Stockholm.homes

Etikett: Donald Trump

  • Mordet på Charlie Kirk

    Innehållsförteckning

    Mordet på Charlie Kirk – när orden tystnar och våldet tar vid

    Mordet på Charlie Kirk – när orden tystnar och våldet tar vid

    Scenen i Utah

    Det var en stilla septemberkväll i Utah. På Utah Valley Universitys campus hade tusentals studenter och nyfikna besökare samlats. På scen stod Charlie Kirk, bara 31 år gammal men redan en av de mest profilerade högerdebattörerna i USA. Hans organisation, Turning Point USA, hade på några få år byggt upp en rörelse med miljontals anhängare, särskilt bland unga.

    Kirk var van vid att tala i motvind. Han reste land och rike runt för att debattera, inte sällan inför publiker där motståndarna var fler än anhängarna. Men just den här kvällen var stämningen förväntansfull. Han log, gestikulerade, citerade välkända poänger ur sitt standardrepertoar: vikten av öppet samtal, vikten av att möta varandra i argument snarare än i slagord.

    ”När människor slutar prata med varandra,” brukade han säga, ”då börjar riktigt dåliga saker hända.”

    Sedan small det.

    Ett skott bröt tystnaden. Kirk ryckte till, föll ihop. Blodet sipprade från halsen medan tusentals ögon stirrade, först i förvirring, sedan i panik. Några skrek, andra duckade, några rusade fram för att hjälpa. På några sekunder hade en universitetsaula förvandlats till en brottsplats.

    Mordet som politiskt jordskalv

    Händelsen blev omedelbart en nationell chockvåg. Redan minuter efter att nyheten nådde sociala medier spreds hashtags, teorier och jubelrop.

    • ”Vi fick Charlie Kirk. Jag har aldrig varit gladare.”
    • ”Det här är karma.”
    • ”En fascist mindre i världen.”

    Så lät det på X, TikTok och de mindre plattformarna där politiska ungdomsgrupper samlades. En del beskrev det som en rättvis vedergällning, andra reducerade det till ett ”kärleksdrama” – gärningsmannen hade, enligt uppgifter, berättat för sin partner att han helt enkelt ”fått nog av hatet”.

    Men för Kirk själv, och för de tusentals som sett honom som en symbol för yttrandefrihet, var det något helt annat: en avrättning mitt under ett demokratiskt möte.

    En polariserad reaktion

    När kongressledamöter i Washington skulle hålla en tyst minut utbröt tumult. Flera vägrade delta. I Europaparlamentet valde vänstergruppen att trumma demonstrativt på sina bord istället för att resa sig i stilla minne.

    I Sverige kommenterade den tidigare utrikesministern Margot Wallström att Kirk varit ”rasist, homofob och vapentokig” och därför inte någon man borde hyllas. TT-journalisten Owe Nilsson beskrev honom som en ”reaktionär kristen fanatiker”. Flera socialdemokratiska tjänstemän instämde.

    Bilden som spreds var att Kirk fått vad han förtjänade.

    Vem var Charlie Kirk?

    För sina motståndare var han symbolen för MAGA-rörelsens konservativa renässans: provokatör, abortmotståndare, vapenvän. För sina anhängare var han en orädd röst för yttrandefriheten, en debattör som aldrig väjde för en diskussion.

    Han hade inte sällan mött kritik från sin egen sida när han försvarade homosexuellas rätt att delta i konservativa kretsar. Han argumenterade mot särbehandling baserad på hudfärg och höll fast vid att politiken måste bygga på idéer, inte identitet.

    Att han i efterhand kallades nazist, fascist och homofob av sina motståndare framstår därför i efterhand som ett språkbruk avsett att avhumanisera. Ett språkbruk som gör det lättare för vissa att rättfärdiga våld.

    En normalisering av våld

    Efter mordet började det bli tydligt hur många unga, särskilt på amerikanska universitet, ser våld som en acceptabel metod mot meningsmotståndare. En undersökning från yttrandefrihetsorganisationen FIRE visade att var tredje student anser våld vara ”rimligt” om syftet är att tysta vissa röster. Bland de mest radikala till vänster var siffrorna ännu högre.

    En lärare i New York kallade mordet ”vackert” och ”karma”. En annan uppmanade sina elever att hylla skytten. På sociala medier fick ett inlägg med texten ”Charlie Kirk i helvetet” nära en halv miljon gillamarkeringar.

    Våldet blev inte bara en handling. Det blev också ett uttryck för en kultur där motståndaren inte är någon att diskutera med – utan någon att undanröja.

    Martyrskapet

    Men mordet fick också oväntade konsekvenser. Kirk, som i livet ständigt kämpade för uppmärksamhet i en polariserad medievärld, blev i döden en martyr. Turning Point USA växte med miljontals följare.

    I London samlades tusentals människor på en spontan vaka med ljus och böner. I USA bröt arenor ut i hyllningsrop under konserter. På nätet fylldes flöden av bilder, citat och minnesord från människor som aldrig träffat honom men som kände att hans röst tystats för tidigt.

    Det våld som skulle tysta honom gjorde honom istället större.

    Demokratins vägval

    Kvar står frågan: vad händer med ett samhälle där våldet tillåts bli en metod i den politiska kampen? Vad händer när man slutar tala med varandra, och istället ser meningsmotståndaren som en fiende som förtjänar kulor?

    Charlie Kirk själv hade ett svar, som han upprepade gång på gång i sina föreläsningar:

    ”När människor slutar prata, då börjar riktigt dåliga saker hända.
    När äktenskap slutar prata, blir det skilsmässa.
    När civilisationer slutar prata, blir det inbördeskrig.”

    Den 10 september 2025 blev hans ord kusligt profetiska.

    Fakta: Charlie Kirk

    Charlie Kirk (1993–2025) var amerikansk konservativ aktivist, medieprofil och grundare av Turning Point USA (TPUSA). Känd för campusdebatter, podcasten The Charlie Kirk Show och mobilisering av unga konservativa.

    Roller & organisationer
    Grundare/president för TPUSA; startade även Turning Point Action och TP Faith.
    Övertygelse
    Konservativ, USA-först/Trump-allierad; förespråkade kristet färgad konservatism.
    Kärnfrågor
    • Begränsad stat & fria marknader
    • Rätten att bära vapen (Second Amendment)
    • Abortkritisk (pro-life)
    • Stramare gränser/immigration; “America First”
    • Kritisk till DEI/”woke”-program och kritisk rasteori
    • Restriktiv syn på könspolitiska/transpolitiska reformer (t.ex. idrott, skolpolicy)
    • Religionsfrihet; mobilisering av kyrkor via TP Faith
    Publik & påverkan
    Betydande genomslag bland unga väljare via campusmöten, sociala medier och massmöten.
    Född / Död
    14 okt 1993, Illinois – 10 sep 2025, Utah.
    Obs: Sammanställningen beskriver offentligt kända positioner och roller.

  • Trump gör skillnad, terroriststämplar Antifa

    Donald Trump vill sätta ner foten mot Antifa – en rörelse som länge beskrivits som samhällsfarlig och subversiv. Med sitt besked om att klassa dem som en terroristorganisation pekar han ut vänsterextremismen som ett hot mot ordning och demokrati, både i USA och i länder som Sverige där liknande grupperingar varit aktiva.

    USA:s president Donald Trump har återigen riktat fokus mot Antifa, den vänsterextrema rörelse som under senare år uppmärksammats för våldsamma aktioner och konfrontationer. I ett uttalande på torsdagen slog Trump fast att han vill klassa Antifa som en större terroristorganisation – ett steg som han menar är nödvändigt för att skydda samhällsordningen.

    Antifa, som är en förkortning av ”anti-fascister”, beskrivs ofta som en löst sammansatt rörelse snarare än en formell organisation. I praktiken består den av nätverk av aktivister som regelbundet dyker upp vid demonstrationer och protester. Officiellt säger sig grupperna stå emot fascism och nazism, men deras metoder har ofta kritiserats för att vara våldsamma, destruktiva och i många fall direkt odemokratiska.

    Trumps besked är ett svar på en växande oro i USA. Antifa har under de senaste åren blivit en central aktör i samband med oroligheter i flera städer, där demonstrationer förvandlats till kravaller och där butiker plundrats, byggnader vandaliserats och poliser attackerats. ”Antifa är sjuk, farlig och en radikal vänsterröra”, skrev Trump på sociala medier, samtidigt som han krävde utredningar av dem som finansierar rörelsen.

    Även i Sverige har Antifa-grupper varit aktiva, framför allt i storstäder. Här har de gjort sig kända för att sabotera politiska möten, angripa meningsmotståndare och använda hot för att tysta kritiker. Säpo har tidigare varnat för våldsbejakande vänsterextremism, där just Antifa-inspirerade grupper spelar en roll.

    Trump får stöd från flera republikanska senatorer, bland andra Bill Cassidy, som menar att Antifa utnyttjar legitima samhällsprotester för att skapa kaos och våld. Redan 2019 lade Cassidy tillsammans med Ted Cruz fram ett förslag om att fördöma rörelsen som en terrororganisation.

    Även om det i nuläget saknas en formell lagstiftning i USA för att klassa inhemska rörelser som terrororganisationer, markerar Trumps besked en tydlig politisk linje: våldsbejakande extremism på vänsterkanten ska tas på lika stort allvar som på högerkanten.

    Frågan är högaktuell också i Sverige, där debatten om extremism ofta koncentreras kring högerextrema grupper, men där vänsterextrema nätverk ofta får mindre uppmärksamhet. Trumps initiativ kan därför ses som en väckarklocka – både för USA och för Europa – om att hotet från Antifa inte får underskattas.

  • Trump bryter med misslyckad liberal migrationspolitik

    BRYSSEL – Under årtionden har västvärlden präglats av en naiv och liberal migrationspolitik. Resultatet har blivit överbelastade asylsystem, social oro och en växande misstro mot politiker som pratar mer än de agerar. Men sedan Donald Trump återvände till Vita huset har vinden vänt.

    I stället för att fortsätta på den gamla, misslyckade linjen tänker Trump utanför boxen. Hans administration sluter nu konkreta avtal med länder i Afrika och Centralamerika för att hantera migranter som inte har rätt att stanna i USA. Det handlar om att ta ansvar och visa handlingskraft där liberala regeringar länge har blundat.

    Uganda kliver fram
    Uganda är det senaste landet att teckna ett avtal. Där ska tredjelandsmedborgare som fått avslag på sina asylansökningar i USA, men inte vill återvända hem, kunna placeras. Avtalet gäller inte kriminella eller ensamkommande barn, och Uganda föredrar att ta emot afrikaner.

    – Avtalet gäller personer som kan ha farhågor om att återvända till sitt ursprungsland, sade Vincent Bagiire, högt uppsatt tjänsteman i Kampala.

    En win-win-modell
    För USA betyder detta en snabbare och mer rättvis hantering av de som saknar asylskäl. För mottagarländerna i Afrika innebär det både nya arbetstillfällen och ekonomiska ersättningar från Washington. På så vis blir avtalen också ett sätt att stärka fattiga länders ekonomi – något den liberala eliten i Bryssel ofta pratar om, men sällan levererar i praktiken.

    Andra länder tar efter
    USA har redan skickat migranter till bland annat Sydsudan, Swaziland och El Salvador. Rwanda har sagt sig berett att ta emot hundratals. Länder som i decennier glömts bort av den västliga politiska klassen får nu både inflytande och ekonomiska resurser.

    Europa börjar vakna
    Trumps modell har även väckt intresse i Europa. Ministrar från flera EU-länder har nyligen diskuterat att avskaffa anknytningskravet – en regel som hittills blockerat alla försök att föra asylsökande utanför EU:s gränser.

    Italien har redan avtalat med Albanien om mottagningscenter och Danmark har fört samtal med Rwanda. Men ännu hålls projekten tillbaka av domstolar och ett EU som klamrar sig fast vid föråldrade ideal.

    Trump visar vägen
    Medan den liberala migrationspolitiken har fastnat i vackra ord och byråkratiska regler visar Trump på en konkret väg framåt. Avtalen med afrikanska länder är ett tydligt exempel på ledarskap: USA försvarar sina gränser, skapar ordning i asylsystemet och ger samtidigt fattiga länder en chans till ekonomiska vinster.

    I stället för öppna dörrar och kaos sätter Trump en ny standard: hårda men rättvisa beslut som både USA och samarbetande länder tjänar på.

    Fakta: Migration och kriminalitet i USA

    Övergripande bild: Stora genomgångar visar att immigranter – inklusive personer utan tillstånd – i genomsnitt begår färre brott än inrikes födda amerikaner. Exempelvis hade odokumenterade i Texas 2022 lägre andel mordfällande domar än inrikes födda, och lagliga immigranter ännu lägre. (se källor)

    • Nationellt minskade våldsbrotten 2023 jämfört med 2022. (FBI)
    • Forskning på nationell, delstats- och countynivå finner lägre brotts- och fängelsefrekvenser bland immigranter än bland inrikes födda. (PNAS, MPI, Cato)

    Vad registrerar gränsmyndigheten (CBP)?

    CBP redovisar gripna ”criminal noncitizens” där bakgrundskontroll visat tidigare domar (i USA eller utomlands). Tabellen nedan är inte samma sak som nya brott i USA och inkluderar bl.a. federala invandringsbrott som ”illegal entry/re-entry”. Siffror för FY2023 (YTD):

    Brottskategori Antal (FY2023 YTD)
    Assault/Battery/Inhemskt våld1 254
    Stöld/Bedrägeri (burglary/robbery/larceny)864
    Rattfylleri (DUI)2 493
    Dråp/Mord29
    Narkotikabrott (innehav/handel)2 055
    Illegal entry / re-entry8 790
    Vapenbrott307
    Sexualbrott284
    Övrigt3 286

    Obs: Samma person kan ha flera domar; därför överstiger totalsumman antalet gripanden.

  • Trump och Putin möttes i Alaska – inga besked om fred i Ukraina

    Innehållsförteckning

    ANCHORAGE, ALASKA. President Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin möttes under lördagen på den amerikanska militärbasen Elmendorf-Richardson i Anchorage. Mötet sågs som historiskt – men slutade utan några konkreta besked om ett fredsavtal i Ukraina.

    Symboliskt möte på amerikansk mark

    Det var första gången som Trump och Putin sågs tillsammans sedan Trumps återkomst till Vita huset. Bilderna på de båda ledarna sida vid sida på en amerikansk militärbas spreds snabbt världen över.

    – Vi har en stor möjlighet här. Många vill att detta ska lyckas. Vi får se vad som händer, sade Trump inledningsvis.

    Putin svarade, via tolk:
    – Vi har alltid varit öppna för dialog. Vi hoppas kunna göra framsteg.

    Trots högtidliga ord presenterades inga detaljer.

    Ukrainas framtid i fokus

    Ukrainska tjänstemän reagerade med oro över mötet. Från Kiev har man länge fruktat att Washington och Moskva kan fatta beslut som rör Ukrainas framtid – utan att landet självt får delta.

    – Vi ser två män diskutera vårt öde långt borta, sade en ukrainsk diplomat till NBC News.

    Putin har tidigare krävt att Ukraina avstår från NATO-medlemskap och avträder delar av sitt territorium – något som skulle beskrivas som en rysk seger.

    Politiska risker för Trump

    Inrikespolitiskt innebär mötet både möjligheter och risker för Trump. Om han kan visa på konkreta framsteg i riktning mot fred, kan det bli en politisk triumf.

    Men kritiker varnar för att han kan framstå som alltför eftergiven mot Putin.
    – Om han kan säga att han fört fred till Ukraina, är det något han kan använda i kampanjen. Men ger han Putin för mycket, kan det slå tillbaka hårt, säger NBC:s politiska analytiker Kristen Welker.

    Presskonferens utan substans

    Efter det bilaterala mötet framträdde de båda ledarna gemensamt inför pressen. Putin höll ett långt anförande om historiska band och europeisk säkerhet. Trump beskrev samtalen som ”framgångsrika” men betonade att ”inget är klart förrän ett avtal finns på plats”.

    Inga frågor tilläts från presskåren.

    Frågan kvarstår

    Trots stora förväntningar slutade mötet i Anchorage utan tydliga besked om ett eldupphör. Trump lovade att kontakta NATO och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att ”diskutera nästa steg”.

    Om toppmötet var början på en verklig fredsprocess – eller bara politisk symbolik – återstår att se.

  • Trump gör skillnad emot brottslighet i Washington

    Innehållsförteckning

    Trump lanserar stor insats mot brottslighet i Washington

    Med ett tydligt budskap om att återställa ordning och trygghet på gatorna i den amerikanska huvudstaden har president Donald Trump inlett en av de mest omfattande federala brottsbekämpningsinsatserna i Washingtons moderna historia.

    Nödläge och mobilisering av Nationalgardet

    För bara några dagar sedan utlyste presidenten ett nödläge för allmän säkerhet och meddelade att 800 soldater ur Nationalgardet skulle kallas in för att stötta stadens polisstyrkor. Han var tydlig med att insatsen syftar till att rensa gatorna från kriminella element, våldsbrottslighet, illegala vapen och annan verksamhet som skapar otrygghet för laglydiga invånare. Om behovet finns är han även beredd att kalla in militären för att säkerställa att målen uppnås.

    Synlig närvaro i stadskärnan

    Redan första veckan har närvaron märkts av. Pansarfordon har patrullerat centrala delar av staden, särskilt vid känsliga platser och turistattraktioner. Barrikader har rests vid myndighetsbyggnader, och soldater har interagerat med allmänheten, vilket både stärker synligheten och trygghetskänslan. Utöver Nationalgardet deltar 500 federala agenter, och insatsen har potential att bli en modell för liknande åtgärder i andra brottsutsatta storstäder som New York och Chicago.

    Gripanden redan första dygnet

    Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt rapporterade att redan under första kvällen greps 23 personer. Bland dessa finns misstänkta för mord, vapenbrott, narkotikahandel, stalking, vårdslös körning och andra allvarliga brott.
    – Detta är bara början, sade Leavitt, och betonade att administrationen under den kommande månaden målmedvetet kommer att spåra upp och gripa våldsamma lagöverträdare, stoppa den kriminalitet som undergräver tryggheten och återställa säkerheten för vanliga amerikaner.

    FBI och polisen i samarbete

    Enligt FBI-chefen Kash Patel deltog FBI-agenter i ungefär hälften av gripandena. Två dagar senare hade antalet gripna stigit till 43. Den lokala polischefen Pamela Smith välkomnar satsningen och menar att det är ett avgörande steg för att minska tillgången på illegala vapen och därmed förebygga våldsbrott.
    – Vi vet att vi måste få bort illegala vapen från våra gator, och denna ökade närvaro kommer att göra vår stad tryggare, säger Smith.

    Allvarlig brottsstatistik

    Insatsen kommer i en tid då Washingtons mordstatistik väcker oro. Bara timmar efter att Nationalgardet anlänt inträffade årets 100\:e mord, bara drygt en kilometer från Vita huset. Den siffran placerar huvudstaden över genomsnittet jämfört med andra större amerikanska städer. Polisfackets ordförande Gregg Pemberton anklagar dessutom stadens ledning för att manipulera brottsstatistik och att invånarna länge fått en falsk bild av läget.

    Juridiskt stöd för insatsen

    Trump har aktiverat D.C\:s Nationalgarde under Title 32, vilket innebär att styrkorna kan samverka både med lokala polisen och federala myndigheter, samtidigt som delstaten fortfarande formellt behåller viss kontroll. Syftet är att snabbt och effektivt skapa resultat. Målet är inte bara att göra gatorna säkrare under de 30 dagar insatsen pågår, utan att bygga upp en varaktig känsla av trygghet för invånare och besökare.

    Pirro: ”Statistiken betyder inget för offren”

    Vid Justitiedepartementet betonade den nytillträdda federala åklagaren Jeanine Pirro att hon inte låter sig imponeras av siffror som säger att brottsligheten sjunkit med 26 procent det senaste året. Hon lyfte fram att människor fortfarande utsätts för grova våldsbrott, vilket är det som räknas för de drabbade.

    Även fokus på kultur och historia

    Parallellt har presidenten initierat en översyn av innehållet i Smithsonian Institution, med målet att ge en mer positiv och patriotisk bild av USA\:s historia och värderingar. Han anklagar museet för att tidigare ha spridit berättelser som svartmålar amerikanska och västerländska traditioner. Genom ett dekret från mars har Vita huset fått mandat att påbörja förändringen.

    En insats med signalvärde

    Den pågående operationen i Washington framstår därmed som både en säkerhetsinsats och en symbolpolitisk markering: att ordning och trygghet är centrala prioriteringar för presidenten och hans administration. Om resultaten blir bestående kan modellen komma att spridas till fler städer som kämpar med liknande problem.

    Faktaruta: Insatsen i Washington, D.C.

    Samlad brottsbekämpningsinsats med Nationalgardet och federala myndigheter.

    800 nationalgardister
    500 federala agenter
    30 dagar planerad varaktighet

    Resultat hittills

    • 23 gripanden första kvällen (mord, vapenbrott, narkotika m.m.).
    • Totalt 43 gripanden rapporterade två dagar senare.
    • Ökad synlig närvaro: patruller, barrikader, stöd vid myndighetsbyggnader och turistmål.

    Syfte och inriktning

    • Minska våldsbrott, få bort illegala vapen och öka tryggheten.
    • Genomförs under Title 32 – samverkan mellan lokal och federal nivå.
    • Kan bli modell för liknande insatser i bl.a. New York och Chicago.

    Reaktioner

    • Polischefen välkomnar stödet för att få bort illegala vapen.
    • Borgmästaren kritisk och varnar för maktöverskridande.
    • Polisfacket ifrågasätter stadens brottsstatistik.

    Status: Pågående insats. Uppdatera siffror löpande vid nya rapporter.

  • Fröken Proppmätt ”Moska(ssu)” vill att Sverige att lämna NATO.


    Tack vare den republikanske presidenten Ronald Reagan lyckades Moskva aldrig ockupera Sverige – och just därför kunde fröken proppmätt ens sätta sin fot här. Hon slapp växa upp i ett land där sovjetiska T-34:or rullade på gatorna och där Röda arméns soldater rutinmässigt våldtog den kvinnliga befolkningen under tvång och terror.


    SSU vill att Sverige lämnar Nato, ett år efter att medlemskapet trädde i kraft. Den nyvalda ordföranden Moska Hassas hänvisar till bristande tillit till USA, särskilt om Donald Trump åter blir president. I stället vill SSU se ett fördjupat EU-samarbete kring försvaret.
    Socialdemokraternas regeringsskifte i Natofrågan kom efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, men SSU har hela tiden varit kritiska. På helgens kongress beslutade förbundet att aktivt arbeta för ett svenskt Nato-utträde.
    Muf:s ordförande Douglas Thor kritiserar SSU:s linje kraftigt och menar att den gynnar Putin. Han kallar Nato ”Europas bästa skydd” och ifrågasätter SSU:s verklighetsuppfattning.Te

    Texten ni ser ovan är från en debattartikel i någon liberal kvällstidning. Det är intressant – fröken Proppmätt, som ursprungligen kommer från Afghanistan, har blivit inkvoterad som SSU-ordförande. SSU-ordförandeposten har historiskt varit en rak väg in till fina ministerposter i svenska regeringar.

     Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god.

    Per Albin Hanssons beredskapstal hölls 27 augusti 1939 klockan 13.45

    Här ser vi faran med att låta utomnordiska migranter få makt i Sverige – de saknar historisk förankring. Fröken Proppmätt har inte haft någon äldre släkting som kunnat förklara för henne att Sveriges beredskap inte var särskilt god – något till och med socialdemokraterna bedyrade dyrt och hederligt i ett tal 1939.

    Moder Svea fick till slut dra ner trosorna så att herr Adolf kunde köra in den bakvägen sommaren 1940, när tyska trupptransporter tilläts passera genom Sverige till Norge.

    Sedan vill Fröken Proppmätt villkora NATO-medlemskapet så att vi bara ska vara medlemmar när det inte är en republikansk president i Vita huset.

    Vad fröken Proppmätt glömmer är att det var tack vare en republikansk president – Ronald Reagan – som hon kunde komma till Sverige som lyxflykting och få stekta sparvar serverade direkt i munnen. De har uppenbarligen smakat gott, med tanke på att hennes BMI verkar vara högre än hennes IQ.

    Ronald Reagan fick Gorbatjov att riva Berlinmuren, vilket ledde till en period av avspänning – ända fram till Rysslands invasion av Ukraina.

    Det är sorgligt att se att sådana sinnesslöa vrak som fröken Proppmätt kan få höga politiska poster. Sedan pratar samma parti om populism. Är inte detta populism – att välja en sådan kakistokrat som ordförande?

    Socialdemokraterna har varit drivande i nedrustningen av det svenska försvaret i alla tider. Den enda socialdemokratiske statsminister som har drivit en vettig politik var Tage Erlander. Efter att Erlander lämnade tillbaka pennorna till statsverket, har Socialdemokraterna inte gjort mycket rätt vad gäller försvarspolitik.

    Fakta: Hur Ronald Reagan bidrog till Berlinmurens fall

    • Vem? Ronald Reagan, USA:s president 1981–1989.
    • Motparten? Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov.
    • Bakgrund: Berlinmuren byggdes 1961 av Östtyskland för att stoppa flykt från öst till väst. Den blev en symbol för kalla kriget och Sovjetunionens förtryck.
    • Politisk linje: Reagan kallade Sovjet för ”ondskans imperium” och ökade USA:s militärbudget kraftigt för att sätta press på Sovjet.
    • Berömt tal: Den 12 juni 1987 höll Reagan ett tal vid Brandenburger Tor i Västberlin:
      “Mr. Gorbachev, tear down this wall!”
    • Resultat:
      • Gorbatjovs reformer (glasnost & perestrojka) ökade trycket inifrån.
      • Reagans politik stärkte oppositionen i östblocket.
      • Berlinmuren föll den 9 november 1989 efter folkets massiva protester.
    • Sammanfattning: Reagan bidrog genom militärt tryck, tydlig ideologisk linje och stöd till förändringskrafter i öst.