Stockholm.homes

Etikett: miljöpolitik

  • Grön censur – hotet mot offentlighetsprincipen

    Regeringen vill införa nya sekretessregler för så kallade strategiska nettonollprojekt. Förslaget, som är en del av EU:s gröna giv, kan innebära att statsstödda industrisatsningar skyddas från insyn i upp till 20 år – något som väckt frågor om vad som händer med offentlighetsprincipen och demokratisk transparens.

    Innehållsförteckning

    Den svenska offentlighetsprincipen har i mer än 250 år varit en hörnsten i demokratin och en garant för insyn i maktens korridorer. Men nu föreslår regeringen, i linje med EU:s gröna giv, omfattande inskränkningar som riskerar att göra granskning av skattefinansierade industriprojekt nästintill omöjlig.

    Northvolt som varnande exempel

    Northvolts framgångssaga lyftes länge fram som en symbol för Europas gröna omställning. Men bakom de storslagna visionerna dolde sig en affärsmodell som aldrig levererade. Företaget misslyckades att producera helsvenska batterier och tvingades gång på gång backa från sina löften. Det var tack vare offentlighetsprincipen – genom begärda handlingar och visselblåsare – som kritiker kunde avslöja haverierna. Utan dessa avslöjanden hade sannolikt ännu fler skattemiljarder pumpats in i bolaget innan dess oundvikliga kollaps.

    Den nya sekretesslagen

    Regeringens proposition 2024/25:199, ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt”, föreslår att statsstödda gröna projekt ska omfattas av sekretess i upp till 20 år. Begreppet “strategiska nettonollprojekt” är medvetet brett och kan omfatta allt från batteritillverkning till grönt stål. Affärsplaner, finansiering, produktionskostnader och leverantörskedjor – allt riskerar att hemligstämplas.

    Förslaget är en del av EU:s Net-Zero Industry Act, där kommissionen beskriver inskränkningen av insyn som “ett unikt tillfälle” för gröna projekt att låsa upp särskilda förmåner. Projekten ges nationell prioritet, snabbare tillståndsprocesser och finansiell rådgivning – samtidigt som offentlig granskning försvåras.

    Myndigheter vill gå ännu längre

    Trots förslagets långtgående konsekvenser har det mötts av påfallande tystnad. Flera svenska myndigheter applåderar i stället sekretesskraven. Energimyndigheten, Advokatsamfundet och Tillväxtverket vill se ännu strängare regler. Region Dalarna ifrågasätter till och med om 20 års sekretess räcker.

    En hotad tradition

    Sverige har en lång tradition av öppenhet. Offentlighetsprincipen infördes 1766 på initiativ av Anders Chydenius och är än i dag unik i världen. Historien visar dock att insynen ofta hotats – från Gustav III:s censur 1772 till begränsningar under andra världskriget och IB-affären på 1970-talet.

    Det nuvarande försöket att inskränka principen innebär att visselblåsare och journalister kan tystas när de försöker granska skattefinansierade gröna projekt. Det riskerar att cementera en politisk kultur där förhoppningar om en “grön revolution” väger tyngre än demokratisk transparens.

    Demokratins värde

    Förespråkare av insyn menar att offentlighetsprincipen inte är ett hinder för utveckling, utan en förutsättning för kloka beslut. Börsnoterade företag är exempel på hur transparens skapar förtroende – där måste verksamhetens ekonomi redovisas öppet. Om gröna projekt inte tål samma granskning, är det snarare deras hållbarhet som bör ifrågasättas än insynens värde.

    Slutsats

    Att inskränka offentlighetsprincipen i klimatpolitikens namn innebär att medborgare fråntas möjligheten att följa hur deras skattepengar används. Om lagförslaget går igenom riskerar Sverige att gå från att vara en internationell förebild i öppenhet till ett land där centrala industrisatsningar sker i skymundan.

    För demokratin är insyn inte en belastning – den är en grundförutsättning. Därför är det nu viktigare än någonsin att försvara offentlighetsprincipen mot försök till grön censur.

    Startsida

  • Kakistokrat röran i Stockholmstadshus vill dumpa avfall som innehåller Arsenik, kvicksilver, bly och mm i Skärgården.

    Stockholms stad har inte lärt sig av historien. Nu vill kakistokratin i stadshuset dumpa muddermassor som innehåller arsenik, kvicksilver m.m. Vill de inte ha tillbaka strömmingen?

    Kakistokratin i Stockholm – bestående av Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna – vill dumpa avfall som innehåller arsenik, kvicksilver, bly m.m i Östersjön.
    Så om du vill äta strömming från Östersjön i framtiden, riskerar du att få dessa gifter i kroppen. 360 000 ton muddermassa innehållande kvicksilver, arsenik och bly skall dumpas i östersjön.

    Innehållsförteckning

    Skärgårdsilska mot Stockholms dumpningsplan: Giftigt slam till Kanholmsfjärden

    Stockholms stad vill dumpa 200 000 kubikmeter förorenade muddermassor i Kanholmsfjärden, mitt i mellanskärgården. Planerna har väckt starka protester bland boende och politiker i området, som menar att beslutet hotar både miljön och framtida generationer.

    Det mest upprörande är att det handlar om våra barn och barnbarns skärgård, säger Leif Eng, ordförande i Djurö byalag.

    Massorna kommer från muddring i Norra Djurgårdsstaden, där man vill exploatera gammal industrimark. Slammet ska enligt plan dumpas i en 100 meter djup ficka i fjärden – motsvarande 21 fotbollsplaner med upp till 1,5 meters bottenslam.

    Det översta, mest giftiga lagret ska tas om hand på land. Men resten innehåller tungmetaller som:

    • Arsenik: cancerframkallande, påverkar lever och nervsystem.
    • Kadmium: skadar njurar och skelett, bioackumuleras.
    • Kvicksilver: extremt farligt för hjärnan, särskilt hos foster och barn.
    • Bly: stör barns hjärnutveckling, påverkar blod och njurar.
    • Krom: allergiframkallande, vissa former cancerframkallande.
    • Nickel och Kobolt: kan orsaka allergier, hjärtproblem och sköldkörtelpåverkan.

    Även låga halter kan orsaka långsiktig skada när de hamnar i näringskedjan via fisk. Trots detta hävdar staden att påverkan blir ”obefintlig”, och att massorna är renare än befintlig bottensediment.

    Men kritiker är skeptiska. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar riskanalys, och det finns ingen garanti att slammet inte sprids i vattnet. Värmdös kommunstyrelseordförande Carl Kangas (S) kallar planerna ”oansvariga” och menar att dumpning sker för att spara pengar.

    Att ta hand om slammet på land skulle enligt staden kräva över 25 000 lastbilstransporter och kosta flera hundra miljoner kronor – vilket anges som orsak till att man vill dumpa i havet.

    Man släpper inte ut gift i havet för att spara pengar. Det som hamnar där ligger kvar för alltid, säger Leif Eng.

    Beslut från miljödomstolen väntas senast våren 2026.

    Fakta: Miljöskandaler i Sverige sedan 1900-talet

    Urval av uppmärksammade fall (ungefärlig kronologi):

    • Kvicksilverbetat utsäde (ca 1930–1966) – omfattande fågel- och fiskdöd, förbud 1966.
    • Kvarntorpshögen, Närke (1940–1980-tal) – kvarlämnade oljeskifferrester och föroreningar.
    • DDT/PCB & dioxiner (1960–70-tal) – höga halter i fisk och toppredatorer, hårdare regler.
    • BT Kemi, Teckomatorp (1965–1979) – läckage och nedgrävda tunnor; lång saneringsprocess.
    • Oljeutsläppet från Tsesis (1977) – stort utsläpp i Stockholms skärgård.
    • Hallandsåsen/Rhoca-Gil (1997) – akrylamidläckage vid tunnelbygge, rättsprocesser följde.
    • Boliden–Arica (1984–85; efterspel 2010–tal) – export av giftigt avfall till Chile.
    • PFAS i Kallinge (upptäckt 2013–) – förorenat dricksvatten, rättsfall och skadestånd.

    Vanliga skadliga ämnen & hälsopåverkan

    • Arsenik – cancerframkallande; kan skada hud, lever, njurar och nervsystem.
    • Kadmium – skadar njurar och skelett; lång halveringstid i kroppen.
    • Kvicksilver – påverkar hjärna och nervsystem; särskilt farligt för foster och barn.
    • Bly – neurotoxiskt; hämmar barns hjärnutveckling och påverkar blod/njurar.
    • Krom (särskilt Cr(VI)) – allergent; vissa former är cancerframkallande.
    • Nickel – allergier/kontakteksem; kan vara giftigt för vattenlevande organismer.
    • Kobolt – kan påverka hjärta och sköldkörtel vid långvarig exponering.