Stockholm.homes

Etikett: mord

  • När Vänsterpartiets kamrater spred terror och skräck på Västtyska ambassaden i Stockholm 1975

    Den 24 april 1975 skakades Sverige av ett terrorattentat som brutalt punkterade bilden av landet som skyddat från internationell extremism. När den kommunistiska terrororganisationen Röda armé-fraktionen tog den västtyska ambassaden i Stockholm med våld och mördade två diplomater inför övriga gisslan, blev det tydligt hur långt revolutionär ideologi kan gå när människoliv reduceras till politiska verktyg. Händelsen blev ett av de mest dramatiska uttrycken för 1970-talets vänsterterrorism i Europa och fick långtgående konsekvenser för svensk säkerhetspolitik och synen på politiskt våld.

    När marxistiska terrorister slog till mot ett öppet samhälle

    Den 24 april 1975 blev Stockholm vittne till ett av de grövsta politiskt motiverade våldsdåden i modern svensk historia. Den västtyska ambassaden förvandlades till en krigszon när den marxist-leninistiska terrororganisationen Röda armé-fraktionen (RAF) genomförde ett brutalt gisslandrama. Attacken visade med all tydlighet hur kommunistisk revolutionär ideologi, när den omsätts i praktik, leder till urskillningslöst våld, mord och fullständig likgiltighet inför mänskligt liv.

    Ideologin bakom våldet

    Marxtiska RAF var en del av den våldsamma vänstern som växte fram i Västeuropa under 1970-talet. Inspirerade av marxism, maoism och väpnade revolutioner betraktade gruppen demokratiska rättsstater som fiender som måste krossas. I praktiken innebar detta bombdåd, kidnappningar och mord, ofta riktade mot personer som saknade varje möjlighet att försvara sig. Ambassadattacken i Stockholm utfördes av en cell som kallade sig Kommando Holger Meins, ett namn som speglar den martyrkult och förhärligande av självdestruktiv marxism som präglar många kommunistiska terrorrörelser.

    Gisslandramat

    Sex beväpnade terrorister tog sig in på ambassaden och tog diplomater och anställda som gisslan. Kravet var att fängslade kommunistiska terrorister i Västtyskland skulle friges. Oskyldiga människor reducerades till förhandlingsobjekt i ett ideologiskt maktspel. När svenska myndigheter vägrade ge efter svarade terroristerna med kallblodigt mord. Militärattachén Andreas von Mirbach sköts till döds inför övriga gisslan. Kort därefter mördades ännu en diplomat. RAF demonstrerade därmed exakt vad deras så kallade revolutionära kamp innebar i praktiken.

    Den västtyske förbundskanslern Helmut Schmidt vägrade att förhandla. Beslutet markerade en tydlig gräns mot den sorts ideologiskt motiverat våld som kommunistiska grupper försökte normalisera under 1970-talet.

    Explosionen

    Sent på kvällen avslutades dramat genom en kraftig explosion som skakade området. De marxtiska terroristerna hade själva fört in stora mängder sprängämnen i byggnaden. När en handgranat tappades detonerade även TNT-laddningarna. Resultatet blev total förödelse. Byggnaden sattes i brand, gisslan skadades svårt och en av terroristerna dödades omedelbart. Händelsen illustrerade den inneboende logiken i våldsbejakande kommunism där kaos och förstörelse är ett accepterat pris för ideologisk renlärighet.

    Explosionen fångades av svensk direktsänd TV. Journalisten Bo Holmström hördes ropa Lägg ut, lägg ut, ett ögonblick som för alltid kom att förknippas med politiskt vansinne mitt i det svenska folkhemmet.

    Efterspel och konsekvenser

    De överlevande terroristerna greps och utlämnades till Västtyskland. Hoten upphörde dock inte. Den svenska arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon, som fattade beslut om utlämningen, blev senare måltavla för ett nytt RAF-försök till kidnappning. Attacken bidrog till ett mer realistiskt synsätt på icke demokratisk socialism ( kommunism ) i Sverige och till ett stärkt säkerhetsarbete. Föreställningen om att våldsamma kommunistiska grupper främst bestod av idealister blev allt svårare att upprätthålla.

    Marxtiska Terrorister tillhörande RAF –  Från vänster, uppifrån: Andreas Baader, Ulrike Meinhof, Gudrun Ensslin, Ronald Augustin, Jan-Carl Raspe, Klaus Jünschke, Ilse Stachowiak och Irmgard Möller

    Slutsats

    Ambassadockupationen i Stockholm 1975 är ett tydligt exempel på hur marxtisk ideologi kan fungera som rättfärdigande för terror, mord och förstörelse. RAF:s handlingar handlade inte om frihet eller rättvisa utan om maktutövning genom skräck. Händelsen påminner om en central lärdom från 1900-talet: när politiska idéer ges högre värde än människoliv och våld accepteras som metod leder det ofrånkomligen till tragedi.

    Faktaruta: Västtyska ambassaden i Stockholm 1975
    Händelse: Ambassadockupationen (gisslandrama)
    Plats: Stockholm, Sverige
    Datum: 24 april 1975
    Tidsförlopp: ca 12.00–23.47 (CET)
    Gärningspersoner: RAF-cellen “Kommando Holger Meins”
    Antal angripare: 6
    Gisslan: 13 (enligt vissa källor 12)
    Krav: Frigivning av fängslade RAF-medlemmar i Västtyskland
    Vapen/sprängmedel: TNT och kulsprutepistoler
    Döda: 2 ambassadanställda, 2 angripare
    Skadade: 10 ambassadanställda, 4 angripare
    Känd TV-sekvens: Bo Holmström ropar “Lägg ut, lägg ut!” vid explosionen

  • Stureplansmassakern – ett fruktansvärt brott, där samhället inte klarade av att ge gärningsmännen tillräckligt långa fängelsestraff.

    En av Kriminalvårdens celler någonstans i Sverige. Tänk om de som byggde Sverige hade det så här mysigt på äldreboendet Ättestupan som drivs av Stockholm stad?

    Ett brott som var början på slutet av folkhemmet.

    Stureplansmorden inträffade tidigt på morgonen den 4 december 1994 i Stockholms nöjeskvarter kring Stureplan. Fyra unga människor dödades och ett tjugotal skadades när automateld riktades mot entrén till nattklubben Sturecompagniet. Händelsen fick ett enormt genomslag i medier och blev ett nationellt trauma, eftersom våldet slog till i en miljö som många förknippade med vardagligt nöjesliv snarare än livsfara.

    Från avvisning till masskjutning

    Bakgrunden till dådet var en till synes trivial konflikt. Ett sällskap nekades inträde på krogen efter bråk med ordningsvakter. Alkoholpåverkan, upplevd kränkning och gruppdynamik bidrog till en snabb eskalering. I stället för att lämna platsen beslutade sig gärningsmännen för att hämta ett skjutvapen och återvända.

    Vapnet var en norsk automatkarbin av typen AG-3 (norsk benämning på H&K G3, det som i Sverige kallas AK4), ett militärt vapen med hög eldhastighet. När skotten avlossades riktades de rakt in i entrén, där både personal och gäster befann sig. Fyra personer dödades, däribland ordningsvakten Joakim Jonsson och tre unga kvinnor, en av dem författaren Daniella Josberg.

    Gärningsmän och straff

    Den som enligt domstolarnas bedömning avlossade skotten var Tommy Zethraeus. Han dömdes 1995 till livstids fängelse för fyra mord och flera mordförsök. År 2018 beslutade Örebro tingsrätt att omvandla livstidsstraffet till 39 års fängelse. Efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet frigavs han villkorligt i december 2020.

    Medgärningsmannen Guillermo Márquez Jara dömdes i tingsrätten till tio års fängelse för medhjälp till mord och grovt vållande till annans död. Efter överklaganden sänktes straffet först till fyra år i hovrätten, men höjdes senare av Högsta domstolen till sex års fängelse. Han frigavs villkorligt år 2000 efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff.

    Farshad Doosti, som också deltog i händelseförloppet, dömdes slutligen till sex års fängelse för medhjälp till grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada. Även han frigavs villkorligt efter att ha avtjänat huvuddelen av sitt straff.

    Ytterligare flera personer dömdes för medhjälp, skyddande av brottsling samt olaga vapeninnehav, med straff som varierade från villkorlig dom och skyddstillsyn till kortare fängelsestraff.

    Rättsprocessens betydelse

    Rättegångarna efter Stureplansmorden blev vägledande för hur svenska domstolar bedömer ansvar i grova våldsbrott med flera inblandade. En central fråga var skillnaden mellan uppsåt och grov oaktsamhet. Domstolarna slog fast att även om alla inte haft för avsikt att döda, bar de ett tungt ansvar eftersom de medvetet deltagit i ett extremt riskfyllt handlande.

    Varför Stureplansmorden fortfarande diskuteras

    Ur ett samhälls- och beteendevetenskapligt perspektiv visar Stureplansmorden hur flera faktorer kan samverka till katastrof: alkoholens påverkan på omdömet, grupptryckets kraft, tillgången till illegala vapen och den täta urbana miljön där många oskyldiga befinner sig på liten yta.

    Händelsen påverkade debatten om krogvåld, ordningsvakters säkerhet och illegal vapenhantering i Sverige under 1990-talet, och används fortfarande som ett exempel på hur snabbt en konflikt kan eskalera till massvåld.

    Ett samhälle som misslyckas med att bestraffa kriminella

    Än i dag väcker Stureplansmorden starka känslor, inte minst i samband med frigivningen av de dömda. Att ett livstidsstraff kan tidsbegränsas till så lite som 39 år visar enligt kritiker på grova brister inom det svenska rättsväsendet. Experter menar att livstid ska vara livstid. En ofta nämnd jämförelse är Anders Behring Breivik i Norge, som dömdes till livstids förvaring.

    Många menar att kostnaderna för att förvara sådana här gärningsmän blir extremt höga, men att detta delvis beror på hur kriminalvården är utformad. Kritiker hävdar att straffverkställigheten hade kunnat outsourcas till länder där kostnaderna är lägre och där man tydligare optimerar vad en livstidsdömd mördare får kosta samhället. Det hade inneburit mindre fokus på exempelvis Oxfilé och Playstation 5 i cellen, men samtidigt lägre kostnader för skattebetalarna och mindre börda för hederliga medborgare som annars tvingas finansiera en mycket kostsam kriminalvård.

    Fakta – Stureplansmassakern (1994)

    Datum 4 december 1994
    Plats Sturecompagniet, Stureplan, Stockholm
    Typ av brott Masskjutning
    Vapen Norsk automatkarbin AG-3 (H&K G3 / svenska AK4)
    Mördade 4 personer
    Skadade Cirka 20 fysiskt skadade (därtill psykiskt skadade)

    Dödsfall

    • Joakim Jonsson (ordningsvakt)
    • Kristina Oséen
    • Katinka Genberg
    • Daniella Josberg (författare)

    Gärningsmän och fängelsestraff (33% ”straffrabatt” = villkorlig frigivning efter 2/3)

    Gärningsman Dom Avtjänat (ca 2/3)
    Tommy Zethraeus ( Svensk ) Livstid → omvandlat till 39 år (2018) Ca 26 år (frigiven dec 2020)
    Guillermo Márquez Jara ( Chili ) 6 år Ca 4 år
    Farshad Doosti (Iran) 6 år Ca 4 år

    Not: ”33% straffrabatt” syftar här på villkorlig frigivning efter två tredjedelar av utdömt fängelsestraff.

  • Det rödgröna Stockholm : Skjutning i Hagsätra – man i 45-årsåldern död, misstänks vara gängrelaterat

    En man i 45-årsåldern sköts ihjäl vid tunnelbanan i Hagsätra på lördagskvällen. Gärningsmannen flydde på en elsparkcykel och polisen misstänker att dådet är kopplat till den pågående våldsvågen i den undre världen.

    Innehållsförteckning

    En man i 45-årsåldern har avlidit efter en skottlossning i Hagsätra på lördagskvällen. Polisen utreder händelsen som mord och mycket pekar på att det rör sig om en uppgörelse inom den kriminella miljön.

    Skottlossning nära centrum

    Strax före klockan 19 larmades polisen om en skadad man vid Hagsätra tunnelbanestation. Vittnen berättar att en maskerad person, klädd i mörka kläder, snabbt flydde från platsen på en elsparkcykel.

    Den skjutne mannen fördes med ambulanshelikopter till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda. Vid 21.30-tiden bekräftade polisen att han avlidit. Hans anhöriga har underrättats.

    Vittnesmål och filmer

    En boende i området uppger att helikoptern flög lågt över husen och sedan mot Huddinge sjukhus. Ett filmklipp som cirkulerar uppges också visa gärningsmannen på flykt i samband med skjutningen.

    Omfattande insats

    Polisen spärrade under kvällen av brottsplatsen i centrala Hagsätra. Flera patruller och kriminaltekniker finns på plats för att samla in bevis. En förundersökning om mord har inletts, men i nuläget är ingen gripen.

    Del av våldsvåg

    Skjutningen bedöms ha koppling till de pågående konflikterna i Stockholms undre värld. Under de senaste åren har gängrelaterade uppgörelser resulterat i ett stort antal dödsskjutningar och andra grova våldsbrott i regionen.

    Den rödgröna kakistokrat röran misslyckas ingen

    Trots polis på gatorna, nya lagar och löften i varje val fortsätter kulorna vina genom Stockholms förorter. Politikerna i stadshuset pratar om fler socionomer, fler projekt och fler ”stödinsatser” – men verkligheten är en annan: människor skjuts ihjäl, månad efter månad. Samtidigt pumpas miljard efter miljard in i miljonprogrammen, utan resultat. Misslyckandet är uppenbart, men de ansvariga vägrar erkänna det. Medan gängen styr kvarteren, famlar beslutsfattarna i mörkret.

  • Det mångkulturella Sverige: Skottlossning i Kallhäll

    Två personer sköts natten till måndagen till döds i en bil i Kallhäll, norr om Stockholm. Polisen misstänker att det rör sig om en uppgörelse i den undre världen och har inlett en omfattande jakt på gärningsmännen.

    Två personer påträffades natten till måndagen ihjälskjutna i en bil i Kallhäll, Järfälla. Polis tillkallades vid midnatt sedan flera skott avlossats på en parkeringsplats intill ett bostadshus.

    När patrullerna anlände kunde man konstatera att två människor bragts om livet genom skjutvapen.

    – Vittnen har sett en man springa från platsen i samband med dådet, uppger polisens taleskvinna Rebecca Landberg till TT.

    Polisen satte genast in en omfattande spaningsinsats med vägspärrar, hundpatruller och kameraövervakning. Även taxibolag tillfrågades om iakttagelser under natten.

    Enligt uppgifter tyder omständigheterna på att det kan röra sig om en uppgörelse i den undre världen, möjligen mellan rivaliserande grupperingar eller klaner. Någon gripen fanns dock inte vid halv sex-tiden på måndagsmorgonen.

    Brottet utreds såsom mord och grovt vapenbrott. Under måndagsförmiddagen ämnar polisen utvidga spaningarna och genomgå kameramaterial för att klarlägga rörelser i området före och efter skotten.

    De båda döda har ännu inte officiellt identifierats, och uppgifter om deras ålder och kön har inte meddelats.

  • Det mångkulturella Stockhom : Bomb expoldera i Östberga

    En kraftig explosion skakade Östberga i södra Stockholm på fredagskvällen. En bil sprängdes och en person hittades död i anslutning till fordonet. Händelsen utreds som mord och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Polisen har satt in stora resurser men ingen misstänkt är ännu gripen.

    Innehållsförteckning

    Kakistokratin i Stockholm har gödslat mångkulturalismens åker – och resultatet är att ett nytt Al Capone-Sverige nu växer fram mitt framför våra ögon.

    Kraftig explosion i Östberga – en person död

    En bil exploderade på fredagskvällen i bostadsområdet Östberga i södra Stockholm. I anslutning till bilen hittades en avliden person, som ännu inte har kunnat identifieras.

    Det första larmet inkom klockan 21.07, då flera boende slog larm om en kraftig smäll. När polisen anlände till platsen konstaterades att en parkerad bil utomhus hade exploderat och fått omfattande skador.

    – Vi utgår ifrån att något har detonerat som sedan orsakat bilens explosion, säger polisens presstalesperson Mats Eriksson.

    Stora insatser på plats

    Polis, räddningstjänst och ambulanser arbetade under kvällen och natten på platsen. Även Nationella bombskyddet kallades in och använde bombrobot för att undersöka om fler farliga föremål fanns i området.

    Vid 23-tiden meddelade polisen att en död person anträffats intill bilen. Ingen misstänkt är gripen, men polisen söker efter en eller flera gärningspersoner och har hållit förhör med vittnen.

    Vittnen beskriver kraftig smäll

    Boende i området berättar att explosionen var öronbedövande och att fönster vibrerade av tryckvågen. Ett starkt ljussken kunde ses direkt efter detonationen, men inga fönsterrutor ska ha spruckit.

    Förundersökning om grova brott

    En förundersökning har inletts om grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor samt allmänfarlig ödeläggelse. Händelsen utreds även som mord. Kommunen har beslutat att aktivera en krisgrupp för att bemöta oro bland de boende i området.

    Hård kritik mot stadshuset

    Efter den senaste tidens upprepade sprängningar och skjutningar riktas nu mycket hård kritik mot den politiska ledningen i Stockholms stadshus. Många menar att ansvariga politiker sitter handlingsförlamade med armarna i kors, oförmögna att ta itu med den eskalerande kriminaliteten. Denna passivitet upplevs som ett direkt svek mot stadens invånare och gör att tryggheten i många bostadsområden har urholkats. Flera röster beskriver ledningens agerande som både naivt och fegt – ett politiskt vakuum som lämnar medborgarna åt sitt öde medan gängen fritt fortsätter sin verksamhet.

    Bakgrund: Gängvåld och politiska åtgärder

    Explosionen i Östberga är en del av en större trend där sprängningar och skjutningar blivit ett återkommande inslag i den grova organiserade brottsligheten i Sverige. Regeringen har under året aviserat nya åtgärder för att bekämpa gängvåldet, bland annat med fokus på att försvåra rekryteringen av unga till kriminella nätverk.

    Trots detta pekar kritiker på att antalet beviljade uppehållstillstånd och medborgarskap fortsätter ligga på höga nivåer, vilket väckt debatt om huruvida gängen även framöver kommer kunna upprätthålla sin rekrytering.