Stockholm.homes

Etikett: digitalisering

  • TV4 lämnar marknätet – SVT fortsatt skattefinansierat och en begränsning av valfriheten

    När TV4 vid årsskiftet lämnar marknätet och satsar på digitala tjänster står SVT kvar – finansierat av skattebetalarna. Kritiker menar att modellen begränsar valfriheten och i praktiken gör det dyrare för de hushåll som hellre vill betala för andra streamingtjänster än public service.

    Innehållsförteckning

    TV4 lämnar marknätet – SVT fortsatt skattefinansierat och en begränsning av valfriheten

    1992 blev TV4 den första kommersiella kanalen i Sverige att sända via marknätet. Vid årsskiftet sätts punkt för den epoken. TV4 lämnar marknätet och satsar i stället på sin digitala plattform TV4 Play.

    Framöver kommer tittarna att kunna se nyheter och program gratis med reklam via Play, men den linjära tv-kanalen blir en betaltjänst.

    – Det här var väntat. Alla i branschen visste att frågan inte var om utan när, säger Jan Scherman, tidigare vd för TV4.

    Bolaget motiverar förändringen med att tittarna i allt större utsträckning väljer digitala lösningar framför traditionella tv-sändningar.

    SVT fortsätter i marknätet

    Medan TV4 lämnar marknätet står SVT kvar – finansierat genom skatten. SVT:s vd Anne Lagercrantz menar att beslutet från TV4 ökar pressen på samhällets kostnader:

    – Det är avgörande att regeringen snabbt säkrar marknätets finansiering utan att public service belastas, säger hon.

    Kritik mot tvångsmodellen

    Kritiker pekar däremot på att det är just public service som är belastningen. Alla skattebetalare finansierar SVT:s verksamhet, oavsett om de använder tjänsten eller inte.

    I en tid när allt fler väljer streamingtjänster begränsar det valfriheten. Den som vill betala för exempelvis Netflix, Viaplay eller C More får ändå betala för SVT via skatten. I praktiken innebär det att den som väljer bort SVT ofta får högre totalkostnad för sitt tittande än den som nöjer sig med public service.

    När TV4 nu går över till en marknadsstyrd modell, där tittarna själva väljer om de vill betala eller nöja sig med reklamfinansierat innehåll, blir kontrasten mot SVT tydligare än någonsin.

  • ARTIFICIELL POLITIK – så saboterar överreglering Europas framtid

    Artificiell politik: Europas vägval i AI-frågan

    Artificiell intelligens (AI) har på kort tid blivit en av de mest omdiskuterade teknologiska förändringarna i modern tid. Tekniken beskrivs av vissa som ett större paradigmskifte än den industriella revolutionen, samtidigt som den möts av skepsis, farhågor och hård reglering – inte minst i Europa.

    Vad är AI?

    AI är ett samlingsnamn för datorsystem som kan identifiera mönster, fatta beslut och kommunicera resultat. De mest avancerade modellerna bygger på så kallade neurala nätverk som tränas på enorma mängder data. Utvecklingen har gått snabbt: på bara några år har AI-modeller gått från enklare text- och bildgenerering till att i tester prestera på nivåer som överträffar människor inom vissa akademiska områden.

    Forskare och företag talar redan om möjligheten till ”superintelligens” – system som kan lösa problem på en nivå bortom mänsklig kapacitet. Optimister menar att detta kan leda till medicinska genombrott, billigare produktion och en kunskapsexplosion, medan kritiker varnar för överdrivna förväntningar eller till och med existentiella risker.

    Historisk skepsis mot ny teknik

    Motstånd mot tekniska framsteg är inget nytt. Redan Sokrates oroade sig för att skriften skulle skada det självständiga tänkandet. Under industrialiseringen slog textilarbetare sönder maskiner som hotade deras arbeten, och i Sverige möttes både kylskåp och hemdatorer inledningsvis med misstro. I backspegeln har dock de flesta tekniska genombrott visat sig omvälvande snarare än förödande.

    Sverige halkar efter

    Trots goda förutsättningar har Sverige tappat i den internationella AI-ligan, från plats 15 till 25 på bara några år. En AI-kommission ledd av Carl-Henrik Svanberg presenterade 75 förslag för att stärka landets position, bland annat satsningar på elförsörjning, datorkraft, forskning och kompetens.

    Regeringen valde dock att endast gå vidare med en mindre del: 60 miljoner kronor till en ”AI-verkstad för offentlig sektor”. Kritiker menar att detta är långt ifrån de strukturella satsningar som krävs för att möta den snabba internationella utvecklingen.

    EU:s AI Act – skydd eller hämsko?

    På europeisk nivå har AI Act blivit ett centralt verktyg för att reglera tekniken. Lagen, som omfattar över 200 sidor, delar in AI-användning i olika riskkategorier och inför omfattande krav på utvecklare och företag. Syftet är att skapa trygghet för medborgare, men flera aktörer varnar för att regelverket kan bli en hämsko för innovation.

    Stora europeiska företag som Siemens och SAP har kallat lagen ”toxiskt för innovation”. Amerikanska teknikjättar har redan skjutit upp lanseringar av nya AI-tjänster i Europa, bland annat Apple och Meta.

    En global konkurrensfråga

    Utvecklingen av AI ses i allt större utsträckning som en geopolitisk fråga. USA och Kina investerar mångmiljardbelopp i datacenter och forskningssatsningar, medan EU riskerar att hamna på efterkälken. En rapport från den tidigare ECB-chefen Mario Draghi visar att Europas konkurrenskraft har minskat markant de senaste två decennierna – och att kontinenten har missat flera avgörande teknologiska skiften.

    Framtiden avgörs nu

    Frågan är om Europa genom reglering kan skapa en balans mellan innovation och säkerhet, eller om kontinenten riskerar att förlora inflytande över en teknik som väntas prägla ekonomi, kultur och politik under de kommande decennierna.

    Valet står mellan att vara en aktiv aktör i AI-utvecklingen – eller att bli beroende av teknik och innovation från andra delar av världen.

    Startsida