Stockholm.homes

Etikett: konsumentskydd

  • Nytt sätt att kapa ditt BankID

    De står bredvid dig på torget, på restaurangen eller i kön till tåget – och de behöver bara några sekunder. Ett nytt BankID-bedrägeri sprider sig i svenska storstäder, där helt vanliga människor får sina konton tömda och skulder i sitt namn efter att ha lånat ut mobilen. Polisen slår larm och uppmanar allmänheten att vara extremt vaksam.

    Ett nytt och lömskt bedrägeri kopplat till BankID breder ut sig på välkända platser som Sergels torg, Rinkeby torg, Kungsträdgården, Centralstationen och Järntorget. Det handlar inte om avancerad hackning – utan om att lura helt vanliga människor, mitt i vardagen. Polisen slår nu larm.

    Tillvägagångssättet är lika enkelt som skrämmande. Du sitter på en restaurang, står på torget eller väntar på tåget. Du tar upp mobilen och legitimerar dig med BankID. Någon i närheten tittar noga – och memorera din kod. Kort därefter kommer nästa steg:
    ”Ursäkta, kan jag få låna din telefon? Batteriet är dött, det är akut.”

    Många vill hjälpa till. Och det är precis det bedragarna räknar med.

    När mobilen väl är i deras händer går det snabbt. På bara minuter kan de skapa ett nytt BankID i ditt namn, ta lån, beställa kort, tömma konton och handla för stora summor. Allt medan du tror att du gör en god gärning.

    Polisen i city uppmärksammade redan i början av januari en tydlig ökning och gick ut med varningar på sociala medier. Ett färskt fall visar hur systematiskt det här går till:
    Två män närmar sig en ensam gäst på en restaurang sent på kvällen. De ber att få låna hans telefon. Den ena sätter sig avskilt med mobilen, medan den andra distraherar ägaren. Dagen efter är skadan redan skedd – pengar borta, nytt BankID utfärdat, skulder i hans namn.

    Enligt Cecilia Svensson, brottsförebyggare vid bedrägerisektionen i polisregion Väst, har man sett omkring tio liknande fall på kort tid. Brotten sker oftast sent på kvällar och nätter. Det är främst män som drabbas – och i flera fall har gärningspersonerna kommit över stora summor genom lån och kontotömningar.

    Polisen är tydlig: anmäl alltid, även om det känns pinsamt eller obekvämt. Skammen är bedragarnas bästa vän. Ju fler som anmäler, desto större chans att stoppa ligorna.

    Så skyddar du dig – på riktigt

    • Låna aldrig ut din mobil till okända.( Du lånade aldrig din plånbok när du hade en sådan )
    • Använd fingeravtryck i stället för kod när det är möjligt.
    • Undvik ansiktsigenkänning för BankID – någon kan hålla mobilen mot ditt ansikte utan att du hinner reagera.
    • Var extra vaksam på kvällen och natten, särskilt i stadsmiljö.

    Fingeravtrycksläsare fungerar bäst på dyrare telefoner, till exempel Samsung Ultra-modeller. På billigare mobiler kan tekniken vara sämre och mindre pålitlig – något som också är viktigt att känna till.

    Det här är inte ett problem som drabbar ”någon annan”. Det händer här, nu – på våra torg, våra stationer och våra restauranger. Och det kan drabba vem som helst.

  • Propagandaliknande gratistidningar fyller brevlådor med lögner.

    Allt fler hushåll riktar kritik mot påtvingade gratistidningar som delas ut trots ”Ej reklam”-skyltar. Tidningarna, som ofta består av annonser och köpt innehåll, ifrågasätts både för sin kvalitet och för att de marknadsförs som samhällsinformation trots att många menar att sådan information i dag finns lättillgänglig digitalt.

    Det råder en Joseph Goebbels-mentalitet bland Stockholms journalister som vägrar lyssna på fakta eller ens ta till sig fakta. I gratistidningen som delas ut i din brevlåda sprids ”nyheter” som innehåller grova faktafel. Många journalister har en dold politisk agenda.

    Kritik mot påtvingade gratistidningar i brevlådor

    Trots att många hushåll tydligt markerar att de inte vill ha reklam fortsätter så kallade gratistidningar att delas ut i brevlådor runt om i landet. Det väcker irritation och kritik, särskilt eftersom publikationerna ofta marknadsförs som samhällsinformation.

    Gratistidningarna innehåller i regel en mindre andel redaktionellt material, medan större delen består av annonser och köpt innehåll. Kritiker menar att kvalitén på det redaktionella innehållet ofta är låg och att faktagranskningen brister, vilket riskerar att bidra till spridning av vilseledande eller felaktig information.

    När boende kontaktar distributionsföretagen för att stoppa utdelningen möts de enligt uppgift ofta av ett krav på att själva sätta upp skyltar med texten ”Ej gratistidningar”. Detta trots att många redan har markerat ”Ej reklam”, vilket upplevs som nonchalant och arrogant.

    Distributionsföretagen försvarar sig ofta med att tidningarna utgör samhällsinformation och därför inte omfattas av reklamförbud. Kritiker ifrågasätter detta resonemang och pekar på att majoriteten av befolkningen i dag har tillgång till samhällsinformation via internet och smartphones.

    Missnöjet är särskilt stort kring innehållet i lokala gratistidningar, där journalistiken enligt kritiker inte lever upp till etablerade mediers krav på kvalitet och oberoende.