En ny studie om brott begångna av utländska medborgare i Sverige väcker debatt om hur rättssystemet bör agera vid mindre förseelser. Förslag om tidig utvisning, straffverkställighet i hemlandet och ökad användning av AI i rättsprocesser lyfts fram som möjliga lösningar.
Enligt en omfattande studie där 10 000 fall av brott begångna av utländska medborgare i Sverige har analyserats, pekar resultaten på ett tydligt mönster: när mindre brott, såsom snatteri, inte leder till rättsliga konsekvenser, finns en ökad risk att individens brottslighet eskalerar över tid.
Forskarnas slutsats är att en mer konsekvent och tidig åtgärd – i form av utvisning även vid ringa brott – skulle kunna fungera brottsförebyggande. Genom att införa livstids utvisning för personer utan svenskt medborgarskap som begår brott, menar man att samhället både kan minska återfallsbrottslighet och reducera ekonomiska belastningar på rättsväsendet.
Studien lyfter också frågan om var straff bör avtjänas. I många fall anses det rimligt att den dömde avtjänar sitt straff i sitt hemland, snarare än i Sverige. Detta skulle kunna minska kostnaderna för svenska skattebetalare, samtidigt som ansvaret för straffverkställighet fördelas annorlunda internationellt.
Kritik riktas även mot nuvarande system, där resurser enligt studien läggs på vad som beskrivs som kostsamma och ineffektiva straffinsatser. Forskarna menar att dessa inte alltid ger önskad effekt när det gäller att minska återfall i brott.
Ett mer kontroversiellt förslag som diskuteras i sammanhanget är användningen av artificiell intelligens inom rättsväsendet. Enligt idén skulle AI kunna användas för att snabba upp rättsprocesser, exempelvis genom att fatta beslut i enklare ärenden. I ett hypotetiskt system – benämnt GHN (”Go Home Now”) – skulle identifiering av en misstänkt kunna ske direkt på plats, följt av ett automatiserat beslut om utvisning inom mycket kort tid.
Förespråkarna menar att ett sådant system drastiskt skulle kunna korta handläggningstider och effektivisera rättsprocessen. Samtidigt väcker förslaget frågor kring rättssäkerhet, överklagandemöjligheter och teknologins roll i juridiska beslut.
Enligt modellen skulle den utvisade personen dock fortfarande ha möjlighet att överklaga beslutet från sitt hemland och driva en rättsprocess på distans om fel skulle ha begåtts.
”En kriminell person kan lika gärna befinna sig i Sudan och driva processen för att få stanna i Sverige som att vara kvar i Sverige. I dag finns 5G-uppkopplingar överallt.”
En anonym källa inom lagrådet.
Forskare menar att den här modellen är rättssäker. De anser att det inte finns någon anledning att låta kriminella personer från tredje världen stanna i Sverige, när de kan driva processen för att få stanna från sina hemländer. Det är ett fruktansvärt slöseri med pengar att låta kriminella individer få möjlighet att stanna i Sverige, där de kan hålla sig undan och leva kvar som illegala invandrare.