Stockholm.homes

Etikett: kärnkraft

  • Miljöpartiets hemligaplan , att staffa bilisterna med skyhöga kostnader i Stockholm

    Skatteverkets nya momsregler för parkering riskerar att bli ett ekonomiskt dråpslag mot stadens bilägare. Samtidigt som kommunerna beräknas tappa tiotals miljoner i intäkter från felparkeringar förbereds marken för höjda parkeringsavgifter – både där man parkerar rätt och där man gjort fel. Kritiker menar att detta inte är miljöpolitik, utan medveten ekonomisk bestraffning av vanliga bilister.

    För 45 år sedan försökte onda krafter (miljöpartiet) göra Sverige till ett u-land genom att driva linje 3 i folkomröstningen om kärnkraft. Om den linjen hade vunnit hade Sverige sannolikt varit ett betydligt fattigare och teknologiskt efterblivet land i dag. Nu ser vi samma typ av politik återkomma – denna gång i form av straffbeskattning och skyhöga avgifter som slår hårt mot vanliga människor.

    Skatteverkets nya momsmodell för parkeringsplatser riskerar att bli ett ekonomiskt frontalangrepp på både landets bilägare och kommunernas redan pressade ekonomi. Det handlar inte längre om justeringar – det är ett ideologiskt drivet försök att begränsa bilägande genom ekonomisk bestraffning.

    Stockholm väntas förlora 40–50 miljoner kronor årligen i intäkter från felparkeringar. Och hur planerar staden att kompensera detta? Genom ytterligare höjningar av parkeringsavgifterna.

    “Blir det väldigt hög efterfrågan på gatuparkeringar kan det motivera att parkeringsavgifterna höjs.”
    – Josefine Mittermaier, trafikkontoret

    Med andra ord: ju fler som behöver parkera – desto hårdare ska de drabbas.

    Dubbelbeskattning av parkering

    • Moms på parkeringsplatser i anslutning till bostad från oktober nästa år
    • Moms på felparkeringsavgifter från 2027

    Det innebär i praktiken att bilister kommer att beskattas både när de parkerar rätt och när de gör fel. Detta är inte trafikstyrning – det är ren ekonomisk sanktionering.

    ”Utan all rim och reson”

    Oppositionsborgarrådet Dennis Wedin (M) uttrycker stark kritik:

    “Det blir en dubbel käftsmäll och flera tusenlappar i ökade parkeringsavgifter för stockholmare. Det är verkligen utan all rim och reson.”

    Han påpekar att det rödgröna styret haft möjlighet att lugna invånarna genom att avfärda avgiftshöjningar, men ännu inte gett något besked. Tystnaden är talande.

    Avslöjande kommentar från Miljöpartiet

    En kommentar tillskriven Anonym politiker (MP) illustrerar tydligt inställningen:

    “Och sen då? Vem bry sej om bilägarna få betala mer. Jag är miljöpartist, det är livsuppgift att straffa bilägarna med höga avgifter.”

    Att beskriva det som en livsuppgift att straffa skattebetalare visar med skrämmande tydlighet att detta handlar om ideologisk aggression mot bilägare, inte klimatansvar.

    Slutsats: En attack på vardagen

    Den föreslagna momsändringen och efterföljande avgiftshöjningar leder till:

    • Kraftigt ökade kostnader för alla som behöver bil i sin vardag
    • Försvagning av kommunernas ekonomi – vilket ironiskt nog kan driva fram ännu fler avgiftsökningar
    • Politiskt motiverad ekonomisk bestraffning av bilägare

    Detta är inte miljöpolitik – det är ett medvetet angrepp på vanligt folk i vardagen.

  • MP vill göra Sverige till ”a cosmopolitan hellscape”

    När Sverige befinner sig i en ekonomiskt svår tid med låg tillväxt, hög inflation och pressade hushåll, väljer Miljöpartiet att driva en politik som riskerar att öka kostnaderna ytterligare. Partiet vill höja drivmedelsskatten, fasa ut kärnkraften och samtidigt göra Sveriges asylpolitik mer generös – en kombination som väcker frågor om både ekonomisk realism och politiskt ansvar.

    Innehållsförteckning

    Miljömuppen är inte som du och jag. I en tid när Sverige var ett tryggt och homogent land satt miljömuppar inlåsta på idiotanstalter som Långbro och Beckomberga. Nu vill de hämnas genom att bestraffa det svenska folket med höga kostnader för bränsle och gör om Sverige till ett ” ”cosmopolitan hellscape”.

    Ekonomisk verklighet möter ideologisk ambition

    Den nuvarande lågkonjunkturen är i stor utsträckning ett arv efter pandemin. Företag kämpar med höga räntor och stigande energipriser, medan hushållen försöker hantera ökade utgifter för mat, el och transporter. I det läget vill Miljöpartiet höja bensinskatten med över två kronor per liter och införa ett system med utsläppsrätter som ytterligare skulle driva upp priset.

    Partiets språkrör Daniel Helldén beskriver det som en nödvändig klimatåtgärd, men effekten riskerar att bli motsatt: dyrare transporter leder till dyrare varor, vilket ökar inflationen och minskar köpkraften. Särskilt landsbygden, där alternativ till bilen ofta saknas, skulle drabbas hårt.

    Kärnkraften – symbolfråga med stora konsekvenser

    Samtidigt vill Miljöpartiet på sikt avveckla kärnkraften, trots att den är fossilfri, stabil och utgör en viktig del av Sveriges energiförsörjning. I folkomröstningen 1980 sa majoriteten av svenska folket ja till kärnkraften – men partiet håller fast vid sitt nej.

    Att minska elproduktionen i ett läge där både industri och hushåll redan påverkas av höga elpriser skulle kunna försvaga Sveriges konkurrenskraft. En minskning av kärnkraften skulle sannolikt kräva ökad import av el från andra länder, ofta producerad med fossila bränslen, vilket paradoxalt nog kan öka utsläppen i stället för att minska dem.

    En generös politik i ett ansträngt samhälle

    Utöver klimat- och energifrågorna vill Miljöpartiet också göra Sveriges redan generösa asylpolitik ännu mer öppen. Sverige tar idag emot extrema mängder asylsökande varje år, finansierat med världens högsta skatter. Detta sker samtidigt som kommuner runt om i landet brottas med underskott, bostadsbrist och ökade sociala spänningar. Till exempel har Stockholms stad misslyckats med att få sin budget i balans. Man betalar för närvarande omkring en miljon kronor i timmen i ränta för lån och har tvingats chockhöja skatterna två gånger under mandatperioden.

    Frågan många ställer är hur dessa politikområden ska finansieras. Kombinationen av högre energikostnader och större offentliga utgifter riskerar att förvärra ett redan pressat budgetläge och försvaga samhällsekonomin ytterligare.

    Förtroende och framtid

    Miljöpartiet ligger sedan länge nära riksdagsspärren och har haft svårt att vinna stöd utanför storstäderna. Tidigare skandaler inom partiet, bland annat i Stockholms stad och region, där företrädare haft kontroversiella kontakter med religiösa organisationer, har inte stärkt förtroendet.

    Att partiet en gång tidigare har åkt ur riksdagen visar hur sårbar dess väljarbas är. Kritiker menar att Miljöpartiet fortfarande saknar förankring i vardagens ekonomiska verklighet, där människor oroar sig mer för elräkningar och matpriser än för symbolpolitiska klimatmål.

    Slutsats

    Miljöpartiets politik utgår från en ideologisk vision om snabb omställning – men i en tid av lågkonjunktur och ekonomisk osäkerhet riskerar den att göra Sverige svagare, inte starkare.

    Att samtidigt försvåra energiförsörjningen, öka skatterna och utöka asylkostnaderna kan framstå som principiellt konsekvent – men knappast som ekonomiskt hållbart. I en verklighet där hushåll och företag redan kämpar för att klara vardagen är frågan om Miljöpartiets linje verkligen möter tidens behov.

  • Miljöpartiet vill göra om Sverige till ett U Land

    Socialdemokraternas öppning för att förhandla med regeringen om ny kärnkraft möts av hårt motstånd från Miljöpartiet. Språkröret Daniel Helldén markerar att MP inte känner sig bundna av en sådan uppgörelse – och väcker samtidigt minnen från kärnkraftsomröstningen 1980, då en snabb avveckling riskerade att göra Sverige till ett energimässigt u-land.

    Miljömuppar är en teknikfientlig skara som helt saknar verklighetsförankring. Med krav på att avveckla kärnkraft och stoppa utvecklingen riskerar de att dra Sverige tillbaka till stenåldern. Förr fanns idiotanstalter där sådana kunde få hjälp, idag återstår bara en högröstad minoritet som saboterar framtiden.

    Efter att Socialdemokraterna meddelat att de är beredda att förhandla med regeringen om energipolitiken, inklusive satsningar på ny kärnkraft, markerar Miljöpartiet hårt motstånd.

    – Om det görs några uppgörelser med Tidöregeringen så känner vi oss inte uppbundna av dem. Vi kommer att arbeta för att det inte ska bli någon ny kärnkraft, säger språkröret Daniel Helldén.

    Han utesluter inte heller att partiet kan komma att försöka riva upp ett avtal om det ingicks i en regering där MP deltog.

    Motståndet från Miljöpartiet väcker frågor om partiets syn på Sveriges långsiktiga energiförsörjning. I folkomröstningen om kärnkraft 1980, för 45 år sedan, förespråkade den så kallade linje 3 en snabb avveckling av all kärnkraft. Hade den linjen vunnit, menar många bedömare, skulle Sverige under 1980- och 90-talet riskerat en betydligt svagare industriell utveckling och en energiförsörjning jämförbar med ett u-land.

    I stället har kärnkraften spelat en central roll för att säkra billig och stabil el, inte minst för industrin, samtidigt som den bidragit till att Sverige kunnat hålla nere sina koldioxidutsläpp. Att Miljöpartiet fortfarande driver en politik som påminner om linje 3, trots de senaste decenniernas erfarenheter, gör att energifrågan riskerar att bli en ny stridsfråga i svensk politik.

    Fakta: Energiintensiv industri & elproduktion i Sverige

    • Andel av elanvändning: ca 40 % går till energiintensiv industri.
    • Elanvändning/år: industrin förbrukar 55–60 TWh.
    • Arbetstillfällen (direkt): ~150 000.
    • Arbetstillfällen (inkl. indirekt): >400 000.
    • Kärnkraftens produktion: ca 50–55 TWh per år (≈30 % av Sveriges el).
    • Vindkraft som behövs för att ersätta kärnkraften: ca 8 000–10 000 moderna vindkraftverk.

    💰 Kostnadsjämförelse (öre/kWh)

    Energislag Produktion Kostnad
    Kärnkraft (befintliga reaktorer) ~50–55 TWh/år 25–35 öre/kWh
    Vindkraft (landbaserad) väderberoende 50–70 öre/kWh (+ balans/reservkostnad)
    Vindkraft (havbaserad) väderberoende 90–120 öre/kWh

    ⚖️ Befintlig kärnkraft är i dag ett av de billigaste sätten att producera el i Sverige. Vindkraft kräver fler stödåtgärder (balans, lagring och nätutbyggnad) som gör att totalkostnaden blir högre.