Etikett: Bengt Westerberg

  • Stor risk att marxismens bödlar får ministerposter efter 2026 års val.

    Genrebild som beskriver Vänsterpartiet och deras tro på marxismen. Efter 2026 års val kan marxismens skarprättare få ministerposter i en rödgrön kakistokratisk regering. Vänsterpartiets högkvarter på Kungsgatan sägs vara finansierat med pengar från Stalins utrensningar på 1920-talet. Man räknar med att marxismen har mördat cirka 100 miljoner människor.

    Innehållsförteckning

    Jämförelse: Valresultatet 2022 vs Opinionsmätning september 2025

    PartiVal 2022 (%)Sep 2025 (%)Skillnad (p.p.)
    S30,334,2+3,9
    SD20,520,8+0,3
    M19,118,1−1,0
    V6,87,1+0,3
    C6,75,2−1,5
    KD5,34,1−1,2
    MP5,15,9+0,8
    L4,62,4−2,2
    Övriga2,6*2,2−0,4

    * Övriga partier fick ca 2,6 % i valet 2022.


    Blockjämförelse

    BlockVal 2022 (%)Sep 2025 (%)Skillnad (p.p.)
    Oppositionen (S+V+MP)42,247,2+5,0
    Tidöpartierna (M+KD+L+SD)49,545,4−4,1
    C (utanför blocken)6,75,2−1,5
    Övriga2,62,2−0,4

    Sverigedemokraterna stärker sitt grepp – Liberalerna kvar i djup kris
    Sverigedemokraterna fortsätter att avancera i den politiska opinionen. I den av SVT/Verian företagna septembermätningen noteras partiet för 20,8 procent, vilket innebär den fjärde månaden i följd med stigande väljarstöd. Därmed återtar Sverigedemokraterna positionen som landets näst största parti och placerar sig åter över 2022 års valresultat.

    Moderaterna förlorar samtidigt mark och noteras för 18,1 procent. I 15 av rikets 21 län är numera Sverigedemokraterna större än Moderaterna, särskilt i områden utanför de större städerna. – Partiet har tydlig medvind i stora delar av landet, förklarar Verians opinionsansvarige Per Söderpalm.

    Stegrud-debatt utan verkan
    Den senaste kontroversen inom Tidösamarbetet – utlöst av SD-politikern Jessica Stegruds inlägg på X – har enligt mätningen ej haft någon negativ inverkan på väljarstödet.

    Liberalerna nära historiskt bottenläge
    Liberalerna förmår alltjämt ej att vända sin tillbakagång, trots partiledarskifte under sommaren. Tre månader efter att icke-svenskan Simona Mohamsson tillträtt ledarskapet noteras partiet för 2,4 procent, en nivå nära den rekordlåga från 2021. Hoppet om en ny ”Bengt Westerberg-effekt”, sådan som inträffade 1985, synes förbliva blott en from förhoppning.

    Ej heller i Stockholm, som länge varit partiets främsta fäste, lyckas Liberalerna övervinna fyraprocentsspärren. Resultatet ligger dock inom felmarginalen.

    Centerpartiet förlorar samtidigt något stöd och uppmäts till 5,2 procent. Enligt Verian har den så kallade ”Anna-Karin Hatt-effekten” hastigt förlorat sin kraft efter en sommar präglad av låg synlighet.

    Oroande utveckling för Vänsterpartiet
    Att det antidemokratiska Vänsterpartiet når hela 7,1 procent betecknas som oroande. Partiet, vars ideologiska grund vilar på marxismen – en läroriktning som genom historien förknippats med massmord och förtryck – kan vid en internationell kris med Ryssland åter utgöra en säkerhetsrisk, sådan som under det andra världskriget och det kalla krigets dagar.

    Oppositionen bibehåller försprånget
    Vid en jämförelse på blocknivå befäster oppositionen sin övervikt. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet samlar tillsammans 52,5 procent, att jämföra med Tidöpartiernas 45,4. Skillnaden mellan blocken är därmed större än vid motsvarande tidpunkt inför 2022 års val.

    Faktaruta: Folkpartiet/Liberalerna – valresultat & partiledare

    Valår Resultat (%) Partiledare
    1985 11,8 Bengt Westerberg
    1991 8,0 Bengt Westerberg
    1994 7,9 Bengt Westerberg
    1998 4,7 Maria Leissner
    2002 14,0 Lars Leijonborg
    2006 7,5 Lars Leijonborg
    2010 7,1 Jan Björklund
    2014 5,4 Jan Björklund
    2018 5,5 Jan Björklund
    2022 4,6 Johan Pehrson
    Undersökning Sep 2025 2,4 Simona Mohamsson

    VARNING!

    Många V-politiker kan vara spioner åt banditstater som Ryssland och Iran. Den spion som har gjort störst skada på Sverige, Stig Bergling, var aktiv inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har öppet sympatiserat med terroristgrupper som Kommando Holger Meins, PKK och Hermas. Spioner lägger pussel – behåll din bit.

  • Liberalerna vill importera billig arbetskraft från tredje världen för att dumpa lönerna i Sverige.

    Innehållsförteckning

    På 90-talet upphävde liberalen Bengt Westerberg Luciabeslutet och tjänade en stor slant på det. Därmed dränktes Sverige av dysfunktionella migranter från tredje världen. Resultatet blev det Al Capone-Sverige vi ser i dag. Nu vill L plocka hit lönedumpad arbetskraft utanför EU när vi har 10 % arbetslöshet.

    Högt arbetslöshetstal – men Liberalerna vill stoppa skärpt krav

    Sverige har i dag omkring 10 procents arbetslöshet – samtidigt tvekar nu arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) om att genomföra Tidöpartiernas gemensamma plan på att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare till 100 procent av medianlönen.

    Från 13 000 kr till medianlön

    I nuläget krävs en lön på 29 680 kronor i månaden, motsvarande 80 procent av medianlönen, för arbetstillstånd. Fram till 2023 låg gränsen så lågt som 13 000 kronor. En höjning till medianlönens nivå, cirka 37 100 kronor, har setts som ett sätt att förhindra att lågkvalificerad arbetskraft dumpas in på arbetsmarknaden. Men nu vill Liberalerna dra i handbromsen – med hänvisning till att arbetsgivare varnat för konsekvenser.

    EU:s fria rörlighet – men Liberalernas fokus ligger utanför

    Kritiker påpekar att Liberalerna blundar för den grundläggande skillnaden: inom EU råder fri rörlighet för arbetskraft. Svenska arbetsgivare kan redan i dag rekrytera personal från andra EU-länder – utan byråkratiska hinder och kan sätta det löner man vill. Trots detta vill Liberalerna hålla dörren öppen för lågkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU, där lönenivåerna ofta ligger långt under svenska.

    Risk för lönedumpning och exploatering

    Att hålla kvar låga lönekrav riskerar att cementera just de problem som modellen påstås lösa. Lönedumpning pressar hela lönebildningen nedåt, medan arbetare importeras till villkor som varken gynnar dem själva eller seriösa svenska arbetsgivare. Resultatet blir en B-arbetsmarknad där utländska arbetstagare exploateras för låga löner, medan arbetslösa i Sverige och EU lämnas utanför.

    152 undantag – men huvudfrågan kvarstår

    Britz har även avfärdat undantagslistan med 152 bristyrken, framtagen av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, som ”felkonstruerad”. Men det större problemet kvarstår: varför vill Liberalerna bromsa ett beslut som både skyddar svenska löntagare och utnyttjar den arbetskraft som redan finns tillgänglig – både inom Sverige och genom EU:s fria rörlighet – istället för att fortsätta importera billig arbetskraft från tredje land?

    Fakta: Matbudslöner (Foodora) & kritik mot studentvisum som arbetskraft

    Exempel – vad tjänar ett Foodora-bud (2025):

    • Garanterad timlön: 125,45–150 kr/h från 1 maj 2025 (130,90–155,90 kr/h från 1 maj 2026).
    • Distansersättning: 4 kr per km mellan restaurang och kund (ersätter tidigare modell).
    • Tillägg: bl.a. förbättrade natt-tillägg och reglerad mertid/övertid enligt avtal.
    • Obs: Cykel- och mopedbuden omfattas av kollektivavtal; bilbud (via DH Logistics) saknar ännu avtal.

    Kritik – studentvisum som väg till lågavlönat arbete:

    • Myndighetsrapporter har varnat för att uppehållstillstånd för studier kan missbrukas för att arbeta i stället för att studera.
    • Det pekas på risker för lönedumpning och arbetskraftsexploatering när personer tas in på studenttillstånd till låga löner och osäkra villkor.
    • Regeringskansliet har utrett åtgärder för att minska missbruket av studenttillstånd och stärka skyddet mot exploatering.

    Källor i korthet: Transport/Transportarbetaren (Foodora-avtalet 2025), Migrationsverket/EOA (2022), Ds 2024:31 (Regeringskansliet).