Etikett: äldreomsorg

  • Snöröjningen i Stockholm – ett dyrt misslyckande under Miljöpartiets ansvar

    Höga kostnader, låg kvalitet och återkommande kaos. Snöröjningen i Stockholm har blivit en symbol för ett bredare misslyckande i stadens trafikpolitik. Under Miljöpartiets ansvar har plogningen präglats av bristande kontroll, felprioriteringar och undermåliga resultat – samtidigt som jämförbara städer i norra Sverige visar att effektiv snöröjning både är möjlig och självklar. Kritiken växer nu mot en politik där ideologi upplevs gå före säkerhet, framkomlighet och sunt förnuft.

    Snöröjningen i Stockholm har under senare år utvecklats till ett närmast skolboksexempel på politiskt misslyckande. Sedan Miljöpartiet tog kontroll över stadens trafikpolitik har kostnaderna skenat, kvaliteten rasat och kontrollen över entreprenörerna i praktiken upphört. Resultatet är en huvudstad där invånare tvingas navigera på is, modd och oplogade bostadsgator – trots att enorma skattemedel satsas på verksamheten.

    Det råder i dag stor oklarhet kring vad stockholmarna faktiskt får för sina pengar. Plogning uteblir, sandning sker för sent eller inte alls, och när avtal inte följs tycks konsekvenserna vara obefintliga. Detta är inte en fråga om extremt väder, utan om politiska prioriteringar där ideologi gått före grundläggande samhällsservice.

    Pinsamma jämförelser med norra Sverige

    Kontrasten mot norrländska städer är talande. I Kiruna och Hudiksvall, där vintrarna är både längre och betydligt hårdare, fungerar snöröjningen ofta föredömligt. Där betraktas snö som ett faktum som ska hanteras effektivt – inte som ett problem att bortförklara. Vägar plogas i tid, gångbanor sandas systematiskt och invånarna kan röra sig säkert.

    Att Stockholm, med helt andra ekonomiska resurser, misslyckas där mindre kommuner lyckas, säger mycket om hur illa styrningen fungerat.

    Ironiskt nog har situationen ibland beskrivits som så absurd att man skämtsamt sagt att Försvarsmakten borde dela ut överskottslager av Vita blixten för att människor över huvud taget ska kunna ta sig fram på de dåligt ploggade vägbanorna.

    Ideologi före vardagsnytta

    Snöröjningskaoset ses av många som ännu ett exempel på hur Miljöpartiet prioriterar symbolpolitik och aktivistiska mål framför fungerande vardagslösningar. Fokus har lagts på att gynna vissa trafikslag och politiska markeringar, medan grundläggande krav på säkerhet, framkomlighet och ansvar har hamnat i skymundan.

    För vanliga stockholmare har detta inneburit ökade olyckor, sämre framkomlighet för räddningstjänst och kollektivtrafik samt ett växande misstroende mot stadens förmåga att hantera basala uppgifter.

    SD:s alternativ: trygghet och sunt förnuft

    Mot denna bakgrund presenterar Sverigedemokraterna ett alternativ i sin skuggbudget för 2026. En central del är äldrevänlig snöröjning, där snö- och halkbekämpning prioriteras där riskerna är som störst – runt äldreboenden, vårdcentraler, busshållplatser och gångstråk med mycket fotgängare.

    – När en äldre person faller kan konsekvenserna bli mycket allvarliga. Att inte prioritera dessa platser är direkt ansvarslöst, säger Gabriel Kroon (SD), gruppledare i Stockholms stadshus.

    Felaktig plogordning

    Sverigedemokraterna vill också ändra stadens prioriteringsordning. Enligt partiet har Miljöpartiet lagt oproportionerligt stort fokus på cykelvägar, trots att cykeln är det minst använda färdmedlet vintertid. Samtidigt lämnas bilvägar och bostadsgator i ett skick som riskerar både liv, hälsa och framkomlighet.

    – Cykelvägar ska prioriteras sist. Det är ett tydligt exempel på hur ideologi fått gå före sunt förnuft, säger Kroon.

    Inspektörer i stället för ursäkter

    För att komma till rätta med bristerna vill SD införa särskilda snöröjningsinspektörer som aktivt kontrollerar att entreprenörerna sköter sitt uppdrag. I dag brister uppföljningen kraftigt, särskilt i villaområden där plogning ofta sker sent eller uteblir helt – utan att någon ställs till svars.

    En huvudstad värd namnet

    Snöröjning handlar inte om lyx, utan om säkerhet, värdighet och grundläggande samhällsansvar. Under Miljöpartiets ledning har Stockholm gång på gång misslyckats med detta uppdrag. För många invånare har vintrarna blivit en återkommande påminnelse om vad som händer när ideologi tillåts gå före verklighet – och när politiskt ansvar begravs i snömodden.

  • Våldtäkter inom hemtjänster som tystas ner och extremt liberala straff för GM.

    När trygghetslarmet blir en inkörsport för övergrepp och kommunala skyddsmekanismer sviker, blottläggs en av välfärdsstatens mörkaste sprickor. Vittnesmål, domar och nedtystade anmälningar pekar mot en obekväm verklighet där gamla, hjälplösa kvinnor utsätts för sexuellt våld av dem som satts att skydda dem – medan ansvariga myndigheter allt för ofta väljer tystnad framför ansvar.


    När välfärden sviker de försvarslösa

    Det börjar med ett larm. En hundraårig kvinna i Stockholm får bröstsmärtor och trycker på trygghetslarmet. Hon förväntar sig hjälp. I stället kliver en hemtjänstanställd in i hennes hem och, enligt domstolens dom, våldtar henne. Hon skriker åt honom att sluta. Han fortsätter.

    När domen faller väcker den starka reaktioner. Gärningen rubriceras inte som grov våldtäkt, och gärningsmannen – som saknar svenskt medborgarskap – utvisas inte. Tingsrätten hänvisar till hans anknytning till Sverige och menar att en utvisning vore oproportionerlig. För många framstår resonemanget som obegripligt: vad är egentligen proportionerligt när offret är helt försvarslöst?

    Fallet är långt ifrån ensamt. I en uppmärksammad video tar samhällsdebattören Henrik Jönsson upp en rad exempel där sexuella övergrepp inom äldreomsorgen inte bara begåtts, utan också – enligt uppgifterna – tystats ned eller hanterats som interna ”avvikelser” snarare än som brott.

    Ett mönster av tystnad

    I Umeå anklagas en hemtjänstanställd för att ha förgripit sig på en kvinna i samband med duschhjälp. Kommunen gör ingen polisanmälan. Mannen arbetar kvar – och fler kvinnor utsätts. I Uppsala våldtas en 85-årig kvinna under ett nattpass, och övergreppet filmas. Hon vågar inte använda larmet, eftersom det går till förövaren själv. Först långt senare leder ärendet till dom, och då framkommer att kommunen känt till misstankarna under lång tid.

    När externa granskningar till slut genomförs riktas skarp kritik mot ledningen. Hela äldrenämnden avgår. En tidigare chef inom äldreomsorgen konstaterar att ”avvikelserna” under senare år ändrat karaktär – från misstag till ren kriminalitet.

    Siffrorna bakom berättelserna

    Enligt uppgifter som förs fram i videon har nära 400 våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts under några få år. I majoriteten av fallen ska övergreppen ha skett inomhus, ofta med en gärningsman som haft någon form av omsorgsrelation till offret. För den som tar del av vittnesmålen framträder bilden av ett system där de mest utsatta – äldre, sjuka och ofta dementa kvinnor – är helt beroende av personalen som släpps in i deras hem.

    Välfärd, personalbrist och svåra frågor

    Berättelsen kopplas vidare till större strukturella frågor. Svensk äldreomsorg lider av kronisk personalbrist, och kommunerna är i dag starkt beroende av utrikes född arbetskraft. Subventionerade anställningar och snabbspår in i välfärden har, enligt kritikerna, lett till bristande kontroll och otillräcklig bakgrundsgranskning.

    Samtidigt beskrivs en ovilja inom både kommuner och rättsväsende att fullt ut använda de lagar som finns, exempelvis möjligheten att yrka på utvisning vid grova brott. Resultatet, menar kritikerna, blir att förövarnas intressen gång på gång väger tyngre än offrens trygghet.

    Ett förtroende som eroderar

    Konsekvenserna är större än de enskilda fallen. När övergrepp inte anmäls, när domar upplevs som milda och när ansvariga chefer undviker konsekvenser, urholkas förtroendet för både välfärden och rättsstaten. Frågan som återkommer är enkel men obehaglig: vad händer med ett samhälle som inte förmår skydda sina allra svagaste?

    Artikeln och videon gör inga anspråk på att ha alla svar. Däremot ställs krav på öppenhet, ansvar och ett tydligare fokus på brottsoffrens rättigheter. För bakom varje siffra och varje juridisk formulering finns en människa som tryckte på sitt larm – och som förväntade sig hjälp.

    Fakta: Bakgrund till artikeln

    Artikeln tar upp påståenden och exempel om sexuella övergrepp inom hemtjänst och äldreomsorg, samt frågor om anmälningar, ansvar och rättslig hantering.

    • Vad som diskuteras: misstänkta/uppmärksammade fall, kommuners hantering (anmälan vs. intern avvikelse), och konsekvenser för förtroendet för välfärden.
    • Varför frågan är svår: många brukare är beroende av omsorgspersonal, kan vara sjuka/dementa och har begränsad möjlighet att berätta eller bevisa vad som hänt.
    • Riskfaktorer som ofta nämns: bristande kontrollrutiner, personalomsättning, ensamarbete i hemmet, och otydliga processer vid misstanke om brott.
    Begrepp i texten
    • Avvikelse: intern rapportering inom vård/omsorg om något som gått fel (ersätter inte polisanmälan vid misstanke om brott).
    • Polisanmälan: formell anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott.
    • Brukare: personen som tar emot omsorg (t.ex. hemtjänstinsatser).
    Källor och vidare läsning
    • Lägg in dina källor här, t.ex. domstolsdokument, kommungranskningar, nyhetsartiklar. (Ex: Länk 1)
    • (Ex: Länk 2)

    Obs: Byt gärna ut platshållarna mot primärkällor (domar/åklagarbeslut), samt relevanta granskningar och seriösa nyhetskällor.

  • Efter våldtäckerna i hemtjänsten – Sverige behöver en utrensningsmyndighet

    Sedan 2021 har hundratals våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts i Sverige. En stor del av brotten har skett inom hemtjänsten och på äldreboenden, ofta i samband med personlig omvårdnad. Under 2025 har åtta män dömts för grova sexualbrott mot äldre kvinnor – fall som tillsammans pekar på allvarliga brister i kontroll, ansvar och skydd inom äldreomsorgen.

    Sverige har sedan 1970-talet i princip delat ut medborgarskap i flingpaketen. Samhällets oförmåga att rensa bort migranter med dålig vandel har varit näst intill noll. Det behövs lagändringar som gör det svårare att bli svensk medborgare och bättre kontroll av vilka som får arbeta inom kommunala bolag och verksamheter.

    Våldtäkter inom äldreomsorgen – ett systemfel som blottlagts

    Sedan 2021 har 398 våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts i Sverige. Enligt kriminologen Anders Östlund vid polisregion Mitt utmärker sig en särskild kategori: våldtäkter som sker inomhus, begångna av gärningsmän som inte står i parrelation till offret. Ett brott som i övrigt är ovanligt – men som återkommer bland äldre kvinnor.

    Av de anmälningar som hittills granskats har över hälften skett inom hemtjänsten eller på äldreboenden. Brotten sker ofta i samband med personlig omvårdnad, framför allt hygienmoment, där gärningsmannen utnyttjar sin maktposition och offrets utsatthet.

    Under 2025 har åtta män dömts för våldtäkt eller andra grova sexualbrott inom äldreomsorgen. Fallen visar ett återkommande mönster av ensamarbete, bristande tillsyn, varningssignaler som ignorerats – och i flera fall ett system som misslyckats med att skydda de mest sårbara.

    Åtta domar – samma strukturella brister

    Bland de dömda finns hemtjänstpersonal, vårdbiträden och nattpersonal. Offren är kvinnor i åldrarna 80 till 100 år, flera med demens eller kognitiv svikt.

    I Uppsala dömdes Baasim Yusuf till nio års fängelse för bland annat två grova våldtäkter och flera sexuella övergrepp mot kvinnor han ansvarade för inom nattpatrullen. Övergreppen filmades. I Eskilstuna avslöjades Melsh Keleta när han våldtog en alzheimersjuk kvinna i duschen på ett äldreboende – ett brott som kommunen inte polisanmälde, utan överlät åt anhöriga att hantera.

    I Årjäng kunde en våldtäkt på en dement kvinna styrkas genom spermafynd på madrasskyddet. Ali Hassan Zada, som arbetat ensam på avdelningen, dömdes till fem och ett halvt års fängelse. I Timrå utnyttjade Angel Villaverde en dement kvinna i hennes hem. Han hade tidigare anklagats för liknande brott vid tre tillfällen.

    I Umeå dömdes Mohammed Karrar för grov våldtäkt och grovt sexuellt ofredande efter att ha angripit två äldre kvinnor vid olika hemtjänstbesök. Trots att kommunen kände till den första händelsen stängdes han inte av innan nästa övergrepp skedde.

    I Stockholm dömdes Shakir Mahmoud Shakir för våldtäkt på en 100-årig kvinna under förevändning av medicinsk behandling. I Varberg dömdes en 52-årig man för försök till grov våldtäkt – trots att han tidigare stängts av från arbete inom psykiatrin på grund av misstankar om sexuella övergrepp.

    I Vänersborg dömdes en hemtjänstman i 25-årsåldern för grovt sexuellt övergrepp efter att ha lagt sig över en kvinna i hennes säng. Kvinnan dog några veckor senare.

    Gemensamma nämnare

    Trots skillnader i ålder, bakgrund och arbetsplats förenas fallen av flera gemensamma faktorer. Brotten sker i omsorgssituationer där offret är beroende av hjälp. Gärningsmännen arbetar ofta ensamma. Offren har begränsad möjlighet att slå larm – ibland är gärningsmannen den enda tillgängliga hjälpresursen. Tidigare varningssignaler ignoreras, och i flera fall får personal arbeta kvar trots misstankar. Kommuner underlåter att polisanmäla eller agerar sent.

    Kriminologen Anders Östlund beskriver hur kvinnornas berättelser är påfallande lika. Ofta ges instruktioner under övergreppet, som om våldtäkten vore en fortsättning på arbetsuppgiften. Det är ett beteende som visar hur yrkesrollen används som täckmantel.

    Ett stort mörkertal

    Endast en bråkdel av anmälningarna leder till åtal och fällande dom. Även om inte alla anmälningar motsvarar faktiska våldtäkter bedöms mörkertalet som mycket stort. Många äldre kvinnor saknar möjlighet att berätta, blir inte trodda eller avlider innan rättsprocessen ens inleds.

    Att dessa brott sker i samhällets mest skyddsvärda miljöer – i hemmet, på äldreboenden, under vård – gör dem särskilt allvarliga. Fallen från 2025 visar inte bara enskilda gärningsmän, utan ett system som gång på gång brister i ansvar, kontroll och skydd.

    Slutligen

    Problemet med våldtäkter inom hemtjänsten beror på alltför liberala regler. Det har varit för lätt att få asyl och medborgarskap i Sverige. I Sverige utvisar vi inte folk som begår brott, utan vi fortsätter försörja dem med skattepengar. Sedan 1975 har man bedrivit en alltför liberal politik där man i princip delat ut medborgarskap i flingpaketen.

    Man kan fråga sig varför vi ens låter personer som arbetar inom hemtjänsten, och som inte är svenska medborgare, stanna i Sverige. Att vi ska ta emot arbetskraftsinvandrare utanför EU som inte kan språket eller vår kultur, och sedan låta dem arbeta med den grupp som byggde Sverige. Sverige måste få en mycket hårdare attityd mot brottslingar.

    Om grundlagsändringen går igenom som gör att man kan annullera medborgarskap, då måste vi ha en utrensningsmyndighet som enbart arbetar med att hitta kriminella invandrare som har dubbla medborgarskap. Vi har en DO som trakasserar småföretagare för att de säger nej till personal med slöja i kundrelationer. Nu är det dags att vi får en utrensningsmyndighet som bara arbetar med att gallra det svenska samhället från personer som har dålig vandel och dubbla medborgarskap.

    Sammanställning: Dömd sexualbrottslighet inom äldreomsorgen (2025)

    NamnÅlderDömda brottPlats / sammanhangMedborgarskap / ursprung
    Baasim Yusuf292 grova våldtäkter, 3 grova sexuella övergrepp, 5 fall av kränkande fotograferingNattpatrullen, hemtjänst (Uppsala)Svensk medborgare. Får bara 9 års fängelse.

    Slipper spöslitning.

    Kommer kostar samhäller 12 miljoner kronor i Svenskt lyxfängelse.
    Melsh Keleta34VåldtäktÄldreboende, duschsituation (Eskilstuna)Eritreansk medborgare. Bli inte utvisad. Kommer kostar samhället ca 5 miljoner
    Ali Hassan Zada40Grov våldtäktÄldreboende, nattpass (Årjäng)Svensk medborgare. Får bara 5 års fängelse. Får inte ens 200 timmar konstant spöslitning.

    Kostar samhället ca 7 miljoner kronor
    Angel Villaverdem <- MP Politiker62VåldtäktHemtjänstkund i privat bostad (Timrå)Svensk medborgare. Får ett extrem liberalt straff på bara 3 år i Svenskt lyxfängelse. Kostar samhäller 4,6 miljoner
    Mohammed Karrar33Grov våldtäkt, grovt sexuellt ofredandeHemtjänstbesök hos två kvinnor (Umeå)Irakisk medborgare. Får ett bagatell straff på bara 5 års fängelse och bli inte utvisad.

    Uppskattad kostnad för samhället 7 miljoner kronor
    Shakir Mahmoud Shakir38VåldtäktHemtjänstbesök hos 100-årig kvinna (Stockholm)Irakisk medborgare. Får ett bagatell straff på 4 års fängelse. Bli inte utvisad.

    Uppskattad kostnad för samhället 5,5 miljoner kronor


    (Namn ej publicerat)52Försök till grov våldtäkt, grovt sexuellt övergreppÄldreboende + tidigare psykiatrijobb (Varberg / Halland)Ej angivet
    (Namn ej publicerat)ca 25Grovt sexuellt övergreppHemtjänstbesök (Vänersborg)Syrisk medborgare
    Fakta : Utresningmyndigheten som gör Sverige tryggt ingen.

    Så skulle en utrensningsmyndighet fungera: den får övergripande möjligheter att inhämta data från Skatteverket, domstolar, Polisen, Migrationsverket, Kriminalvården, Försäkringskassan, kommuner, regioner och andra myndigheter. Genom att aktivt bearbeta denna data med AI och algoritmer skulle man kunna identifiera personer som har permanent uppehållstillstånd eller dubbla medborgarskap.

    Därefter skulle man, tillsammans med advokater och jurister, arbeta för att få deras svenska medborgarskap annullerat, så att de senare kan deporteras.

    En sådan myndighet skulle vara en enorm vinstaffär för det svenska folket. Varje deporterad kriminell migrant är oftast en samhällsekonomisk vinst på flera miljoner kronor.

  • Kakistokrater ifrån MP- och S gjorde så att Irakisk våldtäktsmann fick stanna i Sverige. DU BETALAR!

    En 100-årig kvinna våldtogs i sitt eget hem av en hemtjänstanställd – och ändå misslyckas Sverige med det mest självklara: att utvisa gärningsmannen efter en fällande dom. I stället för en tydlig gränsdragning får vi ännu ett exempel på ett överliberalt system där grova brott inte leder till verkliga konsekvenser, där förövarens anknytning och ”proportionalitet” väger tyngre än samhällsskydd och moralisk tydlighet. Resultatet är en rättsstat som signalerar svaghet och ett samhälle som sviker sina mest utsatta.

    Svenska samhället misslyckas med att utvisa en våldtäktsman från Irak. Hans fyraåriga fängelsestraff i ett svenskt ”lyxfängelse” kommer att kosta skattebetalarna cirka 5,6 miljoner kronor. Ett straff som lika gärna hade kunnat outsourcas till något arabland i tredje världen till en betydligt lägre kostnad.

    En 38-årig man från Irak, som varit anställd inom hemtjänsten i Stockholmsområdet, har dömts till fyra års fängelse efter att ha våldtagit en 100-årig kvinna i hennes hem. Trots brottets allvar beslutade Södertörns tingsrätt att mannen inte ska utvisas.

    Övergreppet inträffade den 1 oktober. Enligt domen använde mannen ett föremål, alternativt sina fingrar, för att föra in något i kvinnans underliv. Detta skedde under förevändningen att han behövde ”smörja” henne som en del av omsorgen. I polisförhör berättade kvinnan hur hon bad honom att sluta men upplevde sig helt maktlös, då hon saknade fysisk möjlighet att försvara sig.

    Motstånd under polisens utredning

    När polisen inledde sin utredning möttes de av bristande samarbetsvilja från delar av hemtjänstpersonalen. En kollega till gärningsmannen uppgav i förhör att hon misstänkte vem som låg bakom övergreppet, men vägrade att lämna namn trots upprepade uppmaningar från förhörsledaren. Förhöret avslutades utan att polisen fick den information de efterfrågade.

    Enligt den drabbade kvinnans dotter försökte samma anställda även hindra henne från att ta kontakt med polisen.

    Misstänkt identifieras

    Trots detta lyckades polisen identifiera den misstänkte: Shakir Mahmoud Shakir, född 1986 och bosatt i Sverige sedan 2003, då han anlände som anhöriginvandrare till sin mor. Han har permanent uppehållstillstånd men saknar svenskt medborgarskap och har aldrig ansökt om asyl på egen hand. Enligt Migrationsverket finns därför inga formella hinder för utvisning.

    Enligt Migrationsverket finns därför inga formella hinder för utvisning.

    Mannen är sedan tidigare känd av rättsväsendet och har dömts för bland annat urkundsförfalskning, föregivande av allmän ställning, ringa narkotikabrott samt rattfylleri.

    Kort efter att anmälan från den 100-åriga kvinnan inkommit anmälde även en 94-årig kvinna att hon utsatts för våldtäkt av samme hemtjänstanställde. Mannen greps, häktades och åtalades för våldtäkt och grov våldtäkt, men nekade till samtliga anklagelser.

    Fällande dom – men ingen utvisning

    Södertörns tingsrätt fann det bevisat att Shakir Mahmoud Shakir begått våldtäkt mot den 100-åriga kvinnan. Domstolen framhöll att hennes berättelse var sammanhängande, trovärdig och stöddes av övrig bevisning. Han dömdes därför till fyra års fängelse.

    Däremot friades han från åtalet om grov våldtäkt mot den 94-åriga kvinnan. Enligt domstolen fanns osäkerhet kring när brottet ska ha begåtts och huruvida rätt person pekats ut, även om man inte ifrågasatte att kvinnan utsatts för ett övergrepp av någon inom hemtjänsten.

    Åklagarens yrkande om utvisning avslogs. Domstolen hänvisade till att mannen vistats i Sverige sedan tonåren, behärskar svenska språket och har en minderårig dotter som han har viss kontakt med. En utvisning bedömdes därför vara oproportionerlig, trots att lagstiftningen på området skärpts.

    Bakom domen står rådmannen Mohamed Ali, nyligen utnämnd av regeringen, tillsammans med tre nämndemän.

    Åklagaren överväger överklagande

    Kammaråklagare Linn Nyberg uppger att hon ännu inte tagit ställning till om domen ska överklagas till Svea hovrätt. Hon menar att hon först behöver gå igenom domskälen i detalj, både vad gäller frikännandet i det ena våldtäktsåtalet och beslutet att inte utvisa den dömde.

    Hon konstaterar samtidigt att hon, i och med att åtal väckts, ansett att bevisningen varit tillräcklig – något som gör ett överklagande sannolikt, även om inget beslut ännu fattats.

    Slutsats

    Här har det svenska samhället misslyckats. Shakir Mahmoud Shakir har bara varit i Sverige sedan 2003 och har ingen blod- eller jordkoppling till landet. Det finns inga skäl att låta honom stanna i Sverige efter de grova brott han har begått. Hade han ens skäl att komma till Sverige 2003? Troligen inte.

    Det visar ett korrupt rättsväsende som gör felaktiga bedömningar i fallet Shakir Mahmoud Shakir. Att någon som inte är född i Sverige, och därmed saknar jord- och blodkopplingar samt medborgarskap – det finns inga skäl att låta Shakir Mahmoud Shakir stanna. Om domarna inte kan döma Shakir Mahmoud, för att man tycker synd om en våldtäktsman, bör domarna bytas ut mot personer som är vid sina sinnens fulla bruk eller ersättas av AI.

    Någon som sitter och dömer i en domstol och låter ett sådant här odjur få stanna saknar all form av verklighetsförankring och ska därmed inte ha möjlighet att döma.

    Nu ska han avtjäna ett straff i ett svenskt ”lyxfängelse”, vilket kommer att kosta samhället cirka 5,6 miljoner kronor. Det går inte att rehabilitera sådana brottslingar i ett modernt Sverige. Sveriges sista skarprättare hette Anders Gustaf Dalman och utförde sitt sista uppdrag för över 100 år sedan. Det svenska rättsväsendet klarar inte av att ge gärningsmannen ett straff som verkligen biter.

    Därför är det enda logiska att han avtjänar straff i Irak eller outsourcas till något annat Arab land, där han hör hemma.

    Faktaruta om männen som byggde rättstaten Sverige : Anders Gustaf Dalman
    • Född: 17 februari 1848, Norberg (Västmanlands län)
    • Död: 30 juli 1920, Stockholm
    • Yrke: Skarprättare – Sveriges siste
    • Utnämnd: 5 augusti 1885 (började som skarprättare i Stockholm, blev senare landets enda)
    • Känd för: Utförde de sista avrättningarna i Sverige; den sista skedde på Långholmen 23 november 1910 (Johan Alfred Ander)
    • Familj: Gift 1869 med Emma Sofia Westlander; fick tio barn
    • Adress i Stockholm: S:t Eriksgatan 22 (senare omnumrerat till 44), Kungsholmen
  • Krigsförbrytare får åka hem – Sverige får mer pengar över till vård och skola.

    Sam ”flydde” till Sverige 2015. Nu riskerar han att utvisas till Syrien. Han kan inte bli svensk medborgare eftersom han har varit soldat inom den syriska armén, som av Migrationsverket bedöms vara kopplad till krigsbrott. Enligt statliga beräkningar kostar en asylsökande i genomsnitt 74 000 kronor per år. Experter menar därför att Sverige skulle gynnas ekonomiskt om Sam återvände till sitt hemland. Tidöregeringen har beslutat att göra Sverige tryggare, därför ska personer med arbetstillstånd lämna landet om de inte klarar av att skaffa sig ett arbete som ger dem en dräglig lön.

    Sam kom till Sverige 2015 och inga skäl att få stanna, men hans klagan hörs ändå. .

    – Det är inte mänskligt att leva i den här mardrömmen i tio år. Jag kan aldrig slappna av eller tänka på framtiden och min familj, säger han.

    Kritiker har ifrågasatt varför han valde Sverige, med argumentet att avståndet mellan Syrien och Sverige är långt och att det 2015 fanns flyktingläger i närliggande regioner. Därför menar de att skälen att ta sig hela vägen till Sverige är svaga.

    Vad hade Sam för skäl att välja Sverige?

    År 2015 fungerade hela EU som ett buffertbord för flyktingar från tredje världen som ville uppgradera sin ekonomi. Tyskland var värst; landet hade en rikskansler från DDR som glatt såg till att Tyskland blev koloniserat av dysfunktionella människor från tredje världen.

    Sverige kom på andra plats. Vi hade en statsminister som var sinnessvag och som gärna hetsade massorna med orden ”Mitt Europa bygger inga murar”. Så asylshoppa runt i Europa efter de bästa villkoren var vad varje flykting sysslade med då.

    När Sam kom till Sverige 2015 fick han flyktingstatus och ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. När han senare fick arbete inom äldreomsorgen och kunde försörja sig själv, omvandlades tillståndet till ett arbetstillstånd.

    Men från och med nästa år höjs lönekravet för att få sitt arbetstillstånd förlängt – till 90 procent av medianlönen, vilket motsvarar 33 390 kronor i månaden. Syftet med det högre lönekravet är att förhindra lönedumpning och säkerställa att arbetskraftsinvandring sker på rimliga villkor, vilket regeringen menar gynnar Sverige.

    Sam vet inte om han kommer att kunna nå upp till det nya lönekravet. Migrationsverket har ännu inte gett besked.

    Enligt statliga beräkningsmodeller kostar en genomsnittlig asylsökande samhället omkring 74 000 kronor per år – oavsett om personen senare etablerar sig på arbetsmarknaden eller inte.

    Sam arbetar heltid, försörjer sig själv och tar inte emot några bidrag. Vissa menar ändå att det finns svensk arbetskraft som kan utföra hans arbetsuppgifter, och att det därför skulle vara mer lönsamt för Sverige om han återvände.

    Kan inte bli Svensk medborgare pga krigsbrott

    Innan flykten kallades Sam in till den syriska armén – något som idag hindrar honom från att kunna ansöka om svenskt medborgarskap. På grund av detta kan han tidigast ansöka när han fyller 60 år, om 25 år.

    Migrationsverket bedömer den syriska armén som en organisation kopplad till grova övergrepp. Att Sam aldrig misstänkts för brott och beskriver sin roll som administrativ påverkar inte bedömningen.

    Endast ”administrativa uppgifter” en klassisk bortförklaring för krigsförbrytelse.

    Efter andra världskriget hänvisade flera av de åtalade i Nürnbergrättegångarna till att deras roller varit ”administrativa”. Den typen av försvar har sedan dess fått låg trovärdighet i juridiska prövningar.

    Sam fruktar att betraktas som desertör om han skickas tillbaka till Syrien.
    – Jag är rädd att jag inte överlever om jag tvingas tillbaka, säger han.

    Kolonisera Sverige

    Sam bor i en egen lägenhet i Nyköping. På fritiden paddlar han kajak, tältar och fiskar.
    – Jag har alltid försökt se det positiva i livet, men nu vet jag inte längre. Allt känns osäkert.

    Sam hade inga skäl att söka sej till Sverige 2015.

    Sam hade inga skäl att söka asyl i Sverige 2015. Det är helt rimligt att han återvänder eftersom han inte har fått permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap, och han saknar koppling till Sverige genom jord eller blod. Därav har han inte skäl att få stanna, enligt undersökningar på internet.

    Faktaruta: Så är beräkningen gjord

    I denna förenklade kalkyl utgår vi från följande antaganden:

    • Personen är 30 år gammal.
    • Förväntad livslängd: 80 år.
    • Årlig kostnad för det svenska samhället: 74 000 kr per år.
    • Kostnaden antas vara konstant varje år.

    Steg 1: Återstående antal år

    80 år − 30 år = 50 år

    Steg 2: Total kostnad under återstående livstid

    74 000 kr/år × 50 år = 3 700 000 kr

    Totalkostnaden enligt denna modell blir alltså cirka 3,7 miljoner kronor.

    Steg 3: ”Vinst” vid återvandring

    Om personen återvandrar direkt och vi antar att samma kostnad på 74 000 kr/år annars hade uppstått varje år, blir den teoretiska ”vinsten” för staten cirka 3,7 miljoner kronor i uteblivna framtida kostnader.

    Observera att detta är en förenklad kalkyl som inte tar hänsyn till till exempel kostnader som fängelsevitelse, dyra sjukdomar för samhället osv.

  • Partiet vars ideologi krossat frihet och mördat 100 miljoner människor driver nu linjen att Stockholms barn ska växa upp i kommunala Gulag-förskolor, styrda av politiker och byråkrater.

    Vänsterpartiet vill göra Stockholm till ett experiment i centralstyrning. Med Alexandra Mattsson i spetsen satsar partiet på att stoppa privata förskolor och ersätta dem med kommunalt monopol – en politik som hotar både valfrihet och kvalitet, och som riskerar att bana väg för korruption och ineffektivitet.

    Innehållsförteckning

    Vänsterpartiets vision är hur en förskola ska se ut när den drivs i Stockholms stads regi. På förskolan Gulag kan ingen höra ditt barn skrika.

    Vänsterpartiet vill ta bort valfriheten i förskolan

    Vänsterpartiets nya gruppledare i Stockholm, Alexandra Mattsson, driver en politik som syftar till att stoppa privata förskolor och införa kommunalt monopol. Resultatet blir mindre valfrihet för föräldrar, ökade kostnader och större risk för korruption.

    Ideologin framför barnens bästa

    Mattsson framhåller som sin största ”framgång” att hon efter valet 2022 var med och skapade en helt ny förvaltning och nämnd för förskolan. I praktiken betyder det mer byråkrati och mer makt till politikerna, samtidigt som barns och föräldrars behov får stå tillbaka för vänsterideologiska experiment.

    Mer makt till stadshuset – mindre till föräldrarna

    Som förskoleborgarråd fortsätter hon kampen mot privata alternativ. Hon vill stoppa vinster i välfärden och öka kommunens egen regi, inte bara i förskolan utan också inom äldreomsorgen och bostadsmarknaden. Detta innebär ett samhälle där politikerna bestämmer och där familjerna förlorar sina möjligheter att själva välja.

    Ett parti med mörk historia

    Vänsterpartiet bär på en ideologisk arvslinje som är starkt förknippad med regimer som orsakat massförtryck och miljontals döda. Ändå vill Mattsson återinföra mer centralstyrning – en väg som historien redan visat leder till stagnation och missbruk av makt.

    Skandaler visar på riskerna

    Alexandra Mattsson tar över efter Clara Lindblom, som avgick i september efter att en misstänkt utpressningsaffär kring ett kommunalt toppjobb avslöjats. Händelsen är en påminnelse om hur snabbt politisk maktkoncentration i stadshuset kan öppna dörren för skandaler och korruption.

    VARNING!

    Många V-politiker kan vara spioner åt banditstater som Ryssland och Iran. Den spion som har gjort störst skada på Sverige, Stig Bergling, var aktiv inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har öppet sympatiserat med terroristgrupper som Kommando Holger Meins, PKK och Hermas. Spioner lägger pussel – behåll din bit.

  • Forenede Care – sossarnas propp­lösning på jätteproppen Orvar

    Många minns Astrid Lindgrens berättelse om kommandoran i Lönneberga som tog maten från de fattiga. Kritiker menar att samma mönster återfinns i dagens sosse­styrda kommuner: pengar som borde gå till vård och omsorg försvinner, privata bolag som Forenede Care tar över – och missförhållandena blir möjliga genom låga krav, till och med utan språkkrav på personalen.

    Innehållsförteckning

    Vanvårdens pris – granskning av Forenede Care

    Forenede Care beskriver sig själva som en värderingsstyrd omsorgsaktör som sätter människan i centrum. Med över 60 äldreboenden, hemtjänst och avancerad sjukvård i hemmet har bolaget vuxit snabbt och blivit en av Sveriges största privata vårdföretag. Omsättningen har legat på närmare 1,7 miljarder kronor per år.

    Men bakom de polerade årsredovisningarna döljer sig en annan verklighet: vittnesmål från anhöriga, larm från personal och kommunala granskningar som pekar på allvarliga brister. Under de senaste fem åren har en rad skandaler avslöjat vanvård, underbemanning – och en återkommande kritik mot att personal inte kan kommunicera på svenska.

    “Mamma fick inte duscha på tre månader” – berättelserna från boendena

    Malmö – mannen som försvann i tystnad
    Victoria i Limhamn 2020 upptäckte anhöriga att en 84-årig man tappat över 30 kilo, var uttorkad och hade trycksår. När han lades in på sjukhus var det för sent. Han avled kort därefter. Under pandemins besöksförbud hade familjen hållits ovetande om hans tillstånd. Forenede Care lovade en utredning – men familjen talar fortfarande om en känsla av svek.

    Åtvidaberg – tvångsmedicinering och urin i sängen
    Kopparsvanen 2022 vittnade personal om hur boende tvångsmedicinerades. Anhöriga berättade att deras äldre fick ligga nedkissade för att ingen hann hjälpa dem till toaletten. Smutsiga rum och använda blöjor som lämnats kvar blev symboler för en omsorg som fallit samman. Kommunens politiker kallade situationen “oacceptabel” och krävde åtgärder.

    Mjölby – bemanning på pappret, inte i verkligheten
    När Forenede Care tog över Vifolkagården i Mantorp 2022 var löftet att fyra personal skulle arbeta natt på boendet. Men kommunen upptäckte att samma fyra också täckte hemtjänsten. Resultatet: ensamma äldre, otrygghet och brister i dokumentation. Kommunen krävde tillbaka 1,7 miljoner kronor och bröt avtalet.

    Mora – tystade avvikelser
    Tomtebogården i Mora rapporterades inte allvarliga incidenter till kommunen. Anhöriga berättade om brist på mat, brist på hjälp, brist på närvaro. Till slut var förtroendet helt förbrukat. Kommunen tog över driften 2024.

    Krokom – dödsfall utan besked
    Det nybyggda boendet på Tullkvarnsvägen 21 öppnade 2023. Inom månader vittnade anhöriga om brist på hygien – boende som inte fått borsta tänderna på månader. En äldre person avled utan att anhöriga underrättades. Kommunen utdömde 1,55 miljoner i vite.

    Åkersberga – “ett hus i en skräckfilm”
    På Enebacken beskrev personalen 2024 sin arbetsplats som ett “hus i en skräckfilm”. En boende hade inte duschats på tre månader, en annan blev utan mat i 17 timmar. Ett öppet brev från 30 anställda beskrev hur både personal och äldre far illa.

    Språkbarriären – äldre som inte blir förstådda

    En återkommande kritik mot Forenede Care gäller språk. Kommuner har vid flera tillfällen fått signaler om att många anställda inte talar svenska tillräckligt bra.

    På boenden i både Stockholm, Östergötland och Jämtland har anhöriga berättat om äldre som inte förstås av personalen. I vissa fall har dementa boende, som inte kan uttrycka sig tydligt, mött personal som inte ens behärskar grundläggande svenska. Resultatet blir missförstånd kring mediciner, måltider och vårdbehov – med allvarliga konsekvenser.

    “Min mamma försökte säga att hon hade ont, men personalen bara log och gick därifrån. De förstod inte vad hon menade,” berättar en dotter till en boende på Kopparsvanen.

    Personal själva har vittnat om svårigheter i kommunikationen. Instruktioner från sjuksköterskor har missats. Journalföring blir bristfällig när vårdpersonalen inte kan skriva ordentligt på svenska. Kommuner har varnat för att språkbrister direkt äventyrar patientsäkerheten.

    Myndigheternas dom – vite, varningar och brutna avtal

    • Mjölby kommun: krävde tillbaka 1,7 miljoner och bröt avtalet på Vifolkagården.
    • Mora kommun: sade upp avtalet på Tomtebogården, “förtroendet är förbrukat”.
    • Krokoms kommun: utdömde 1,55 miljoner i vite på Tullkvarnsvägen.
    • Österåkers kommun: införde löpande vite för brister på Enebacken.

    Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har riktat kritik mot flera av bolagets boenden och konstaterat omfattande kvalitetsbrister.

    Ett system under press

    Forenede Care har ofta svarat på kritiken med att man tar problemen på allvar och arbetar med förbättringar. Samtidigt har företaget ibland avfärdat kritik som politiskt motiverad.

    Men när samma mönster upprepas – från Malmö till Åtvidaberg, från Mora till Krokom – blir frågan större än enskilda misstag. Är det ett enskilt företags oförmåga att leverera trygg äldreomsorg, eller ett symptom på ett system där vinstintressen krockar med omsorgens kärna?

    För de äldre som drabbats, och deras anhöriga, är svaret redan givet: vanvården har ett namn – och det är Forenede Care.

    Faktaruta: Forenede Care – brister & åtgärder (senaste 5 åren, Sverige)

    Snabb översikt

    • Verksamhet: Äldreboenden, hemtjänst, hemsjukvård (inkl. ASIH), palliativ vård; viss LSS.
    • Storlek: ~62 äldreboenden efter förvärv 2023; ~2 000–2 200 anställda i Forenede Care AB (Sverige).
    • Ekonomi: Omsättning ca 1,6–1,7 mdr kr/år, låga vinstmarginaler.

    Rapporterade missförhållanden (urval)

    Boende / Plats År Händelse / Brister Åtgärd / Konsekvens
    Victoria, Malmö (Limhamn) 2020 Allvarlig undernäring, uttorkning, trycksår; dödsfall under pandemin. Anmälan/utredning; IVO involverad.
    Kopparsvanen, Åtvidaberg 2022 Uppgifter om tvångsmedicinering, bristande toalettassistans, hygienbrister. Kommunal extra tillsyn; politiska krav på hävt avtal.
    Vifolkagården, Mantorp (Mjölby) 2022–2023 Otillräcklig nattbemanning, brister i dokumentation/ledning. Vite ca 1,7 mkr; avtal uppsagt, kommunen tog över (apr 2023).
    Tomtebogården, Mora 2022–2023 Underrapportering av avvikelser; vittnesmål om omsorgssvikt. Avtal sagt upp; kommunen tog över (maj 2024).
    Tullkvarnsvägen 21, Krokom 2023 Hygienbrister; utebliven anhöriginformation vid dödsfall. Vite ca 1,55 mkr; skärpt tillsyn.
    Enebacken, Åkersberga (Österåker) 2022–2024 Återkommande brister (bemanning, hygien); personalupprop om vanvård. Varning & löpande vite (hygien); politiska krav på övertagande.

    Språkbarriärer

    • Återkommande uppgifter om personal med otillräckliga svenskakunskaper.
    • Risk för missförstånd kring smärta, läkemedel, kost och basal omvårdnad.
    • Journalföring och instruktioner påverkas – direkt patientsäkerhetsrisk.

    Vanliga mönster i bristerna

    • Otillräcklig bemanning (särskilt nätter) & bristande ledningsnärvaro.
    • Bristande hygienrutiner, fördröjd/utebliven avvikelse- och anhörigrapportering.
    • Språkbrister som försvårar kommunikation och dokumentation.
    Obs: Sammanställning baserad på offentliga uppgifter från kommuner, IVO och mediarapportering under de senaste fem åren.
  • Sverige – världens öppna soptunna

    Innehållsförteckning

    Det en gång i tiden så trygga och homogena Sverige, där man kunde lämna dörren olåst, är sedan länge bara ett minne från svunna dagar. Det mångkulturella helvetet på jorden har gett oss ett Sverige med hög kriminalitet och extremt höga skatter.

    Varför tillåts migranter utanför EU fortfarande stanna i Sverige? Jag talar inte om arbetskraftsinvandrare – vi behöver högutbildade specialister från andra utvecklade länder, inte outbildade bidragstagare.

    PUT till vem som helst

    I dag kan människor fortfarande komma från ett land i Afrika eller MENA och på kort tid få permanent uppehållstillstånd här. Vänsterextrema politiker vrålar att vi behöver denna ”arbetskraft” i äldreomsorgen – men verkligheten visar raka motsatsen. Vi har sett äldre och sjuka serveras kattmat till frukost. Kommunerna blundar och fortsätter anställa personer utan språk, utan yrkeskunskap och utan engagemang, på låtsasjobb inom den kommunala verksamheten. I stället för att omedelbart skicka tillbaka dem till hemlandet låter man dem stanna i Sverige till varje pris.

    Bakdörren stängd – frontdörren vidöppen

    Ja, Tidöregeringen har stängt den vidriga bakdörr som tidigare fanns, där illegala kunde få PUT genom spårbyte – det är ett steg i rätt riktning. Men vi behöver absolut inte utomeuropeisk arbetskraft för enkla jobb. EU:s inre marknad består av cirka 300 miljoner invånare – där finns mer än nog människor att rekrytera ifrån om behovet verkligen finns.

    Svenskarna betalar – med tryggheten

    Priset för denna vansinnespolitik betalar vi svenskar – vi som byggt upp landet och bott här i generationer – i form av otrygghet, skenande kriminalitet och en välfärd som bryts ned framför våra ögon. Det som en gång var det trygga och homogena folkhemmet har förvandlats till ett mångkulturellt helvete där laglöshet och våld blivit vardag.

    Vi har redan burit världen på våra axlar

    Vi svenskar har gjort mer än någon annan nation för världens flyktingar. I slutet av andra världskriget skickade vi ner Vita bussarna i Europa för att rädda människor undan den marxistiska ondskan. Men vi har också begått historiska misstag – som när Vänsterpartiet drev på Baltutlämningen.

    Politikens största landsförräderi

    De största sveken i modern tid var att upphäva Luciabeslutet och att fortsätta ta emot migranter från muslimska länder även efter 11 september. Asylrätten till Sverige måste stramas åt till det yttersta – det är fullständigt orimligt att vi ska ta emot kvotflyktingar eller andra flyktingar utanför Europas gränser. Vårt land är inte världens socialkontor, och vi har ingen skyldighet att offra vår trygghet och framtid för att rädda alla andra.