Stockholm.homes

Etikett: Botkyrka

  • Tumba Tarzan – Sveriges farligaste brottsling när Sverige var ett homogent land

    Sommaren 1954 jagades Tumba-Tarzan av polis, press och allmänhet i ett av efterkrigstidens mest uppmärksammade kriminalfall. Bakom rubrikerna fanns Rolf Johansson: en fattig torparson från Botkyrka som blev både skräckfigur och folklegend. Hans historia säger lika mycket om 1950-talets Sverige och sensationsjournalistik som om brott, straff och drömmen om att leva fri.

    I en svunnen tid, när Sverige fortfarande var ett homogent land beträffande befolkningens ras och religion, fanns det ”farliga brottslingar”. En av dem var Tumba Tarzan, som dock var betydligt harmlösare än dagens grovt förhärdade brottslingar, vilka ofta saknar jord- och blodskoppling till Sverige.

    Tumba-Tarzan – myten, människan och 1950-talets brottspanik

    Under 1950-talets mitt skakades Sverige av en av sina mest omskrivna brottslegender: Tumba-Tarzan. Bakom smeknamnet dolde sig Rolf Eskil Johansson, en småväxt man från Botkyrka som under ett halvår 1954 lyckades undgå polisen och därmed blev en symbol för både rädsla, fascination och folkhemsmytologi.

    Uppväxt i fattigdom

    Rolf Johansson föddes 1925 och växte upp under mycket knappa förhållanden i torpet Entorp söder om Tumba. Familjen levde på samhällets yttersta marginaler, och sjukdom präglade föräldrarna. De två yngre bröderna placerades tidigt på barnhem. När de återvände i mitten av 1940-talet hade familjen slitits isär – och kriminaliteten tog fart.

    Från småstölder till riksnyheter

    Det började med inbrott i sommarstugor: konserver, kläder, enkla föremål som gick att sälja. Media döpte bröderna till Tumbaligan. När Rolf 1954 rymde från fängelset i Vångdalen eskalerade allt. Nu var det inte längre fråga om småbrott – utan om en landsomfattande polisjakt.

    Pressen skapade snabbt en berättelse större än verkligheten. Rolf framställdes som beväpnad, farlig och oberäknelig. Samtidigt växte en alternativ bild fram: den ensamme mannen i skogen, som åt sin stulna mat vid köksbordet, diskade efter sig och ibland lämnade en ursäktande lapp. En sorts svensk Robin Hood-figur i folkhemmets utkant.

    Tumba Tarzan

    Skottlossning och sensationsjournalistik

    Ett avgörande ögonblick inträffade dagarna före midsommar 1954, då Rolf och hans hustru Alice upptäcktes av polis. Skott avlossades – eller gjorde de verkligen det? Senare visade tekniska analyser att delar av polisens berättelse inte kunde stämma. Men då var skadan redan skedd: tidningar och radio hade blåst upp händelsen till ett drama om landets “farligaste förbrytare”.

    Gripandet och domen

    Efter mer än sex månader på rymmen greps Rolf Johansson i november 1954 vid Stocksundsbron, lugnt och utan dramatik. I fickan bar han dock en laddad pistol. Domen året därpå blev hård: tre år och sex månaders straffarbete för sammanlagt 95 brott, de flesta småstölder.

    Ett annat liv efter fängelset

    Fängelsetiden blev en vändpunkt. Rolf blev vegetarian och engagerade sig i djurskyddsfrågor. Under en period reste han runt och föreläste mot djurplågeri – en anmärkningsvärd kontrast mot den bild som pressen tidigare målat upp. Han begick aldrig mer några större brott, men levde ett sjukdomstyngt och socialt isolerat liv.

    Från människa till myt

    När Rolf Johansson dog 1978 var Tumba-Tarzan redan mer myt än människa. Han hade blivit bok, film, konst och forskningsobjekt. Skulpturen på Polishögskolan i Sörentorp – där han sitter på en parkbänk tillsammans med andra legendariska förbrytare – säger kanske mest om hur Sverige valt att minnas honom: inte bara som brottsling, utan som ett tidsdokument.

    Varför fascinerar Tumba-Tarzan fortfarande?

    Historien om Tumba-Tarzan säger lika mycket om 1950-talets Sverige som om Rolf Johansson själv. Den blottlägger spänningen mellan folkhemmets ideal och dess baksidor, mellan mediernas sensationslystnad och verklighetens gråskalor. Framför allt visar den hur snabbt en människa kan förvandlas till symbol – och hur svårt det sedan är att skilja myt från människa.

    Faktaruta: Tumba-Tarzan
    Namn Tumba-Tarzan
    Egentligt namn Rolf Eskil Johansson
    Född 1 juli 1925, Botkyrka (Sverige)
    Död 15 juni 1978, Tumba (Sverige)
    Längd 1,76 m
    Känd för Uppmärksammad rymning och polisjakt 1954
    Brottstyp Främst sommarstugeinbrott, stöld och häleri
    Gripen 16 november 1954 (Stocksundsbron)
    Dom 3 år och 6 månader (1955), totalt 95 åtalspunkter
    Efter fängelset Vegetarian; engagerad i djurskyddsfrågor och föredrag
    Begravd Botkyrka kyrkogård
    Obs: Faktarutan är baserad på den text du delade och kan justeras om du vill lägga till fler källhänvisningar.

  • Sossepamp använde fritidsgårdar för knarkförsäljning i Botkyrka

    En av huvudpersonerna bakom Socialdemokraternas interna maktstrid i Botkyrka, Bilal Ayeb, har åtalats för narkotikabrott och pekas ut som del av det kriminella nätverket i Alby. Samtidigt fortsätter S-ledaren Magdalena Andersson att avfärda varningarna om gängens infiltration som ”rykten” – något som nu möts av hård kritik från flera M-ministrar som anklagar henne för mörkläggning och att blunda för partiets problem.

    1965 pratade Socialdemokraterna om ett homogent Sverige – vi hade inga av USA:s rasproblem. 65 år senare har samma parti byggt ett ”Al Capone-Sverige”, där importerad brottslighet slagit rot och nu kliver rakt in i demokratins kärna för att ta över samhällets funktioner. Det som började som naiv idealism har förvandlats till ett systemhot inifrån.

    En av huvudpersonerna bakom Socialdemokraternas interna maktstrid i Botkyrka, Bilal Ayeb, har nu åtalats för narkotikabrott. Han kopplas av polisen till det kriminella nätverket i Alby och misstänks ha velat använda kommunens fritidsgårdar som bas för narkotikadistribution.

    Trots detta har S-ledaren Magdalena Andersson gång på gång avfärdat uppgifterna om gänginfiltration i sitt eget parti som ”rykten”.

    – Det är uppenbart att Magdalena Andersson inte talar sanning, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

    Kuppen mot Ebba Östlin

    Bakgrunden är den infekterade striden i Botkyrka 2023, när dåvarande kommunstyrelseordföranden Ebba Östlin (S) drev igenom beslutet att stänga flera fritidsgårdar efter att en utredning visat att de blivit tillhåll för gängkriminella.

    Kort därefter tvingades hon bort i en kupp orkestrerad av Bilal Ayeb och hans krets. Genom att mobilisera nya medlemmar till en lokal S-förening röstades Östlin bort.

    Ayeb, som redan då var dömd för flera brott och utpekad som gängkriminell i polisens underrättelsematerial, spelade en nyckelroll. Nu har han åtalats för narkotikabrott sedan han ertappats med 62 gram kokain – ytterligare ett bevis på hans djupt rotade koppling till organiserad brottslighet.

    M-ministrar: Andersson mörklägger

    Regeringsföreträdare riktar hård kritik mot Andersson. Strömmer menar att S-ledaren aktivt vilseleder väljarna:

    – När Ulf Kristersson påtalade gängens infiltration av Socialdemokraterna i Botkyrka kallade Andersson det ”rykten”. Nu vet vi sanningen. En central aktör i S-striden åtalas för narkotikabrott och pekas ut som en nyckelperson i gängmiljön.

    Kulturminister Parisa Liljestrand (M) konstaterar att Socialdemokraterna försökt dölja problemen genom en intern utredning som frikände partiet – trots att den nu åtalade Ayeb redan då var medlem.

    Även migrationsminister Johan Forssell, finansminister Elisabeth Svantesson och flera andra M-toppar anklagar Andersson för att mörklägga S djupa problem och blunda för gängens inflytande.

    Kravet: Extern granskning

    Efter avslöjandena kräver Strömmer att Socialdemokraterna släpper sin interna mörkläggning och låter en extern granskning bringa klarhet.

    – Partiet måste stå till svars. Det går inte att fortsätta sopa gängens infiltration under mattan. Svenskarna förtjänar full transparens, säger han.