Etikett: arbetslöshet

  • När jobben inte lockar – arbetsgivarna som söker folk men möts av ointresse

    Trots att företag inom vård, omsorg och städning skriker efter personal tackar många arbetssökande nej – eller försvinner redan innan jobbet börjat. Arbetsgivare beskriver en växande brist på arbetsmoral, medan Arbetsförmedlingen menar att kontrollen har skärpts men fortfarande kan bli bättre.

    Monica driver ett vård- och omsorgsföretag i Stockholm. Hon vill vara anonym efter tidigare hot, men berättar om ett växande problem: trots stort rekryteringsbehov hittar hon inte medarbetare som vill stanna.

    – Vi behöver runt 40 undersköterskor. Många sökande har rätt utbildning, men flera säger rakt ut att de inte vill jobba inom vården. De läser bara för att behålla bidrag, säger hon.

    Även de som anställs tackar ibland nej i sista stund, eller sjukskriver sig kort efter att de börjat. Monica beskriver det som brist på ansvar.

    – Man ser bara sina rättigheter, aldrig skyldigheterna, säger hon.

    Hon har drivit företaget i femton år men menar att rekryteringen blivit mycket svårare, särskilt efter pandemin.

    Städföretag känner igen sig

    Även i städbranschen vittnar arbetsgivare om samma mönster. HomeMaid får in omkring 1 000 ansökningar i månaden men bara en procent leder till anställning.

    – Många skickar in ansökningar för bidragens skull, inte för att de vill jobba, säger HR-chefen Lena Nordin.

    Stockholms Städsystem har liknande erfarenheter: ansökningar på en mening, kandidater som tackar nej eller försvinner när de erbjuds jobb. För att sålla har företaget infört digitala intervjuer – som de flesta hoppar av.

    ”Kontrollen bättre, men mer krävs”

    Arbetsförmedlingen säger att kontrollen skärpts genom centralisering och automatiserad granskning, men betonar att ansvaret ligger hos den arbetssökande.

    – Vi vill att arbetsgivare hittar rätt kompetens så snabbt som möjligt. Kontrollen är viktig, men det finns alltid mer att göra, säger enhetschefen Mattias Olofsson.

    För Monica och andra arbetsgivare kvarstår problemet: jobben finns – men inte viljan att ta dem.

  • Arbetskraftsinvandring – lönedumpning på bekostnad av svenska jobb

    Samtidigt som arbetslösheten i Sverige ligger runt 10 procent fylls gatorna av lågbetalda Foodora-bud från andra länder. Arbetskraftsinvandringen, som skulle handla om spetskompetens, har i stället blivit ett verktyg för lönedumpning – trots att Sverige har hela EU att rekrytera ifrån.

    Stockholm svämmar över av cykelbud i rosa jackor. Foodora och andra budbolag har byggt en hel bransch på arbetskraftsinvandrare som arbetar för låga löner och dåliga villkor. Resultatet har blivit lönedumpning – och en allt mer segregerad arbetsmarknad.

    Samtidigt som arbetslösheten i Sverige ligger på runt 10 procent importerar företag arbetskraft för enkla låglönejobb. Det är inte brist på människor i arbetsför ålder här hemma – tvärtom. Många ungdomar och nyanlända går utan arbete, men konkurreras ut när företag hellre hämtar billig arbetskraft utifrån.

    Regeringen och Sverigedemokraterna vill höja lönegolvet till medianlönen, drygt 37 000 kronor. Men Liberalerna, med den nye arbetsmarknadsministern Johan Britz i spetsen, bromsar. Han menar att kravet slår mot ”unga talanger” från utlandet. Men i praktiken betyder det att dörren hålls öppen för fortsatt lönedumpning.

    Och frågan är varför Sverige över huvud taget ska importera lågavlönad arbetskraft från tredje världen. Vi har hela EU att rekrytera ifrån – länder med hög utbildningsnivå, fri rörlighet och närhet till Sverige. Att istället tömma andra delar av världen på kompetens är både kortsiktigt och oansvarigt. Det riskerar att skapa hjärnflykt i de länder som mest behöver sina egna läkare, ingenjörer och lärare – samtidigt som vi här hemma förvärrar arbetslösheten bland våra egna.

    Foodora-buden har blivit symbolen för ett misslyckat system: unga män som kallas ”talanger” i debatten men i verkligheten sliter för småpengar, medan svenska arbetslösa lämnas åt sidan. Arbetskraftsinvandring skulle handla om spetskompetens, men har blivit en ursäkt för att pressa ner löner och villkor.

    Frågan är enkel: ska vi fortsätta importera lågkvalificerad arbetskraft utifrån, eller ta ansvar för de arbetslösa vi redan har i Sverige – och använda EU:s fria rörlighet för att fylla de verkliga kompetensbehoven?

  • LO och Svenskt Näringsliv i konflikt om arbetskraftsinvandring

    Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, men trots hundratusentals arbetslösa här hemma och en halv miljard människor att rekrytera från inom unionen fortsätter arbetskraft hämtas från länder långt utanför Europa. Resultatet blir lönedumpning, svårare integration och en arbetsmarknad som aldrig hittar balans.

    Herr Fackpamp besöker så gärna Svenskt Näringslivs anläggning i Spanien.

    Innehållsförteckning

    Sveriges höga arbetslöshet och rekryteringsproblem

    Sverige har EU:s tredje högsta arbetslöshet, men trots hundratusentals arbetslösa här hemma och en halv miljard människor att rekrytera från inom unionen fortsätter arbetskraft hämtas från länder långt utanför Europa. Resultatet blir lönedumpning, svårare integration och en arbetsmarknad som aldrig hittar balans.

    Dålig matchning förvärrar situationen

    Problemet är inte att det saknas arbetskraft, utan att matchningen fungerar dåligt. Arbetslösheten är särskilt hög bland utrikes födda från tidigare asylländer, där många fastnat i låglönejobb eller helt utanför arbetsmarknaden. Att i det läget öppna dörren för fler utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare riskerar att fördjupa problemen.

    Regeringens lönegolv

    Regeringens nya lönegolv syftar till att stoppa inflödet av lågkvalificerad arbetskraft och styra rekryteringen mot mer kvalificerade tjänster. LO stödjer detta och ser det som ett skydd för den svenska modellen. Svenskt Näringsliv varnar för bromsad tillväxt, men deras argument bortser från att rätt kompetens kan sökas inom EU.

    Arbetskraft finns redan i Europa

    Med en halv miljard människor inom EU finns både kvalificerad och okvalificerad arbetskraft tillgänglig. Att fortsätta importera personal från länder utanför Europa innebär större risk för lönedumpning, ökad segregation och en mer splittrad arbetsmarknad. Sverige borde i första hand använda den arbetskraft som redan finns – både bland de arbetslösa i landet och inom unionen.

    Sverige misslyckas med återvändande av migranter

    Sedan asylkrisen 2015 har Sverige haft stora svårigheter att verkställa återvändande av migranter som saknar egen försörjning och i vissa fall försörjer sig genom kriminalitet. Kritiker beskriver det som ett politiskt misslyckande att över 20 procent av de intagna i svenska fängelser är utländska medborgare – personer som i många fall skulle kunna skickas tillbaka till sina hemländer om uppehållstillstånd drogs tillbaka och återvändandet genomfördes konsekvent.

    EU-länder söker lösningar för återvändande

    Flera EU-länder diskuterar möjligheten att skicka migranter som vägrar återvända till sina hemländer vidare till tredjeland. Ett förslag som lyfts i debatten är att använda samarbetsländer i Afrika – exempelvis Sydsudan, Burundi eller Moçambique – som redan tar emot betydande bistånd från Sverige. Tanken är att dessa länder i utbyte skulle kunna ta emot personer som i dag avtjänar straff i svenska fängelser och som annars riskerar att stanna kvar i landet.

  • Kulturljudzon i Stockholm – ett helvete på jorden för bostadsrättsägare

    Malmö må vara Sveriges tredje största stad, men ekonomin går på knäna. Trots höga kreditbetyg och glansiga projekt lever kommunen på massiva Robin Hood-bidrag från resten av landet – samtidigt som arbetslöshet och bidragsberoende hör till landets högsta. Nu varnar kritiker för att försöken med kulturljudzoner och politiska experiment snarare gör staden till ett avskräckande exempel. För Stockholm innebär Malmös bidragsmodell att varje invånare i praktiken får betala runt 6 400 kronor extra per år i skatt – bara för att hålla Malmö flytande.

    Innehållsförteckning

    Malmö visar vägen – till kaoset

    I Malmö är det mesta möjligt – men sällan till det bättre. Sedan 2021 har staden en kulturljudzon i Sofielund. Där gäller inte längre vanliga regler om buller och trivsel – nej, här skyddas klubbar, industrier och replokaler från klagomål, medan de boende får vänja sig vid att deras rättigheter har satts på undantag.

    Det låter nästan som en satir, men det är på fullt allvar: Malmö har alltså skapat en frizon för buller, en plats där skakande basgångar, industribuller och nattligt oljud är en del av stadsplaneringen.

    Staden som inte går runt utan Robin Hood

    Men detta är ju Malmö i ett nötskal. En stad som inte klarar sin egen ekonomi, utan måste räddas av Robin Hood-bidrag från resten av Sverige. Utan dessa pengar skulle budgeten falla ihop som ett korthus. Malmö går inte runt på egen kraft – man måste ha hela landets plånbok för att hålla staden vid liv.

    Kakistokrati som norm

    Och politikerna? De verkar mer lämpade för en roll i en svart komedi än i en kommunledning. Besluten påminner alltmer om en kakistokrati – styre av de minst lämpade – där fokus ligger på symbolpolitik och absurda experiment, i stället för trygghet, bostäder och ordning.

    Att låsa fast hela kvarter i evigt buller i stället för att bygga nya bostäder är kanske det tydligaste exemplet hittills.

    Stockholm – varnas!

    Nu pratar vissa om att införa samma modell i Stockholm. Men föreställ dig scenariot: du köper en bostadsrätt för tio miljoner i Hornstull eller på Södermalm – bara för att få reda på att kommunen plötsligt bestämt att ditt område blivit en kulturljudzon. Dina klagomål är ogiltiga, och varje natt fylls din lägenhet av basgångar och industridån.

    Det är inget annat än ett helvete på jorden för bostadsägare – och en total kapitulation för vettig stadsplanering.

    Stockholm borde alltså inte inspireras av Malmö. Tvärtom: huvudstaden borde se kulturljudzonen som ett avskräckande exempel på hur illa det kan gå när kakistokrater får styra.

    Stockholmare får betala priset för Malmös Robin Hood-bidrag

    Det är inte bara Malmöbor som påverkas av stadens ekonomiska modell – hela Sverige dras in. För att Malmö ska kunna ta emot sitt gigantiska Robin Hood-bidrag på 18 500 kronor per invånare 2025, måste andra kommuner skjuta till. För Stockholms del innebär det att varje invånare i praktiken får betala runt 6 400 kronor extra per år i skatt – pengar som inte går till skolor, vård eller trygghet i huvudstaden, utan för att hålla Malmö flytande.

    Fakta: Malmö – ekonomi, arbetslöshet & storlek

    Uppgifter per 2024–2025 (uppdatera vid behov).

    Sveriges 3:e största stad ca 365 600 invånare (kommunen, 2024)
    Budget – totala kostnader (2024) ca 31 miljarder kr
    Resultat/underskott (2024) prognos: underskott ca 61 miljoner kr
    Intäktsmix (2024) skatter & statsbidrag dominerar; övrigt: markförsäljning, avgifter, finansiella intäkter
    Kommunalekonomisk utjämning 2024: ca 7 miljarder kr
    2025: ca 6,8 miljarder kr (≈ 18 500 kr/invånare)
    Arbetslöshet (senaste) ca 12,4 % (nov 2024), upp från 11,9 % nov 2023
    Långtidsarbetslösa ca 5,7 % av arbetskraften (juli 2025), näst högst i landet
    Andel bidragsförsörjda 18,1 % av befolkningen – näst högst i landet
    Externa lån EIB-lån ca 2,6 miljarder kr (2025–2029)
    Kreditrating Högt (AAA / A-1+)
  • Tidöregeringen gör vardagen lättare för familjer och arbetande hushåll

    Högre tillväxt och lägre arbetslöshet förväntas 2026

    Prognosöversikt

    • BNP-prognosen för Sverige 2025 står sig.
    • BNP-prognosen för 2026 har förstärkts.
    Regeringskansliet Finansdepartementet

    Svensk ekonomi väntas återhämta sig i slutet av året, men hushållen håller ännu hårt i plånböckerna. Finansminister Elisabeth Svantesson utlovar en expansiv budget där familjer och arbetande hushåll får företräde framför bolagsskattesänkningar. ”Hårt arbetande människor ska se att det är deras tur nu”, säger hon.
    Den svenska ekonomin har under första halvåret 2025 präglats av svag tillväxt och fortsatt lågkonjunktur. Ekonomisk osäkerhet i omvärlden, bland annat som följd av USA:s höjda tullar, pekas ut som bidragande till att hushållens konsumtion hållits tillbaka.
    Regeringen bedömer dock att återhämtningen kommer i gång under hösten och att tillväxten tar fart på allvar 2026. Den nya prognosen från finansdepartementet pekar mot en BNP-ökning på 3,0 procent nästa år – upp från 2,6 procent i juniprognosen. För 2025 ligger prognosen kvar på 0,9 procent.
    – Vi gör ändå bedömningen att återhämtningen kommer att återupptas i slutet av året och framför allt nästa år, sade finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff om den kommande budgetpropositionen.

    Fokus på hushåll och familjer
    För att påskynda återhämtningen utlovar regeringen en expansiv budget. Tyngdpunkten ligger på att stärka hushållens ekonomi genom ökade satsningar på familjer och på dem som arbetar.
    – Hårt arbetande människor ska se att det är deras tur nu, det är det allra viktigaste nu, sade Svantesson.
    Enligt finansministern vore det ”något av det värsta man kan göra i det här läget” att föra en återhållsam politik. Regeringen prioriterar därför stöd till familjer före till exempel sänkt bolagsskatt, även om skattefrågor inte är uteslutna längre fram.
    Handelsoro dämpar men förtroendet stärks
    Finansdepartementet lägger skulden på Donald Trumps tullpolitik som bidragande orsak till oro och minskad konsumtion.

    Sommarens tullöverenskommelser bedöms dock ha minskat risken för en eskalerad konflikt, vilket regeringen beskriver som en lättnad för både Sverige och EU.
    Samtidigt noterar regeringen att stämningsläget bland svenska hushåll sakta förbättras. Tillväxten väntas därför i större utsträckning drivas av inhemsk efterfrågan de kommande åren.
    – Många känner en oro inför världsläget och det tynger svensk ekonomi. Men Sverige har i grunden goda ekonomiska förutsättningar, med starka offentliga finanser, hög produktivitet och innovativa företag, konstaterade Svantesson.

    Utrikes födda drar upp arbetslösheten
    Trots att sysselsättningen ökat under 2025 ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå. Prognosen för nästa år är en nedgång från 8,7 till 8,3 procent, något lägre än tidigare bedömning. Siffran är dock hälften så låg respektive dubbelt så hög om man differentierar mellan in- och utrikes födda.
    – Den var hög när vi tillträdde, den är fortfarande hög och något högre. Det är att ta på allvar, på kort sikt handlar det om att göra det vi kan för att få i gång ekonomin, sade Svantesson.
    Regeringen hoppas att satsningarna på hushållens köpkraft, tillsammans med fortsatt starka offentliga finanser, ska bidra till att både tillväxt och arbetsmarknad stärks under 2026.

    Fakta: Svensk ekonomi 2025–2026

    • Ekonomin växer långsamt 2025 (BNP +0,9 %).
    • Starkare tillväxt väntas 2026 (BNP +3,0 %).
    • Arbetslösheten minskar från 8,7 % (2025) till 8,3 % (2026).
    • Regeringen satsar extra på familjer och arbetande hushåll.

  • Liberalerna vill importera billig arbetskraft från tredje världen för att dumpa lönerna i Sverige.

    Innehållsförteckning

    På 90-talet upphävde liberalen Bengt Westerberg Luciabeslutet och tjänade en stor slant på det. Därmed dränktes Sverige av dysfunktionella migranter från tredje världen. Resultatet blev det Al Capone-Sverige vi ser i dag. Nu vill L plocka hit lönedumpad arbetskraft utanför EU när vi har 10 % arbetslöshet.

    Högt arbetslöshetstal – men Liberalerna vill stoppa skärpt krav

    Sverige har i dag omkring 10 procents arbetslöshet – samtidigt tvekar nu arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) om att genomföra Tidöpartiernas gemensamma plan på att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare till 100 procent av medianlönen.

    Från 13 000 kr till medianlön

    I nuläget krävs en lön på 29 680 kronor i månaden, motsvarande 80 procent av medianlönen, för arbetstillstånd. Fram till 2023 låg gränsen så lågt som 13 000 kronor. En höjning till medianlönens nivå, cirka 37 100 kronor, har setts som ett sätt att förhindra att lågkvalificerad arbetskraft dumpas in på arbetsmarknaden. Men nu vill Liberalerna dra i handbromsen – med hänvisning till att arbetsgivare varnat för konsekvenser.

    EU:s fria rörlighet – men Liberalernas fokus ligger utanför

    Kritiker påpekar att Liberalerna blundar för den grundläggande skillnaden: inom EU råder fri rörlighet för arbetskraft. Svenska arbetsgivare kan redan i dag rekrytera personal från andra EU-länder – utan byråkratiska hinder och kan sätta det löner man vill. Trots detta vill Liberalerna hålla dörren öppen för lågkvalificerad arbetskraft från länder utanför EU, där lönenivåerna ofta ligger långt under svenska.

    Risk för lönedumpning och exploatering

    Att hålla kvar låga lönekrav riskerar att cementera just de problem som modellen påstås lösa. Lönedumpning pressar hela lönebildningen nedåt, medan arbetare importeras till villkor som varken gynnar dem själva eller seriösa svenska arbetsgivare. Resultatet blir en B-arbetsmarknad där utländska arbetstagare exploateras för låga löner, medan arbetslösa i Sverige och EU lämnas utanför.

    152 undantag – men huvudfrågan kvarstår

    Britz har även avfärdat undantagslistan med 152 bristyrken, framtagen av Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, som ”felkonstruerad”. Men det större problemet kvarstår: varför vill Liberalerna bromsa ett beslut som både skyddar svenska löntagare och utnyttjar den arbetskraft som redan finns tillgänglig – både inom Sverige och genom EU:s fria rörlighet – istället för att fortsätta importera billig arbetskraft från tredje land?

    Fakta: Matbudslöner (Foodora) & kritik mot studentvisum som arbetskraft

    Exempel – vad tjänar ett Foodora-bud (2025):

    • Garanterad timlön: 125,45–150 kr/h från 1 maj 2025 (130,90–155,90 kr/h från 1 maj 2026).
    • Distansersättning: 4 kr per km mellan restaurang och kund (ersätter tidigare modell).
    • Tillägg: bl.a. förbättrade natt-tillägg och reglerad mertid/övertid enligt avtal.
    • Obs: Cykel- och mopedbuden omfattas av kollektivavtal; bilbud (via DH Logistics) saknar ännu avtal.

    Kritik – studentvisum som väg till lågavlönat arbete:

    • Myndighetsrapporter har varnat för att uppehållstillstånd för studier kan missbrukas för att arbeta i stället för att studera.
    • Det pekas på risker för lönedumpning och arbetskraftsexploatering när personer tas in på studenttillstånd till låga löner och osäkra villkor.
    • Regeringskansliet har utrett åtgärder för att minska missbruket av studenttillstånd och stärka skyddet mot exploatering.

    Källor i korthet: Transport/Transportarbetaren (Foodora-avtalet 2025), Migrationsverket/EOA (2022), Ds 2024:31 (Regeringskansliet).