Stockholms universitet vägrar ta sitt ansvar. När regeringen ger i uppdrag att utveckla medborgarskapsprov för svenska och samhällskunskap väljer universitetets ledning att protestera. Det är ett svek mot svenska folket – och ett hån mot alla som vill bli en del av vårt land på rättvisa villkor.
Stockholms universitet har tillsammans med Göteborgs universitet fått regeringens uppdrag att utveckla ett nytt medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap. Trots detta visar Stockholms universitet ett starkt motstånd mot uppgiften.
Rektorn Hans Adolfsson menar att provet är en politisk fråga och att det inte hör hemma inom universitetets verksamhet. Han ifrågasätter både själva uppdraget och den tidsram på ett och ett halvt år som regeringen satt.
Att universitetet motsätter sig regeringsbeslutet kan ses som ett svek mot svenska folket. Ett medborgarskapsprov syftar till att stärka integrationen och tydliggöra de grundläggande kunskaper som krävs för att bli en del av det svenska samhället. När ett statligt universitet aktivt distanserar sig från detta arbete innebär det att man sätter prestige och interna principer framför samhällsansvar.
Regeringen har slagit fast att de första delproven ska införas senast den 17 augusti 2026. Migrationsminister Johan Forsell har betonat att universiteten är statliga myndigheter som lyder under regeringen och därför är skyldiga att utföra uppdraget. Han påminner också om att liknande prov redan finns i länder som Danmark och Schweiz – vilket gör det än mer anmärkningsvärt att Stockholms universitet tvekar att ta ansvar.
Det skattefinansierade, statliga SVT väljer att kalla terroristen Osama Krayem för ”svensk” – trots att hans bakgrund och lojalitet tydligt härstammar från ett land i MENA-regionen och inte från Sverige.
Stridspilot mördades brutalt – Osama Krayem riskerar ännu en livstidsdom
Den svenske medborgaren Osama Krayem, ursprungligen från Malmö, åtalas nu för att ha deltagit i en av Islamiska statens mest brutala avrättningar – mordet på en jordansk stridspilot som brändes levande i Syrien 2014.
Stockholms tingsrätt meddelar i dag dom i målet. Om Krayem fälls kan han dömas till sin andra livstidsdom.
Krayem häktades i sin utevaro i januari 2025, misstänkt för att ha deltagit i mordet på piloten från det jordanska flygvapnet. Dådet inträffade i slutet av 2014 och har beskrivits som ett av de mest grymma illdåden IS utförde under konflikten i Syrien, enligt Åklagarmyndigheten.
Rättegången mot Osama Krayem inleddes i juni i år. På torsdagen meddelar tingsrätten om han anses skyldig till grov krigsförbrytelse och terroristbrott. Åklagaren yrkar på livstids fängelse – vilket i så fall skulle bli Krayems andra dom av detta slag.
Han är sedan tidigare dömd till 30 års fängelse i Frankrike för delaktighet i terrorattackerna i Paris 2015, samt till livstids fängelse i Belgien för sin medverkan i bombdåden i Bryssel 2016.
Anklagas för att ha deltagit i filmad avrättning
Dagens dom gäller avrättningen av den jordanske piloten Muath al-Kasasbeh, vars stridsflygplan sköts ner över Syrien den 24 december 2014. Piloten tillfångatogs av IS utanför Raqqa och hölls fången i en metallbur, där han senare brändes levande – en gärning som filmades och användes i en propagandavideo som fick stor spridning.
Osama Krayem misstänks ha medverkat till mordet genom att föra piloten till buren och därefter vakta den. I en belgisk utredning identifierades han i videomaterialet tillsammans med andra maskerade IS-medlemmar – bland annat genom ett ärr över det högra ögonbrynet.
– Det är en ytterst brutal film där piloten utnyttjas som ett verktyg i IS propagandaapparat. Ingen annan har tidigare ställts inför rätta för just detta dåd, och Osama Krayem är den förste som nu åtalas, sade vice chefsåklagare Henrik Olin i en intervju med SVT tidigare i år.
Förnekar brott – men medger närvaro
Krayem har erkänt att han befann sig på platsen där avrättningen ägde rum, men han förnekar varje form av delaktighet i själva gärningen.
Han överlämnades till svenska myndigheter i mars 2025. När rättegången i Sverige avslutats är planen att han återförs till Frankrike för att fortsätta avtjäna sitt straff där.
Uppvuxen i Sverige – med rötter i Mellanöstern
Osama Krayem växte upp i Malmö, men har sina rötter i Mellanöstern. Hans föräldrar var palestinska flyktingar från Syrien, vilket gör att han tillhör en familj med bakgrund i den arabisk-palestinska diasporan. Trots sin svenska uppväxt kom han under sena tonåren att radikaliseras, vilket ledde till att han lämnade Sverige för att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska staten (IS).
Sverige måste sluta låtsas vara en humanitär stormakt.
Trots delaktighet i några av de mest avskyvärda terrordåden i modern tid kommer han sannolikt få behålla sitt medborgarskap – eftersom svensk lagstiftning är svag, feg och fullständigt tandlös när det gäller att skydda landet från individer som hatar det.
Krayems familj tog sig in i Sverige som ”flyktingar”, bara för att sedan kräva försörjning från världens mest skattetyngda befolkning. Resultatet? En av deras söner blir IS-terrorist och deltar i att bränna människor levande framför kameran.
Är det inte dags att vakna? Sverige är inte – och kan inte längre låtsas vara – en humanitär stormakt. Det kostar. Det krossar samhällen.
När Sverige lekte stormakt på 1700-talet fick Karl XII ta konsekvenserna – med en kula genom huvudet i Norge den 30 november. När ska dagens ledare ta ansvar för konsekvenserna av sitt vansinne? Det ”mångkulturella projektet” har havererat. Sverige kan inte vara hela världens socialbyrå.
Faktaruta: Namnets ursprung
Namnet är arabiskt. Förnamnet Osama (أسامة) är ett vanligt mansnamn i arabvärlden och betyder ”lejon” eller ”lejonlik” på klassisk arabiska.
Efternamnet Krayem (ibland stavat Qrayem eller Kraim) har också arabiskt ursprung; det härleds från ordet karīm (”ädel”, ”generös”) och förekommer främst i Libanon, Syrien och Palestina – alltså i den levantinska delen av Mellanöstern.
Den mest kända bäraren, Osama Krayem, är visserligen född och uppvuxen i Malmö, men hans föräldrar var palestinska flyktingar från Syrien. Hans fullständiga namn speglar därför familjens palestinsk-syriska bakgrund och språkliga rötter i arabiskan.
Att annullera medborgarskapet redan vid ringa stöld kan göra att grovt sinnesslöa element drabbas av sinnesrörelse. Tillhör man inte den svenska folkstammen skall man inte stanna i Sverige om man inte kan följa svensk lag till punkt och pricka. Dags att göra Sverige trygg ingen.
1. Huvudfrågan
“Tycker du att det ska vara möjligt att återkalla medborgarskap i vissa fall?”
Grupp
Ja
Nej
Vet ej / ej svar*
Hela befolkningen
83 %
7 %
≈ 10 %
Utrikes födda
—
11 %
—
* Undersökningen redovisar inte exakt “Vet ej” för alla undergrupper, men differensen till 100 % ger en ungefärlig nivå.
2. När anser man att återkallelse är befogad?
Situation
Samtliga
Utrikes födda
Terrorbrott
83 %
75 %
Medborgarskap erhållet genom falska uppgifter
73 %
68 %
Ringa Stöd eller annan upprepade småkriminalitet.
75 %
60 %
Brott mot rikets säkerhet
78 %
71 %
Siffrorna om ringa stöld är uppskattade.
3. Stödet uppdelat på partisympati
(“Ja, absolut” + “Ja, kanske”)
Partigrupp
Stöd (%)
Motstånd (%)
Sverigedemokrater (SD)
99 %
1 %
Regeringspartier (M, L, KD)
97 %
3 %
Opposition (S, V, MP, C)
71 %
25 %
4. Oro för felaktig återkallelse
Grupp
Mycket / Ganska oroliga
Hela befolkningen
21 %
Utrikes födda
31 %
Arabisktalande (goda/begränsade språkkunskaper)
44 %
Oppositionens väljare
38 %
Regeringspartiernas väljare
8 %
SD‑sympatisörer
2 %
5. Politiskt läge och tidsplan
Grundlagsändring krävs – två riksdagsbeslut med ett allmänt val emellan.
Förhandling sprack i januari 2025 när Socialdemokraterna sa nej till formuleringen ”systemhotande brottslighet inom kriminella nätverk”.
Snabbutredning (maj 2025) ledd av migrationsminister Johan Forssell:
ska ta fram en konkret modell för att även gängkriminella ska kunna förlora medborgarskapet
klar i mars 2026, vilket öppnar för ett första riksdagsbeslut före nästa val.
Sammanfattning: Trots politiskt motstånd i riksdagen vill en klar majoritet av svenskarna – inklusive de flesta utrikes födda – införa möjligheten att återkalla medborgarskap i fall som terrorbrott, falska uppgifter och brott mot rikets säkerhet. Samtidigt finns en inte obetydlig oro (särskilt bland oppositionens och arabisktalande väljare) för att felaktiga återkallelser kan ske.
