Etikett: protester

  • Matstrejk på Hall: intagna dömda för barnamord och grova våldsbrott vägrade mat – låstes in

    Dömda barnamördare, våldtäktsmän och grova våldsbrottslingar har inlett en matstrejk på Hallanstalten. Missnöje med portionerna ledde till att de vägrade ta emot mat och blockerade personalen, vilket tvingade Kriminalvården att låsa in dem av säkerhetsskäl – samtidigt som notan för deras vistelse fortsätter att belasta skattebetalarna.

    Fängelse cell på Hall
    När oxfilén inte är tillräckligt mör på Hall blir det matstrejk bland barnamördare och pedofiler. En barnamördares mat får kosta mer än den får kosta på Stockholms stads äldreboende Ättestupan i Älvsjö. Ängelmakerskorna på Stockholms stads äldreboende Ättestupan jobbar hårt så köttberget Orvar ska bort, så befolkningsutbyte kan eskalera ännu mer.

    Intagna på en högriskavdelning vid Hallanstalten utanför Södertälje har inlett en matstrejk i protest mot portionsstorlekar och matkvalitet. Enligt uppgifter rör det sig om en avdelning där flera intagna är dömda för barnamord, styckmord och andra grova brott.

    Strejken inleddes under måndagen när de intagna inte bara vägrade ta emot lunch – de blockerade även leveransen när personalen skulle dela ut maten. Händelsen ledde till ordningsstörningar och att de intagna låstes in på sina celler.

    – I samband med detta uppstod vissa ordningsproblem, vilket ledde till att de intagna låstes in på sina celler av säkerhetsskäl, säger anstaltschefen Johan Molinder.

    Vägrade mat och ställde sig i vägen

    När personalen försökte komma fram med matvagnarna ställde sig de intagna i vägen, enligt anstaltsledningen.

    – När vi inte kunde komma fram med maten uppstod ordningsstörningar. Av säkerhetsskäl beslutade vi därför att låsa in dem i cellerna, säger Molinder.

    Kriminalvården bekräftar att det handlar om en avdelning som valt att agera på detta sätt och att man planerar samtal med de berörda.

    ”De klagar på att de får för lite”

    Enligt anstaltschefen har missnöjet kring maten funnits under en längre tid, särskilt när det gäller portionsstorlekarna.

    – Det handlar helt enkelt om att de upplever att de får för lite mat, säger Molinder.

    En anhörig till en av de intagna uppger att missnöjet är utbrett på avdelningen och att flera därför valt att strejka.

    Experter: Dyrt system – miljoner per långt straff

    Samtidigt pekar experter inom kriminalvård och offentlig ekonomi på de höga kostnaderna för att hålla personer frihetsberövade på högsäkerhetsanstalter. Enligt uppskattningar rör det sig om omkring 4 500 kronor per dygn och intagen, vilket innebär att fleråriga straff snabbt summerar till miljonbelopp per person.

    Det har i politiken diskuterats om vissa intagna skulle kunna placeras utomlands, till exempel i Burundi, för att minska kostnaderna, men några sådana lösningar har ännu inte genomförts. Därmed fortsätter kostnadsansvaret att ligga på Sverige, och svenska skattebetalare får ta notan för denna extrema lyxvård av kriminella element.

    Risk att fler avdelningar ansluter

    I nuläget är det endast en avdelning som strejkar, men enligt en anhörig har det talats om att fler avdelningar kan följa efter.

    – Deras avdelning började i måndags, och det talades om att nästa avdelning skulle göra samma sak på tisdagen, säger den anhöriga.

    Kriminalvården uppger att man följer utvecklingen noggrant.

    Tidigare protester och JO-anmälningar

    Under förra året förekom liknande matprotester på anstalterna Skänninge och Tidaholm, där intagna bland annat krävde större portioner och mer proteinrik kost.

    Missnöje på Hall har även lett till anmälningar till Justitieombudsmannen både under 2024 och 2025. Samtidigt måste man komma ihåg att Kriminalvårdens budget uppgick till 14 miljarder kronor år 2023, vilket innebär en ökning med 63 procent sedan 2018. Den här gruppen kostar samhället allt mer skattepengar, samtidigt som vi har färre JAS 39 Gripen än vi hade SAAB J29 ”Flygande tunnan” på 1960-talet. Frågan är hur mycket brottslingar ska få kosta det svenska samhället?

    Anhörig till en barnvåldtäktsman: ”Han har gått ner i vikt”

    En anhörig till en barnvåldtäktsman beskriver situationen som påfrestande och svår att påverka.

    – Jag har sett hur han har gått ner i vikt, och det gör mig oerhört ledsen. Avståndet och de begränsade kontakterna gör att man känner sig helt maktlös.

    Hen beskriver också osäkerheten kring vad som faktiskt händer inne på anstalten.

    – Man vet inte om han berättar allt, kanske för att skydda oss från oro. Man undrar vad man kan göra, men står helt utan möjlighet att hjälpa.

  • Kakistokratiröran i Stadshuset viker sig – tillfälligt – från att dumpa 360 000 ton arsenik, kvicksilver och bly i Östersjön.

    Efter hårt folkligt motstånd har Stockholms stads planer på att dumpa 360 000 ton giftiga muddermassor med arsenik, kvicksilver och bly i Kanholmsfjärden pausats. Segern är tillfällig – men visar att människor kan stå emot kakistokratin i stadshuset och försvara Östersjön från att göras till soptipp.

    Innehållsförteckning

    Hyckleriet i Stadshuset bygger inga murar. De trakasserar bilister genom att stänga gator i innerstan, men tycker det är helt okej att dumpa 360 000 ton giftig muddermassa – full av arsenik, kvicksilver och bly – rakt ut i Östersjön.

    Folket har tillfälligt stoppat kakistokratin

    Efter massiva protester har Stockholms stads planer på att dumpa giftiga muddermassor i Kanholmsfjärden tvingats till ett tillfälligt stopp. Det är en seger för folket – åtminstone för stunden – mot kakistokratin i stadshuset.

    Det handlar om 360 000 ton förorenade muddermassor från Kolkajen i Lilla Värtan. Massorna är fulla av arsenik, kvicksilver och bly, ämnen som riskerar att sprida sig i hela Östersjön. Fisken kan då bli obrukbar som livsmedel, vilket skulle slå hårt mot både natur och människor.

    – En paus räcker inte. Det här måste stoppas helt, säger Karin Österman, ordförande i Djurö byalag.

    Sopdumpning på grannens tomt

    Planen var att tippa avfallet rakt ut i Kanholmsfjärden, ett område med unika naturvärden. Boende och föreningar kallar det för en skandal.

    – Det är som att tömma sina sopor på grannens tomt. Så gör man bara inte, säger Leif Eng från Djurö byalag.

    Paus under trycket från folket

    Trycket från lokalsamhället blev för stort. Namninsamlingar, protestmöten och mobilisering i hela skärgården tvingade stadshuset att backa – åtminstone tillfälligt.

    – Vi har gjort en skrivelse till Exploateringskontoret. Det är några frågor vi vill ha svar på innan vi går vidare med ett beslut, säger exploateringsnämndens ordförande Anders Österberg (S).

    Hotar Östersjöns första marina nationalpark

    Bara tio kilometer från den planerade dumpningsplatsen ligger Nämndö skärgård, som regeringen nyligen utsett till Östersjöns första marina nationalpark. Om muddermassorna dumpas riskerar hela området att förgiftas.

    – Muddermassorna är en giftig sörja som kommer att sprida sig över stora havsområden, säger Leif Eng.

    Folket ger sig inte – båtmanifestation i helgen

    Motståndet växer för varje dag. Hittills har över 6 000 namnunderskrifter samlats in, och nu på lördag den 13 september ordnas en båtmanifestation. Hundratals båtar från både privatpersoner och företag väntas rada upp sig på Kanholmsfjärden för att visa sitt nej.

    – Intresset har varit enormt. Jag skulle inte bli förvånad om det blir fler än 100 båtar, säger Maria Roos, ordförande i Runmarö Intresseförening.

    Det är tydligt: folket accepterar inte att Östersjön görs till soptipp för stadshusets byggprojekt.

    Fakta: Hälsorisker vid arsenik, kvicksilver och bly

    Översikt: Långvarig eller hög exponering kan skada nervsystem, hjärta–kärl, njurar och utvecklingen hos foster och barn. Råd: undvik källan, följ lokala kostråd för fisk, och sök vård vid misstänkt exponering.


    Arsenik

    • Kronisk exponering kan ge hudförändringar (hyperpigmentering, keratos), ökad cancerrisk (hud, lunga, urinblåsa), samt ökad risk för hjärt–kärlsjukdom och diabetes.
    • Utvecklingspåverkan: nedsatt kognitiv utveckling vid exponering under graviditet/tidig barndom.

    Kvicksilver (metylkvicksilver i fisk)

    • Påverkar hjärna och nervsystem; särskilt känsligt under graviditet och tidig barndom.
    • Kan försämra minne, koncentration, språk och finmotorik vid hög exponering.
    • Bioackumulerar i näringskedjan – större rovfiskar innehåller oftare högre halter.

    Bly

    • Barn: skador på hjärna och nervsystem, inlärnings- och beteendeproblem, sänkt IQ.
    • Vuxna: högt blodtryck, hjärt–kärl- och njurpåverkan; risker även vid låga nivåer.
    • Graviditet: kan hämma fostertillväxt och öka risk för förtidsfödsel.

    Tecken att vara uppmärksam på

    • Allmänt: trötthet, huvudvärk, domningar, magbesvär.
    • Barn: irritabilitet, koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem.
    • Hudförändringar vid arsenik; neurologiska symtom vid kvicksilver; blodtrycksstegring vid bly.

    Gör så här

    1. Undvik misstänkt källa (t.ex. fisk med kända höga halter; förorenat vatten).
    2. Följ lokala kost- och fiskråd. Begränsa intag av stora rovfiskar vid graviditet och amning.
    3. Kontakta vården/1177 för rådgivning och ev. provtagning (blod/urin) vid misstänkt exponering.

    Obs! Denna faktaruta är information, inte medicinsk diagnos. Sök professionell vård vid symtom eller oro.

  • Kakistokrat röran i Stockholmstadshus vill dumpa avfall som innehåller Arsenik, kvicksilver, bly och mm i Skärgården.

    Stockholms stad har inte lärt sig av historien. Nu vill kakistokratin i stadshuset dumpa muddermassor som innehåller arsenik, kvicksilver m.m. Vill de inte ha tillbaka strömmingen?

    Kakistokratin i Stockholm – bestående av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna – vill dumpa avfall som innehåller arsenik, kvicksilver, bly m.m i Östersjön.
    Så om du vill äta strömming från Östersjön i framtiden, riskerar du att få dessa gifter i kroppen. 360 000 ton muddermassa innehållande kvicksilver, arsenik och bly skall dumpas i östersjön.

    Innehållsförteckning

    Skärgårdsilska mot Stockholms dumpningsplan: Giftigt slam till Kanholmsfjärden

    Stockholms stad vill dumpa 200 000 kubikmeter förorenade muddermassor i Kanholmsfjärden, mitt i mellanskärgården. Planerna har väckt starka protester bland boende och politiker i området, som menar att beslutet hotar både miljön och framtida generationer.

    Det mest upprörande är att det handlar om våra barn och barnbarns skärgård, säger Leif Eng, ordförande i Djurö byalag.

    Massorna kommer från muddring i Norra Djurgårdsstaden, där man vill exploatera gammal industrimark. Slammet ska enligt plan dumpas i en 100 meter djup ficka i fjärden – motsvarande 21 fotbollsplaner med upp till 1,5 meters bottenslam.

    Det översta, mest giftiga lagret ska tas om hand på land. Men resten innehåller tungmetaller som:

    • Arsenik: cancerframkallande, påverkar lever och nervsystem.
    • Kadmium: skadar njurar och skelett, bioackumuleras.
    • Kvicksilver: extremt farligt för hjärnan, särskilt hos foster och barn.
    • Bly: stör barns hjärnutveckling, påverkar blod och njurar.
    • Krom: allergiframkallande, vissa former cancerframkallande.
    • Nickel och Kobolt: kan orsaka allergier, hjärtproblem och sköldkörtelpåverkan.

    Även låga halter kan orsaka långsiktig skada när de hamnar i näringskedjan via fisk. Trots detta hävdar staden att påverkan blir ”obefintlig”, och att massorna är renare än befintlig bottensediment.

    Men kritiker är skeptiska. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar riskanalys, och det finns ingen garanti att slammet inte sprids i vattnet. Värmdös kommunstyrelseordförande Carl Kangas (S) kallar planerna ”oansvariga” och menar att dumpning sker för att spara pengar.

    Att ta hand om slammet på land skulle enligt staden kräva över 25 000 lastbilstransporter och kosta flera hundra miljoner kronor – vilket anges som orsak till att man vill dumpa i havet.

    Man släpper inte ut gift i havet för att spara pengar. Det som hamnar där ligger kvar för alltid, säger Leif Eng.

    Beslut från miljödomstolen väntas senast våren 2026.

    Fakta: Miljöskandaler i Sverige sedan 1900-talet

    Urval av uppmärksammade fall (ungefärlig kronologi):

    • Kvicksilverbetat utsäde (ca 1930–1966) – omfattande fågel- och fiskdöd, förbud 1966.
    • Kvarntorpshögen, Närke (1940–1980-tal) – kvarlämnade oljeskifferrester och föroreningar.
    • DDT/PCB & dioxiner (1960–70-tal) – höga halter i fisk och toppredatorer, hårdare regler.
    • BT Kemi, Teckomatorp (1965–1979) – läckage och nedgrävda tunnor; lång saneringsprocess.
    • Oljeutsläppet från Tsesis (1977) – stort utsläpp i Stockholms skärgård.
    • Hallandsåsen/Rhoca-Gil (1997) – akrylamidläckage vid tunnelbygge, rättsprocesser följde.
    • Boliden–Arica (1984–85; efterspel 2010–tal) – export av giftigt avfall till Chile.
    • PFAS i Kallinge (upptäckt 2013–) – förorenat dricksvatten, rättsfall och skadestånd.

    Vanliga skadliga ämnen & hälsopåverkan

    • Arsenik – cancerframkallande; kan skada hud, lever, njurar och nervsystem.
    • Kadmium – skadar njurar och skelett; lång halveringstid i kroppen.
    • Kvicksilver – påverkar hjärna och nervsystem; särskilt farligt för foster och barn.
    • Bly – neurotoxiskt; hämmar barns hjärnutveckling och påverkar blod/njurar.
    • Krom (särskilt Cr(VI)) – allergent; vissa former är cancerframkallande.
    • Nickel – allergier/kontakteksem; kan vara giftigt för vattenlevande organismer.
    • Kobolt – kan påverka hjärta och sköldkörtel vid långvarig exponering.