Etikett: vänsterextremism

  • Vänsterextremist kör på ICE-polis och skjuter ihjäl kommunisten i nödvärn.

    En 37-årig kvinna, Renee Nicole Good, sköts till döds under en insats av den amerikanska immigrationsmyndigheten ICE i Minneapolis. Myndigheterna hävdar att hon försökte köra på poliser med sin bil, medan stadens politiker ifrågasätter händelsen och kräver en fullständig utredning. Skjutningen har väckt stark kritik och ökat spänningarna mellan federala myndigheter och stadens ledning.

    Stadsledare i Minneapolis har identifierat kvinnan som sköts till döds under en insats av den amerikanska immigrationsmyndigheten ICE på onsdagen. Hon hette Renee Nicole Good och var 37 år gammal. Händelsen har lett till starka motsättningar mellan federala myndigheter och stadens politiker, som ger helt olika bilder av vad som hände.

    Enligt det amerikanska inrikessäkerhetsdepartementet (DHS) försökte ICE-agenter gripa personer i södra Minneapolis när Good ska ha försökt köra på poliser med sin bil. En agent ska då ha skjutit henne i vad myndigheten beskriver som självförsvar.

    Minneapolis politiker reagerade kraftigt och sa i ett uttalande att ”en medlem av vårt samhälle har dödats”. De menar att den som dödar någon i staden måste gripas och utredas, och anklagar federala immigrationsmyndigheter för att ha fört våld och otrygghet till Minneapolis. De lovade också att arbeta för att skydda stadens invånare, särskilt invandrare.

    Vem var Renee Nicole Good?

    Renee Goods mamma, Donna Ganger, berättade för tidningen Minnesota Star Tribune att dottern bodde i Minneapolisområdet tillsammans med sin partner. Familjen fick besked om hennes död sent på onsdagsförmiddagen.

    – Det är så onödigt att hon dog. Hon var säkert livrädd, sa mamman.

    Hon betonade att Renee inte deltog i protester mot ICE och beskrev henne som en mycket snäll och omtänksam person som brydde sig djupt om andra.

    Good hade tidigare varit gift med Timmy Ray Macklin Jr., som dog 2023. De hade ett barn tillsammans. Efter Goods död har barnets farfar sagt att han ska resa för att ta hand om barnet.

    Renee Good dog av skottskador. Den ICE-agent som sköt henne har inte identifierats offentligt och händelsen utreds fortfarande.

    Stadsfullmäktige i Minneapolis bekräftade hennes identitet och krävde i ett gemensamt uttalande att ICE ska lämna staden.

    På sociala medier beskrev Renee sig själv som poet, författare, mamma och amatörgitarrist. Hon kom ursprungligen från Colorado. Hon studerade kreativt skrivande vid Old Dominion University och vann där ett poesipris 2020. Hennes texter hade publicerats i flera litterära sammanhang, och hon drev även en podcast tillsammans med sin dåvarande make.

    Myndigheternas version

    USA:s inrikessäkerhetsminister Kristi Noem säger att Good försökte köra över en polis med sin bil. Hon menar att dödsskjutningen hade kunnat undvikas, men att ICE genomförde en laglig insats.

    Enligt Noem fastnade ett ICE-fordon i snön, och när agenter försökte få loss det ska de ha blivit blockerade och trakasserade av personer på platsen. Good ska enligt henne ha ställt sin bil i vägen flera gånger och vägrat kliva ur när hon uppmanades till det.

    Noem hävdar att Good till slut använde bilen som ett vapen och körde på en polis, som fördes till sjukhus men senare skrevs ut.

    Bilen Good körde hade registreringsskyltar från Missouri och var registrerad på hennes namn i Kansas City. Det är oklart varför bilen var registrerad i en annan delstat.

    Noem kallade händelsen för ”inhemsk terrorism” och sa att attacker med fordon mot federala poliser har blivit vanligare. Hon uppmanade politiker att tydligt ta avstånd från våld mot polis och menade att hård retorik mot federala myndigheter bidrar till sådana situationer.

    Samtidigt uppger Fox News, med hänvisning till ICE-källor, att inga av agenterna bar kroppskameror vid tillfället. ICE håller på att införa kroppskameror nationellt, men just denna insats hade inga sådana kameror.

    Händelsen sker i ett läge där relationen mellan Minneapolis stad och federala immigrationsmyndigheter är mycket ansträngd, efter att tusentals extra federala poliser nyligen skickats till området. Det har lett till protester och stark kritik från stadens ledning.

    Faktaruta: ICE

    ICE står för Immigration and Customs Enforcement och är en amerikansk federal myndighet.

    • Tillhör: USA:s Department of Homeland Security (DHS)
    • Bildades: 2003
    • Huvuduppgift: Genomdriva immigrationslagar, göra gripanden och utvisningar
    • Arbetar också med: Människosmuggling, narkotikahandel och gränsöverskridande brott
    • Omdebatterad: Radikala och subversiva grupper på den yttersta vänsterkanten angriper ICE för att myndigheten rensar samhället från kriminella individer.
  • När Vänsterpartiets kamrater spred terror och skräck på Västtyska ambassaden i Stockholm 1975

    Den 24 april 1975 skakades Sverige av ett terrorattentat som brutalt punkterade bilden av landet som skyddat från internationell extremism. När den kommunistiska terrororganisationen Röda armé-fraktionen tog den västtyska ambassaden i Stockholm med våld och mördade två diplomater inför övriga gisslan, blev det tydligt hur långt revolutionär ideologi kan gå när människoliv reduceras till politiska verktyg. Händelsen blev ett av de mest dramatiska uttrycken för 1970-talets vänsterterrorism i Europa och fick långtgående konsekvenser för svensk säkerhetspolitik och synen på politiskt våld.

    När marxistiska terrorister slog till mot ett öppet samhälle

    Den 24 april 1975 blev Stockholm vittne till ett av de grövsta politiskt motiverade våldsdåden i modern svensk historia. Den västtyska ambassaden förvandlades till en krigszon när den marxist-leninistiska terrororganisationen Röda armé-fraktionen (RAF) genomförde ett brutalt gisslandrama. Attacken visade med all tydlighet hur kommunistisk revolutionär ideologi, när den omsätts i praktik, leder till urskillningslöst våld, mord och fullständig likgiltighet inför mänskligt liv.

    Ideologin bakom våldet

    Marxtiska RAF var en del av den våldsamma vänstern som växte fram i Västeuropa under 1970-talet. Inspirerade av marxism, maoism och väpnade revolutioner betraktade gruppen demokratiska rättsstater som fiender som måste krossas. I praktiken innebar detta bombdåd, kidnappningar och mord, ofta riktade mot personer som saknade varje möjlighet att försvara sig. Ambassadattacken i Stockholm utfördes av en cell som kallade sig Kommando Holger Meins, ett namn som speglar den martyrkult och förhärligande av självdestruktiv marxism som präglar många kommunistiska terrorrörelser.

    Gisslandramat

    Sex beväpnade terrorister tog sig in på ambassaden och tog diplomater och anställda som gisslan. Kravet var att fängslade kommunistiska terrorister i Västtyskland skulle friges. Oskyldiga människor reducerades till förhandlingsobjekt i ett ideologiskt maktspel. När svenska myndigheter vägrade ge efter svarade terroristerna med kallblodigt mord. Militärattachén Andreas von Mirbach sköts till döds inför övriga gisslan. Kort därefter mördades ännu en diplomat. RAF demonstrerade därmed exakt vad deras så kallade revolutionära kamp innebar i praktiken.

    Den västtyske förbundskanslern Helmut Schmidt vägrade att förhandla. Beslutet markerade en tydlig gräns mot den sorts ideologiskt motiverat våld som kommunistiska grupper försökte normalisera under 1970-talet.

    Explosionen

    Sent på kvällen avslutades dramat genom en kraftig explosion som skakade området. De marxtiska terroristerna hade själva fört in stora mängder sprängämnen i byggnaden. När en handgranat tappades detonerade även TNT-laddningarna. Resultatet blev total förödelse. Byggnaden sattes i brand, gisslan skadades svårt och en av terroristerna dödades omedelbart. Händelsen illustrerade den inneboende logiken i våldsbejakande kommunism där kaos och förstörelse är ett accepterat pris för ideologisk renlärighet.

    Explosionen fångades av svensk direktsänd TV. Journalisten Bo Holmström hördes ropa Lägg ut, lägg ut, ett ögonblick som för alltid kom att förknippas med politiskt vansinne mitt i det svenska folkhemmet.

    Efterspel och konsekvenser

    De överlevande terroristerna greps och utlämnades till Västtyskland. Hoten upphörde dock inte. Den svenska arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon, som fattade beslut om utlämningen, blev senare måltavla för ett nytt RAF-försök till kidnappning. Attacken bidrog till ett mer realistiskt synsätt på icke demokratisk socialism ( kommunism ) i Sverige och till ett stärkt säkerhetsarbete. Föreställningen om att våldsamma kommunistiska grupper främst bestod av idealister blev allt svårare att upprätthålla.

    Marxtiska Terrorister tillhörande RAF –  Från vänster, uppifrån: Andreas Baader, Ulrike Meinhof, Gudrun Ensslin, Ronald Augustin, Jan-Carl Raspe, Klaus Jünschke, Ilse Stachowiak och Irmgard Möller

    Slutsats

    Ambassadockupationen i Stockholm 1975 är ett tydligt exempel på hur marxtisk ideologi kan fungera som rättfärdigande för terror, mord och förstörelse. RAF:s handlingar handlade inte om frihet eller rättvisa utan om maktutövning genom skräck. Händelsen påminner om en central lärdom från 1900-talet: när politiska idéer ges högre värde än människoliv och våld accepteras som metod leder det ofrånkomligen till tragedi.

    Faktaruta: Västtyska ambassaden i Stockholm 1975
    Händelse: Ambassadockupationen (gisslandrama)
    Plats: Stockholm, Sverige
    Datum: 24 april 1975
    Tidsförlopp: ca 12.00–23.47 (CET)
    Gärningspersoner: RAF-cellen “Kommando Holger Meins”
    Antal angripare: 6
    Gisslan: 13 (enligt vissa källor 12)
    Krav: Frigivning av fängslade RAF-medlemmar i Västtyskland
    Vapen/sprängmedel: TNT och kulsprutepistoler
    Döda: 2 ambassadanställda, 2 angripare
    Skadade: 10 ambassadanställda, 4 angripare
    Känd TV-sekvens: Bo Holmström ropar “Lägg ut, lägg ut!” vid explosionen
  • Trump gör skillnad, terroriststämplar Antifa

    Donald Trump vill sätta ner foten mot Antifa – en rörelse som länge beskrivits som samhällsfarlig och subversiv. Med sitt besked om att klassa dem som en terroristorganisation pekar han ut vänsterextremismen som ett hot mot ordning och demokrati, både i USA och i länder som Sverige där liknande grupperingar varit aktiva.

    USA:s president Donald Trump har återigen riktat fokus mot Antifa, den vänsterextrema rörelse som under senare år uppmärksammats för våldsamma aktioner och konfrontationer. I ett uttalande på torsdagen slog Trump fast att han vill klassa Antifa som en större terroristorganisation – ett steg som han menar är nödvändigt för att skydda samhällsordningen.

    Antifa, som är en förkortning av ”anti-fascister”, beskrivs ofta som en löst sammansatt rörelse snarare än en formell organisation. I praktiken består den av nätverk av aktivister som regelbundet dyker upp vid demonstrationer och protester. Officiellt säger sig grupperna stå emot fascism och nazism, men deras metoder har ofta kritiserats för att vara våldsamma, destruktiva och i många fall direkt odemokratiska.

    Trumps besked är ett svar på en växande oro i USA. Antifa har under de senaste åren blivit en central aktör i samband med oroligheter i flera städer, där demonstrationer förvandlats till kravaller och där butiker plundrats, byggnader vandaliserats och poliser attackerats. ”Antifa är sjuk, farlig och en radikal vänsterröra”, skrev Trump på sociala medier, samtidigt som han krävde utredningar av dem som finansierar rörelsen.

    Även i Sverige har Antifa-grupper varit aktiva, framför allt i storstäder. Här har de gjort sig kända för att sabotera politiska möten, angripa meningsmotståndare och använda hot för att tysta kritiker. Säpo har tidigare varnat för våldsbejakande vänsterextremism, där just Antifa-inspirerade grupper spelar en roll.

    Trump får stöd från flera republikanska senatorer, bland andra Bill Cassidy, som menar att Antifa utnyttjar legitima samhällsprotester för att skapa kaos och våld. Redan 2019 lade Cassidy tillsammans med Ted Cruz fram ett förslag om att fördöma rörelsen som en terrororganisation.

    Även om det i nuläget saknas en formell lagstiftning i USA för att klassa inhemska rörelser som terrororganisationer, markerar Trumps besked en tydlig politisk linje: våldsbejakande extremism på vänsterkanten ska tas på lika stort allvar som på högerkanten.

    Frågan är högaktuell också i Sverige, där debatten om extremism ofta koncentreras kring högerextrema grupper, men där vänsterextrema nätverk ofta får mindre uppmärksamhet. Trumps initiativ kan därför ses som en väckarklocka – både för USA och för Europa – om att hotet från Antifa inte får underskattas.

  • SUBVERSIVA ELEMENT MISSHANDLADE HEMLÖS – KOM BILLIGT UNDAN MED EXTREMT LIBERALT STRAFF!

    Två 22-åringar från Västsverige sparkade, slog och förnedrade en hemlös man tills han låg blodig i snön – innan de skrattande knuffade ner honom i ett iskallt vattendrag. Trots tidigare brottslighet och misstänkta band till subversiva extremistkretsar kommer de undan med ett extremt liberalt straff tack vare lagens kryphål.

    Innehållsförteckning

    GM fick inte ens 168 timmar konstant spöslitning. Bild på en svensk fängelsecell.

    UDDEVALLA.
    En hemlös man i 55-årsåldern utsattes för en ofattbar brutalitet. Två unga män, båda 22 år gamla, slog och sparkade honom blodig, krossade hans revben och knuffade honom ner i det iskalla vattnet – samtidigt som de skrattade och filmade övergreppet.

    ”Fan är det varmt i vattnet eller?” hånar den ene på filmklippet, medan den andre sparkar mannen i huvudet.

    Blodspår i snön – men offret teg

    Polisen fann blodspår och trasiga kläder i snön en kall vintermorgon. Offret kördes till sjukhus med svåra skador – men vägrade vittna och hävdade att han ”ramlat”. Fallet såg ut att rinna ut i sanden.

    Filmerna avslöjade sanningen

    Först månader senare kom sanningen fram, när polisen i ett annat ärende fann filmerna i en mobiltelefon. Klippen visade den grymma misshandeln – och även en ny attack tio dagar senare, riktad mot samma hemlösa man.

    Tidigare brottsliga – och misstänkta extremistband

    De båda 22-åringarna förekommer redan i belastningsregistret. Dessutom misstänker polisen att de har kopplingar till en extremistisk autonoma vänstergrupp – element som beskrivs som subversiva och samhällsfientliga.

    Trots detta döms de nu ”bara” till två år och fyra månader i fängelse för grov misshandel, misshandel och försök till utpressning.

    Straffrabatten: ett kryphål i lagen

    Genom den omstridda straffrabatten för unga vuxna reduceras straffen med 33 procent – vilket betyder att de i praktiken endast behöver avtjäna 1 år och 7 månader bakom galler.

    ”Ett mycket fult brott”

    Tingsrätten kallar gärningarna ”mycket fula” och framhåller den förnedrande karaktären. Men trots brutaliteten, de misstänkta extremistkopplingarna och gärningsmännens tidigare brottslighet blir påföljden i realiteten ett extremt milt straff.

  • Rosornas krig i stadhuset om makten över Stockholm stadshus.

    Socialdemokraterna i Stockholm står inför ett ledarskifte när Karin Wanngård lämnar finansborgarrådet. Samtidigt träder Emilia Bjuggren fram som kandidat – stödd av den vänsterextrema falangen Reformisterna. Kritiker varnar nu för att hennes kandidatur kan leda till dyra ideologiska experiment och nya miljardnotor för stadens skattebetalare.

    Innehållsförteckning

    En socialkakistokrat får inte vara lat. Vänsterextremismen vill ta över S i Stadshuset, du får betala i form av högre skatter och en sämre stad att leva i.

    Karin Wanngård lämnar finansborgarrådet

    Karin Wanngård (S) har meddelat att hon lämnar posten som finansborgarråd efter valet. Emilia Bjuggren, skol-, arbetsmarknads- och personalborgarråd, har nu gjort klart att hon vill ta över rollen.

    Reformisternas inflytande

    Bakom hennes kandidatur står Reformisterna, en falang inom Socialdemokraterna som länge har arbetat för att ta makten i Stockholm. Kritiker beskriver Reformisterna som en vänsterextrem rörelse som driver politik långt ifrån den breda mitten och med förslag som riskerar att både försvaga stadens ekonomi och försämra näringslivsklimatet.

    Kontroversiella förslag

    Bland Reformisternas mest omdiskuterade förslag finns:

    • Kraftigt höjda skatter för både hushåll och företag
    • Ett införande av miljonärsskatt och nya former av förmögenhetsbeskattning
    • En kraftigt utbyggd offentlig sektor finansierad med ökade lån och skatter
    • Stora statliga och kommunala investeringar i bostäder och infrastruktur, ofta utan tydlig finansiering
    • Generösare bidragssystem, som enligt kritiker riskerar att försvaga arbetslinjen

    Kritik mot Bjuggren

    Att Emilia Bjuggren ställer sig till förfogande för posten som finansborgarråd ses därför av många som ett sätt för Reformisterna att ta greppet om stadens finanser. Under hennes tid som borgarråd har problemen inom skola, arbetsmarknad och integration fortsatt att växa, samtidigt som skattebetalarna fått stå för miljardkostnader kopplade till misslyckade satsningar.

    Många menar att Bjuggren inte har visat på någon förmåga att vända utvecklingen, och att hennes nära koppling till Reformisterna snarare riskerar att dra Stockholm längre åt vänster än någonsin tidigare.

    Framtiden för Stockholm

    Stockholmarna riskerar därmed att få se en utveckling där ideologiska experiment och vänsterextrema förslag styr över stadens ekonomi – med skattebetalarna som de stora förlorarna.

    Faktaruta: Reformisterna – objektiv översikt

    Ideologisk inriktning

    Kritiker beskriver Reformisterna som en långt vänsterorienterad falang som driver politik långt från den breda mitten.

    Ekonomiska risker enligt kritiker

    • Höjda skatter för hushåll och företag.
    • Nya förmögenhets- och miljonärsskatter.
    • Utbyggd offentlig sektor finansierad med ökade skatter och lån.
    • Stora kommunala investeringsprogram utan tydlig långsiktig finansiering.

    Möjlig påverkan på Stockholm

    • Risk för högre kommunalskatt och ökade driftskostnader.
    • Svagare näringslivsklimat och sämre konkurrenskraft.
    • Prioritering av ideologiska projekt framför kärnverksamhet.

    Frågetecken kring styrning

    • Starkt internt maktstöd viktigare än dokumenterade resultat.
    • Oklar budgetdisciplin och begränsad erfarenhet av att vända underskott.