom spärrlinjen med stöldgods i väska?

    London har redan lösningen

    I London blippar resenärerna sitt kort både vid in- och utpassage. Resan registreras automatiskt, systemet är smidigt – och det går inte att planka.

    Resultatet? Högre biljettintäkter, rättvisa och verklig trygghet. Alltså kundnöjdhet på riktigt.

    Småföretagare får ta smällen

    I Solna är facit tydligt: Ica tvingas låsa in varor, personal misstror kunder och plankare slipper undan med både gratis resor och varor värda tusenlappar.

    Ett polistisk expriment som kostar skattepengar.

    Det politiska experimentet kostar – men inte MP. Notan skickas till de butiker och resenärer som alltid försöker göra rätt för sig.

    Politikerna lär sig aldrig. Redan på 90-talet testades öppna spärrlinjer när nya Bagarmossens tunnelbanestation invigdes – ett fiasko. 2007 gjorde man om samma misstag vid Slussen – lika illa. Och nu, 2025, upprepar Miljöpartiet experimentet ännu en gång vid Näckrosen.

    Konsekvenserna kan vem som helst räkna ut: plankning som skjuter i höjden, stölder som exploderar och småföretagare som får agera väktare. På blå linjen, där Näckrosen ligger, markerar stationen snarare gränsen till det som uppfattas som ett civiliserat samhälle. Längre ut på linjen finns stationer som Stockholmspolitikerna helst inte pratar om – områden som ”Jesus pappa glömde”.

    Frågan är enkel: varför görs inte försöken i Rinkeby? Och varför syns inga biljettkontroller bortom Mälarhöjden på röda linjen?

    Faktaruta: Vad kostar plankningen i Stockholm?

    Antagen intäktsbas: 13 mdr kr/år (verksamhetsintäkter, främst biljetter).
    Tummen-regel: Varje 1 procentenhet plankning ≈ 130 mnkr/år i intäktsbortfall.

    Scenario Plankning Årlig intäktsförlust Differens vs 2 %
    Bas (före försök) 2 % ≈ 260 mnkr/år
    Nivå likt Näckrosen 5 % ≈ 650 mnkr/år ≈ +390 mnkr/år
    Värsta fall (toppnivåer) 10 % ≈ 1,3 mdr/år ≈ +1,04 mdr/år
    Nyckelpriser
    • 30-dagarskort: 1 060 kr
    • Kontrollavgift: 1 850 kr
    Break-even för plankning

    För att plankning ska bli dyrare än månadskort krävs att man blir tagen oftare än ~57 % av månaderna (1 060 / 1 850).

    Skaleffekt

    Varje +1 procentenhet plankning ≈ 130 mnkr/år i tapp. +3 pp (2→5 %) ≈ 390 mnkr/år.

    Not: Beräkningarna bygger på officiella uppgifter om verksamhetsintäkter (proxy för biljettintäkter) och kända prisnivåer. Utfallet påverkas av faktisk kontrollfrekvens, betalvilja och resmönster.

  • Svenska företagare degraderas till statare – av Sossarna själva

    Från i höst får inte längre alla som vill starta företag i Stockholm hjälp av staden. Socialdemokraterna gör om systemet – och nu prioriteras personer med utländsk bakgrund och ”gröna” idéer. Svenskfödda företagare riskerar att bli helt utan stöd.

    Vi svenskar förvandlas till andra klassens medborgare – av Sossarna

    Innehållsförteckning

    ”Sossarna stänger ute svenska företagare”

    Från i höst blir det svårare för många att få hjälp att starta företag i Stockholm. Socialdemokraterna gör om systemet – och nu får bara vissa grupper tillgång till rådgivningen.

    I stället för att vara öppet för alla ska Entreprenör Stockholm rikta sig främst till personer med utländsk bakgrund och entreprenörer inom ”gröna idéer” och socialt företagande.

    För svenskfödda som vill förverkliga sina affärsdrömmar stängs dörren.

    Vi stärker vårt fokus på de som är långt ifrån arbetsmarknaden, säger Arvid Vikman Rindevall (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden.

    ”En politisk gräddfil”

    Det som tidigare var en neutral tjänst för alla nya företagare blir nu en politisk gräddfil. Sossarna pekar ut vilka som ska få stöd – och vilka som inte längre räknas.

    Varje år startas runt 12 000 nya företag i Stockholm. Men nu riskerar tusentals idéer att aldrig bli verklighet, bara för att de inte passar in i partiets mall.

    Risk för orättvisa

    Många varnar för att förändringen skapar orättvisa och missnöje. Svenskar som också vill göra rätt för sig, betala skatt och bygga företag nekas samma chans till stöd som andra får.

    Kritiker menar att Socialdemokraterna politiserar företagandet – och på köpet riskerar att försvaga både tillväxten och förtroendet för kommunen.

    ”Att starta företag ska vara för alla”

    Att göra rätt för sig som företagare borde inte vara en förmån för en utvald skara. Offentlig rådgivning ska hjälpa alla som vill skapa jobb, inte bara de som Socialdemokraterna tycker ”behöver det mest”.

    Nu växer frågan:
    Varför ska svenskfödda företagare betala skatt till ett system – men själva stängas ute när de behöver hjälp?

  • Rosornas krig i stadhuset om makten över Stockholm stadshus.

    Socialdemokraterna i Stockholm står inför ett ledarskifte när Karin Wanngård lämnar finansborgarrådet. Samtidigt träder Emilia Bjuggren fram som kandidat – stödd av den vänsterextrema falangen Reformisterna. Kritiker varnar nu för att hennes kandidatur kan leda till dyra ideologiska experiment och nya miljardnotor för stadens skattebetalare.

    Innehållsförteckning

    En socialkakistokrat får inte vara lat. Vänsterextremismen vill ta över S i Stadshuset, du får betala i form av högre skatter och en sämre stad att leva i.

    Karin Wanngård lämnar finansborgarrådet

    Karin Wanngård (S) har meddelat att hon lämnar posten som finansborgarråd efter valet. Emilia Bjuggren, skol-, arbetsmarknads- och personalborgarråd, har nu gjort klart att hon vill ta över rollen.

    Reformisternas inflytande

    Bakom hennes kandidatur står Reformisterna, en falang inom Socialdemokraterna som länge har arbetat för att ta makten i Stockholm. Kritiker beskriver Reformisterna som en vänsterextrem rörelse som driver politik långt ifrån den breda mitten och med förslag som riskerar att både försvaga stadens ekonomi och försämra näringslivsklimatet.

    Kontroversiella förslag

    Bland Reformisternas mest omdiskuterade förslag finns:

    • Kraftigt höjda skatter för både hushåll och företag
    • Ett införande av miljonärsskatt och nya former av förmögenhetsbeskattning
    • En kraftigt utbyggd offentlig sektor finansierad med ökade lån och skatter
    • Stora statliga och kommunala investeringar i bostäder och infrastruktur, ofta utan tydlig finansiering
    • Generösare bidragssystem, som enligt kritiker riskerar att försvaga arbetslinjen

    Kritik mot Bjuggren

    Att Emilia Bjuggren ställer sig till förfogande för posten som finansborgarråd ses därför av många som ett sätt för Reformisterna att ta greppet om stadens finanser. Under hennes tid som borgarråd har problemen inom skola, arbetsmarknad och integration fortsatt att växa, samtidigt som skattebetalarna fått stå för miljardkostnader kopplade till misslyckade satsningar.

    Många menar att Bjuggren inte har visat på någon förmåga att vända utvecklingen, och att hennes nära koppling till Reformisterna snarare riskerar att dra Stockholm längre åt vänster än någonsin tidigare.

    Framtiden för Stockholm

    Stockholmarna riskerar därmed att få se en utveckling där ideologiska experiment och vänsterextrema förslag styr över stadens ekonomi – med skattebetalarna som de stora förlorarna.

    Faktaruta: Reformisterna – objektiv översikt

    Ideologisk inriktning

    Kritiker beskriver Reformisterna som en långt vänsterorienterad falang som driver politik långt från den breda mitten.

    Ekonomiska risker enligt kritiker

    • Höjda skatter för hushåll och företag.
    • Nya förmögenhets- och miljonärsskatter.
    • Utbyggd offentlig sektor finansierad med ökade skatter och lån.
    • Stora kommunala investeringsprogram utan tydlig långsiktig finansiering.

    Möjlig påverkan på Stockholm

    • Risk för högre kommunalskatt och ökade driftskostnader.
    • Svagare näringslivsklimat och sämre konkurrenskraft.
    • Prioritering av ideologiska projekt framför kärnverksamhet.

    Frågetecken kring styrning

    • Starkt internt maktstöd viktigare än dokumenterade resultat.
    • Oklar budgetdisciplin och begränsad erfarenhet av att vända underskott.