En fjärdedel av Kriminalvårdens anställda på klass 1-anstalter vittnar om hot och våld på arbetsplatsen, och 20 procent har personligen utsatts det senaste året. Kriminalvården planerar att nästan tredubbla antalet platser på tio år, men ökad beläggning och personalomsättning riskerar att förvärra arbetsmiljön och rehabiliteringsmöjligheterna för intagna. Enligt en rapport från fackförbundet ST har Kriminalvården gått från rehabilitering till förvaring, och dubbelbeläggning har kopplats till ökad våldsproblematik. Gängkonflikter och brist på erfaren personal försvårar arbetet ytterligare. Förbättringar som ökad personalnärvaro, färre intagna per avdelning och minskad personalomsättning framhålls som viktiga för att skapa en säkrare arbetsmiljö och bättre rehabilitering.
Reformera Kriminalvården: Sluta slösa skattepengar på ineffektiva fängelser
Kriminalvården skriker om att fler fängelseplatser behövs, att samhället ska betala ännu mer pengar för att upprätthålla ordningen. Men varför inte tänka annorlunda? Varför inte sluta slösa våra skattepengar på ett system som är ineffektivt, dyrt och som inte levererar resultat? Samhällets avskrap, de mest farliga brottslingarna, sitter på klass 1-anstalter och kostar oss enorma summor. Det är på tiden att någon annan än staten får ta ansvar och sätta press på kostnaderna. Kriminalvården idag är ett svart hål för pengar – varje mördare eller pedofil kostar samhället minst 3800 kronor om dagen. Det är inte hållbart.
I USA har man utvecklat ett system som är effektivt och som borde vara en förebild för oss: supermax-fängelser. Fångarna hålls isolerade 24 timmar om dygnet, utan behov av personal för att övervaka varje steg. Istället kan AI-system övervaka och hantera fångarnas beteende. Detta är inte science fiction, det är realitet. För varför ska vi fortsätta att låta våra skattepengar rinna iväg på ett ineffektivt system när vi kan använda teknologi för att hantera de mest farliga individerna?
Vi behöver en revolution i Kriminalvården. Varför inte sätta ett tak för vad varje fånge får kosta samhället? Ett fast pris, säg 200 kronor per dygn, och sedan överlåta driften till privata aktörer som har incitament att hålla kostnaderna nere. I ett system där det inte finns något ekonomiskt utrymme för ineffektivitet kommer privata aktörer att tvingas effektivisera.
Tänk dig ett fängelse som är 10 våningar högt och 100×100 meter stort, där varje cell är 6 m². Totalt får man 13 333 celler. Om fångarna hålls isolerade 24 timmar om dygnet och AI-system tar hand om övervakningen, kan vi minska personalstyrkan drastiskt och därmed spara enorma belopp. Fångar som inte kan interagera med andra och som inte har möjlighet att rymma är en minimal risk. De kan förses med halsfängsel som är förankrade i väggen för att ytterligare säkerställa att de inte orsakar problem.
Kontakten med omvärlden ska vara minimal, och med hjälp av automatiserade flöden och robotar för matleveranser kan vi eliminera mycket av den personal som krävs i dagens system.
Att förvara fångar är inte mer komplicerat än att bygga ett automatlager. Fängelser kan bli en affärsmodell, där staten sätter ett fastpris för varje fånge och överlåter ansvaret till privata företag. Detta skulle skapa konkurrens och ge incitament för effektivisering, något som Kriminalvården i dagens form saknar. De ineffektiva och dyra lösningarna vi ser nu måste bort.
Och varför inte ta det ett steg längre? Vi kan skapa en marknad där intäkter genereras från de mest avskyvärda brottslingarna. Till exempel kan man låta pedofiler slåss mot varandra i en bur och ha vadslagning på internet om vem som vinner. Detta är ett radikalt förslag, men det är just den typen av nytänkande vi behöver för att verkligen effektivisera och minska kostnaderna. Det är endast fantasin som sätter gränser för vad man kan använda samhälles avfall till.
Vi måste ta ansvar för vad våra skattepengar går till. Kriminalvården som vi känner den idag är en anomali. Det är på tiden att vi slutar betala för ineffektiva fängelser och istället bygger ett system som faktiskt fungerar.