Socialdemokraternas öppning för att förhandla med regeringen om ny kärnkraft möts av hårt motstånd från Miljöpartiet. Språkröret Daniel Helldén markerar att MP inte känner sig bundna av en sådan uppgörelse – och väcker samtidigt minnen från kärnkraftsomröstningen 1980, då en snabb avveckling riskerade att göra Sverige till ett energimässigt u-land.

Efter att Socialdemokraterna meddelat att de är beredda att förhandla med regeringen om energipolitiken, inklusive satsningar på ny kärnkraft, markerar Miljöpartiet hårt motstånd.

– Om det görs några uppgörelser med Tidöregeringen så känner vi oss inte uppbundna av dem. Vi kommer att arbeta för att det inte ska bli någon ny kärnkraft, säger språkröret Daniel Helldén.

Han utesluter inte heller att partiet kan komma att försöka riva upp ett avtal om det ingicks i en regering där MP deltog.

Motståndet från Miljöpartiet väcker frågor om partiets syn på Sveriges långsiktiga energiförsörjning. I folkomröstningen om kärnkraft 1980, för 45 år sedan, förespråkade den så kallade linje 3 en snabb avveckling av all kärnkraft. Hade den linjen vunnit, menar många bedömare, skulle Sverige under 1980- och 90-talet riskerat en betydligt svagare industriell utveckling och en energiförsörjning jämförbar med ett u-land.

I stället har kärnkraften spelat en central roll för att säkra billig och stabil el, inte minst för industrin, samtidigt som den bidragit till att Sverige kunnat hålla nere sina koldioxidutsläpp. Att Miljöpartiet fortfarande driver en politik som påminner om linje 3, trots de senaste decenniernas erfarenheter, gör att energifrågan riskerar att bli en ny stridsfråga i svensk politik.