Stockholm.homes

Etikett: Matchningsproblem

  • När jobben inte lockar – arbetsgivarna som söker folk men möts av ointresse

    Trots att företag inom vård, omsorg och städning skriker efter personal tackar många arbetssökande nej – eller försvinner redan innan jobbet börjat. Arbetsgivare beskriver en växande brist på arbetsmoral, medan Arbetsförmedlingen menar att kontrollen har skärpts men fortfarande kan bli bättre.

    Monica driver ett vård- och omsorgsföretag i Stockholm. Hon vill vara anonym efter tidigare hot, men berättar om ett växande problem: trots stort rekryteringsbehov hittar hon inte medarbetare som vill stanna.

    – Vi behöver runt 40 undersköterskor. Många sökande har rätt utbildning, men flera säger rakt ut att de inte vill jobba inom vården. De läser bara för att behålla bidrag, säger hon.

    Även de som anställs tackar ibland nej i sista stund, eller sjukskriver sig kort efter att de börjat. Monica beskriver det som brist på ansvar.

    – Man ser bara sina rättigheter, aldrig skyldigheterna, säger hon.

    Hon har drivit företaget i femton år men menar att rekryteringen blivit mycket svårare, särskilt efter pandemin.

    Städföretag känner igen sig

    Även i städbranschen vittnar arbetsgivare om samma mönster. HomeMaid får in omkring 1 000 ansökningar i månaden men bara en procent leder till anställning.

    – Många skickar in ansökningar för bidragens skull, inte för att de vill jobba, säger HR-chefen Lena Nordin.

    Stockholms Städsystem har liknande erfarenheter: ansökningar på en mening, kandidater som tackar nej eller försvinner när de erbjuds jobb. För att sålla har företaget infört digitala intervjuer – som de flesta hoppar av.

    ”Kontrollen bättre, men mer krävs”

    Arbetsförmedlingen säger att kontrollen skärpts genom centralisering och automatiserad granskning, men betonar att ansvaret ligger hos den arbetssökande.

    – Vi vill att arbetsgivare hittar rätt kompetens så snabbt som möjligt. Kontrollen är viktig, men det finns alltid mer att göra, säger enhetschefen Mattias Olofsson.

    För Monica och andra arbetsgivare kvarstår problemet: jobben finns – men inte viljan att ta dem.

  • LO och Svenskt Näringsliv i konflikt om arbetskraftsinvandring

    Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, men trots hundratusentals arbetslösa här hemma och en halv miljard människor att rekrytera från inom unionen fortsätter arbetskraft hämtas från länder långt utanför Europa. Resultatet blir lönedumpning, svårare integration och en arbetsmarknad som aldrig hittar balans.

    Herr Fackpamp besöker så gärna Svenskt Näringslivs anläggning i Spanien.

    Innehållsförteckning

    Sveriges höga arbetslöshet och rekryteringsproblem

    Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, men trots hundratusentals arbetslösa här hemma och en halv miljard människor att rekrytera från inom unionen fortsätter arbetskraft hämtas från länder långt utanför Europa. Resultatet blir lönedumpning, svårare integration och en arbetsmarknad som aldrig hittar balans.

    Dålig matchning förvärrar situationen

    Problemet är inte att det saknas arbetskraft, utan att matchningen fungerar dåligt. Arbetslösheten är särskilt hög bland utrikes födda från tidigare asylländer, där många fastnat i låglönejobb eller helt utanför arbetsmarknaden. Att i det läget öppna dörren för fler utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare riskerar att fördjupa problemen.

    Regeringens lönegolv

    Regeringens nya lönegolv syftar till att stoppa inflödet av lågkvalificerad arbetskraft och styra rekryteringen mot mer kvalificerade tjänster. LO stödjer detta och ser det som ett skydd för den svenska modellen. Svenskt Näringsliv varnar för bromsad tillväxt, men deras argument bortser från att rätt kompetens kan sökas inom EU.

    Arbetskraft finns redan i Europa

    Med en halv miljard människor inom EU finns både kvalificerad och okvalificerad arbetskraft tillgänglig. Att fortsätta importera personal från länder utanför Europa innebär större risk för lönedumpning, ökad segregation och en mer splittrad arbetsmarknad. Sverige borde i första hand använda den arbetskraft som redan finns – både bland de arbetslösa i landet och inom unionen.

    Sverige misslyckas med återvändande av migranter

    Sedan asylkrisen 2015 har Sverige haft stora svårigheter att verkställa återvändande av migranter som saknar egen försörjning och i vissa fall försörjer sig genom kriminalitet. Kritiker beskriver det som ett politiskt misslyckande att över 20 procent av de intagna i svenska fängelser är utländska medborgare – personer som i många fall skulle kunna skickas tillbaka till sina hemländer om uppehållstillstånd drogs tillbaka och återvändandet genomfördes konsekvent.

    EU-länder söker lösningar för återvändande

    Flera EU-länder diskuterar möjligheten att skicka migranter som vägrar återvända till sina hemländer vidare till tredjeland. Ett förslag som lyfts i debatten är att använda samarbetsländer i Afrika – exempelvis Sydsudan, Burundi eller Moçambique – som redan tar emot betydande bistånd från Sverige. Tanken är att dessa länder i utbyte skulle kunna ta emot personer som i dag avtjänar straff i svenska fängelser och som annars riskerar att stanna kvar i landet.